Moderaternas kommunala rikskonferens gick av stapeln i Örebro i helgen. 1700 moderater samlades. Själv medverkade jag på ett seminarium om kultur och näringsliv tillsammans med kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth och Carina Brorman, kommunikationsdirektör på E.On.
Det var ett välbesökt seminarium med över 80 anmälda deltagare. Carina Brorman berättade om hur E.On samarbetar med kulturlivet. Inte bara i form av sponsring (man är bland annat huvudsponsor till Göteborgsoperan och det kommande Moderna Museet Malmö), men också med att man går in och tar ett socialt ansvar och stödjer långsiktigt. E.On har även själva dragit nytta av konsten och kulturen i sitt eget arbete i och med att man köpt in konceptet "Bildningsresan" som ett utvecklingsprogram för sina ledningsgrupper.
Själv presenterade jag sex konkreta förslag över vad politiken kan göra för att underlätta samarbetet mellan kultur och näringsliv:
1) Förenkla reglerna för kultursponsring
Det behövs enklare regler för sponsring med en generösare gränsdragning för skatteavdrag och villkoren för sponsring till kultur och idrott behöver jämställas. Sponsring bör kunna betraktas som avdragsgill marknadsföring.
2) Ny praxis för Skatteverket
I Sverige råder en praxis för Skatteverket som lite rått kan uttryckas som att om det finns en skattekrona att ta ut, så ska den också tas ut. Om man jämför med exempelvis Danmark så finns där en väldigt generös praxis. Företagens engagemang ska uppmuntras. Det svenska Skatteverket behöver också ytterligare utveckla sin verksamhet för rådgivning och information till kulturverksamheter i skattefrågor.
3) För in kulturändamål i stiftelselagen
Vissa stiftelser har helt eller delvis befriats från skattskyldighet. Det gäller de som har till huvudsakligt ändamål att främja vård och uppfostran av barn, lämna bidrag för undervisning eller utbildning, bedriva hjälpverksamhet bland behövande, främja vetenskaplig forskning, främja nordiskt samarbete, eller stärka Sveriges försvar under samverkan med militär eller annan myndighet. Här ska givetvis även kulturändamål finnas med!
4) Inför avdragsrätt för gåvor och donationer
Idag råder ett uttryckligt avdragsförbud när det gäller gåvor. Dock lyfter företagen själva ofta lyfter fram det här området som ett där de verkligt stora ekonomiska möjligheterna finns och man menar att en möjlighet till avdrag för gåvor och donationer antagligen skulle generera mer medel till konst och kultur än lagändringar gällande avdrag för sponsring.
5) Ändra avskrivningsreglerna för samtida konst
Idag har företag rätt att skriva av inköp av inventarier, men inte konstverk eftersom dessa antas öka i värde. Detta skapar konstiga gränsdragningsproblem. Ett designföremål kan ju också vara ett konstverk. En ändrad avskrivningsrätt skulle stimulera konstmarknaden och leda till en ökad försäljning. Kostnader för avdragsrätten för de konstverk som köps in kompenseras av en ökad inkomstskatt för den enskilde konstnären.
6) Tillskapa en arena för dialog och kompetensöverföring
En av de frågor som efterfrågas av såväl kulturutövare som näringsliv är fler plattformar för dialog och kunskapsöverföring. Vi behöver förmedlare som skapar nätverk. På nationell nivå verkar föreningen Kultur & Näringsliv, men deras resurser är begränsade och de har inte den tyngd en organisation med nationellt stöd kan ge. Två tänkbara förebilder är danska NyX och engelska Arts and Business.
Olof Lavesson
måndag 27 april 2009
torsdag 23 april 2009
Glada kulturförmedlare, sämre tider
Det var intrycket från ett studiebesök på AF Kultur i Stockholm härom veckan. Chefer och medarbetare gav uttryck för det stöd kulturministern ger till en svår uppgift genom sitt engagemang för kulturskaparna. Alla inblandade är medvetna om att den ekonomiska globalkrisen slår också mot den svenska kultursektorn; sponsringen minskar, budgetarna pressas, ingen är opåverkad av konjunkturnedgången.
Siffrorna talar ett tydligt språk. Prognosen för 2009 spår att 3 500 jobb försvinner i kultursektorn, fyra procent av arbetstillfällena. Vilket inte är så konstigt med tanke på att Sveriges BNP minskar med lika mycket i år.
Men bilden är inte nattsvart; 94 procent av de inskrivna (11 400 personer) har haft minst ett kulturjobb under året. Totalt har 3,5 kulturjobb per arbetslös tillsatts under året. Och de flesta kulturverksamma har också ett annat jobb att falla tillbaka på när kulturjobbet tar slut, vilket det ofta gör även under goda tider på grund av branschens struktur med många korta engagemang.
Till bilden hör också det faktum att den offentliga finansieringen av kulturens institutioner bidrar till stabiliteten – än så länge har sparbetingen inte slagit direkt mot sysselsättningen i kultursektorn. Men oundvikligen kommer också statlig och kommunal finansiering att påverkas när budgetarna för 2010 antas.
Mats Johansson
Siffrorna talar ett tydligt språk. Prognosen för 2009 spår att 3 500 jobb försvinner i kultursektorn, fyra procent av arbetstillfällena. Vilket inte är så konstigt med tanke på att Sveriges BNP minskar med lika mycket i år.
Men bilden är inte nattsvart; 94 procent av de inskrivna (11 400 personer) har haft minst ett kulturjobb under året. Totalt har 3,5 kulturjobb per arbetslös tillsatts under året. Och de flesta kulturverksamma har också ett annat jobb att falla tillbaka på när kulturjobbet tar slut, vilket det ofta gör även under goda tider på grund av branschens struktur med många korta engagemang.
Till bilden hör också det faktum att den offentliga finansieringen av kulturens institutioner bidrar till stabiliteten – än så länge har sparbetingen inte slagit direkt mot sysselsättningen i kultursektorn. Men oundvikligen kommer också statlig och kommunal finansiering att påverkas när budgetarna för 2010 antas.
Mats Johansson
Språk för alla
Kulturutskottet hanterar för närvarande den proposition Kulturdepartementet lagt fram om en svensk språklag; Språk för alla.
Tanken är att det skall slås fast att svenska är huvudspråk. Rätt många tycker att det är anmärkningsvärt att detta görs först nu. För några år sedan definierades nämligen vilka som är landets olika minoritetsspråk. Men nu är det således dags!
Sverige utgör ett förhållandevis begränsat språkområde med ungefär nio miljoner användare och så några ytterligare hundratusen på Åland och i resten av Finland.
Dock kan det finnas anledning att lyfta fram två andra aspekter av propositionen och en svensk språklag. För det första att dialekter också är något viktigt. Även de marker mångfald. För det andra kan det finnas anledning att betona svenskans koppling till andra nordiska språk. För dem från kontinenter och länder långt borta som ser mot oss så är ju ibland skillnaderna marginella mellan svenska, norska och danska. Och visst är det en tillgång att kunna göra sig förstådd. Därför finns det en allvarlig brist i förslaget till ny Nordisk språkkonvention. I den undantas nämligen möjligheten att få använda sig av ett annat nordiskt språk i samband med högre studier och utbildning.
Om allt detta skriver jag på Europabloggen: www.europabloggen.se
Hans Wallmark
Tanken är att det skall slås fast att svenska är huvudspråk. Rätt många tycker att det är anmärkningsvärt att detta görs först nu. För några år sedan definierades nämligen vilka som är landets olika minoritetsspråk. Men nu är det således dags!
Sverige utgör ett förhållandevis begränsat språkområde med ungefär nio miljoner användare och så några ytterligare hundratusen på Åland och i resten av Finland.
Dock kan det finnas anledning att lyfta fram två andra aspekter av propositionen och en svensk språklag. För det första att dialekter också är något viktigt. Även de marker mångfald. För det andra kan det finnas anledning att betona svenskans koppling till andra nordiska språk. För dem från kontinenter och länder långt borta som ser mot oss så är ju ibland skillnaderna marginella mellan svenska, norska och danska. Och visst är det en tillgång att kunna göra sig förstådd. Därför finns det en allvarlig brist i förslaget till ny Nordisk språkkonvention. I den undantas nämligen möjligheten att få använda sig av ett annat nordiskt språk i samband med högre studier och utbildning.
Om allt detta skriver jag på Europabloggen: www.europabloggen.se
Hans Wallmark
(S) har inga nya tankar om kulturen!
Socialdemokraterna har nu tänkt klart om sin kulturpolitik. Efter det senaste året med Kulturutredningen, den sk Skuggutredningen och en debatt som inte bara omfattat de redan troende, var i alla fall mina förväntningar ganska stora på (S) förslag till ny kulturpolitik.
Vad blev det då? Ja inte mycket. Kulturrådslaget är varken särskilt konkret eller särskilt omfångsrikt. De tjugo förslagen som rubriceras som "prioriterade reformer" jämför jag gärna med "Kulturen 3.0" som har 97 punkter med konkreta förslag.
Man vill ha maxtaxa i Kulturskolan. Blir kvaliteten bättre och köerna kortare?
Man vill ha kulturhus i varje kommunen. Blir svenska folket bättre bildat då?
Man vill ha en nationell bibliotekspolitik men vet inte hur.
Man vill ha tillbaka fri entré på de statliga museerna i Stockholm. Resten av landet då?
Man vill ha Kulturbrygga i skolan som inte sköts av lärare och elever. "Skapande skola" nämns inte med ett ord.
Gammal skåpmat upprepas hela tiden.
Man till och med kräver ökat skydd för kulturen från "kommersialismens negativa verkningar."
Det är inte särskilt upplyftande att läsa det till innehåll och omfång lilla förslaget till ny kulturpolitik för socialdemokaterna.
Här finns hela rådslaget!
Cecilia Magnusson
Vad blev det då? Ja inte mycket. Kulturrådslaget är varken särskilt konkret eller särskilt omfångsrikt. De tjugo förslagen som rubriceras som "prioriterade reformer" jämför jag gärna med "Kulturen 3.0" som har 97 punkter med konkreta förslag.
Man vill ha maxtaxa i Kulturskolan. Blir kvaliteten bättre och köerna kortare?
Man vill ha kulturhus i varje kommunen. Blir svenska folket bättre bildat då?
Man vill ha en nationell bibliotekspolitik men vet inte hur.
Man vill ha tillbaka fri entré på de statliga museerna i Stockholm. Resten av landet då?
Man vill ha Kulturbrygga i skolan som inte sköts av lärare och elever. "Skapande skola" nämns inte med ett ord.
Gammal skåpmat upprepas hela tiden.
Man till och med kräver ökat skydd för kulturen från "kommersialismens negativa verkningar."
Det är inte särskilt upplyftande att läsa det till innehåll och omfång lilla förslaget till ny kulturpolitik för socialdemokaterna.
Här finns hela rådslaget!
Cecilia Magnusson
onsdag 22 april 2009
Filmande kulturminister
Kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth reser omkring i landet för att samla på sig goda exempel när det gäller regeringens satsning på Skapande skola. Det har ju funnits möjlighet att hos Kulturrådet söka pengar för aktiviteter inom högstadiet.
Och det händer mycket spännande. Det är bra när skolor och kommuner kan inspireras av varandra. Ett initiativ på en plats kan leda till något liknande på en annan plats.
Jag slog följe med kulturministern när hon besökte Nyhemsskolan i Ängelholm. Här sågs både på färdiga filmer som träffades elever och engagerad personal. Med hjälp av en filmskapare har manus, musik, inspelning och skådespelande utförts av elever i åttonde klass. Över 40 minuter inspelad film har klippts ned och redigerats till en dryg fyra minuter berättelse. Och de som varit engagerade i projektet berättar både om kameravinklar som om gruppdynamik där skiljda viljor till slut kunnat enas.
Kulturministern lyssnade, kommenterade och ställde kloka frågor. Dessutom fick hon själv hålla i kameran.
Film i Ängelholm känns också självklart. Intresset för film är rent allmänt växande i Skåne där Ystad blivit något av ett centrum. I Ängelholm och Båstad finns två oberoende biografer; Röda Kvarn respektive Scala. Goda ambitioner tar sig uttryck i olika former av filmfestivaler. Filmstudion i Ängelholm har alltid varit mycket uppskattad med fullsatta visningar. Under fler år har det från kulturförvaltningens sida erbjudits skolbio på Röda Kvarn med sin stora fina salong med kalasbra ljud (även den nya, mindre salongen är toppen!).
Att det nu inte sökts några pengar för i år till Skapande skola hindrar inte att projektpengar kan sökas för nästa år. Det gäller inte bara Ängelholm och inom området film. Senast 1 mars skall Kulturrådet ha ansökningar.
På Röda Kvarn i Ängelholm kan konstateras att film är bäst på bio. Kanske med tillägget; och i skolan!
Hans Wallmark
Och det händer mycket spännande. Det är bra när skolor och kommuner kan inspireras av varandra. Ett initiativ på en plats kan leda till något liknande på en annan plats.
Jag slog följe med kulturministern när hon besökte Nyhemsskolan i Ängelholm. Här sågs både på färdiga filmer som träffades elever och engagerad personal. Med hjälp av en filmskapare har manus, musik, inspelning och skådespelande utförts av elever i åttonde klass. Över 40 minuter inspelad film har klippts ned och redigerats till en dryg fyra minuter berättelse. Och de som varit engagerade i projektet berättar både om kameravinklar som om gruppdynamik där skiljda viljor till slut kunnat enas.
Kulturministern lyssnade, kommenterade och ställde kloka frågor. Dessutom fick hon själv hålla i kameran.
Film i Ängelholm känns också självklart. Intresset för film är rent allmänt växande i Skåne där Ystad blivit något av ett centrum. I Ängelholm och Båstad finns två oberoende biografer; Röda Kvarn respektive Scala. Goda ambitioner tar sig uttryck i olika former av filmfestivaler. Filmstudion i Ängelholm har alltid varit mycket uppskattad med fullsatta visningar. Under fler år har det från kulturförvaltningens sida erbjudits skolbio på Röda Kvarn med sin stora fina salong med kalasbra ljud (även den nya, mindre salongen är toppen!).
Att det nu inte sökts några pengar för i år till Skapande skola hindrar inte att projektpengar kan sökas för nästa år. Det gäller inte bara Ängelholm och inom området film. Senast 1 mars skall Kulturrådet ha ansökningar.
På Röda Kvarn i Ängelholm kan konstateras att film är bäst på bio. Kanske med tillägget; och i skolan!
Hans Wallmark
tisdag 21 april 2009
Regeringen räddar kulturarv!
Den höga svenska ungdomsarbetslösheten är mycket allvarlig och det är viktigt att vi bekämpar den så att ungdomar snabbt kommer in i arbetslivet.
Problemet bottnar från tiden när Göran Persson var skolminister. Han genomförde den stora gymnasiereformen vars utgångspunkten att alla gymnasieelever skulle tvingas läsa in teoretisk högskolebehörighet.
Ett jämlikt samhälle skapas inte genom att alla elever tvingas genom en gymnasieskola med höga, teoretiska krav. Därför satsar alliansregeringen 515 miljoner under tre år på lärlingsutbildning. 450 av dessa ges som ersättning för lärlingsplatser och 75 miljoner för handledarutbildning.
Lärlingsutbildning kan bidra till att rädda hotade kulturarvsyrken. Många hantverksföretagare ser inte någon återväxt inom sitt område, trots att efterfrågan på produkterna finns. Att till sin verksamhet kunna knyta till sig en lärling kan vara avgörande för framtiden.
Kalkstensfabriken i Burgsvik på Gotland är ett exempel. Där bedrivs en helt kommersiell industriverksamhet sida vid sida med ambitionen att tillvarata och utveckla ett gammalt hantverk. Stenhuggare har funnits sedan urminnes tider och med regeringens lärlingsutbildning öppnas möjligheten för fabriken i Burgsvik att föra vidare kunnandet om hantverket till yngre generationer och förutsättningar ges för nyanställningar.
Dessutom, inte enbart i egenintresse, värnar man vikten att bryta sten på Gotland också i framtiden. Genom att upplåta stenhuggeriet för konstnärer under sommaren säkrar man också stenhuggarkonstens utveckling. Ett mycket gott exempel på hur kultur och näringsliv kan gå hand i hand.
Cecilia Magnusson
Problemet bottnar från tiden när Göran Persson var skolminister. Han genomförde den stora gymnasiereformen vars utgångspunkten att alla gymnasieelever skulle tvingas läsa in teoretisk högskolebehörighet.
Ett jämlikt samhälle skapas inte genom att alla elever tvingas genom en gymnasieskola med höga, teoretiska krav. Därför satsar alliansregeringen 515 miljoner under tre år på lärlingsutbildning. 450 av dessa ges som ersättning för lärlingsplatser och 75 miljoner för handledarutbildning.
Lärlingsutbildning kan bidra till att rädda hotade kulturarvsyrken. Många hantverksföretagare ser inte någon återväxt inom sitt område, trots att efterfrågan på produkterna finns. Att till sin verksamhet kunna knyta till sig en lärling kan vara avgörande för framtiden.
Kalkstensfabriken i Burgsvik på Gotland är ett exempel. Där bedrivs en helt kommersiell industriverksamhet sida vid sida med ambitionen att tillvarata och utveckla ett gammalt hantverk. Stenhuggare har funnits sedan urminnes tider och med regeringens lärlingsutbildning öppnas möjligheten för fabriken i Burgsvik att föra vidare kunnandet om hantverket till yngre generationer och förutsättningar ges för nyanställningar.
Dessutom, inte enbart i egenintresse, värnar man vikten att bryta sten på Gotland också i framtiden. Genom att upplåta stenhuggeriet för konstnärer under sommaren säkrar man också stenhuggarkonstens utveckling. Ett mycket gott exempel på hur kultur och näringsliv kan gå hand i hand.
Cecilia Magnusson
söndag 19 april 2009
Människor som alla andra
Att ha läst färdigt en bok skapar ibland ett tomrum, en saknad. Så känner jag i vart fall nu när jag avslutat Markus Zusaks Boktjuven (i svensk översättning av Anna Strandberg på Wahlströms förlag). Länge låg den slängd åt sidan innan jag plötsligt bestämde mig för att ta de sista 200 sidorna.
Och det kändes på nått sätt tryggt att ha boken som väntade på mig. Nu har den övergått från att vara en realitet till att bli ett minne.
I engelsk press gjorde den rätt stora avtryck i samband med utgivningen. I samband med den svenska översättningen blev det också en hel del artiklar, även om åldersbestämmandet då uppfattades vara ett problem. Ungdomsbok? Nästanvuxenbok? Vuxenbok? I grunden ointressant! För frågeställningar kring att följa sitt samvete och den allestädes varande döden är ändå giltiga för alla åldrar.
Zusak visar med sin bok just de många svåra vägval människor har att göra. Där det goda och sanna ibland kan vara banalt enkelt som handling men oerhört svårt i förhållande till samhällets förväntningar.
Genom den lilla tyska staden vandrade judar under andra världskriget på väg mot Dachau. Många tyskar var oseende eller vände bort blickarna. Några få gjorde aktivt motstånd och ställde sig på anständighetens sida. Men det berodde inte alltid på djup reflektion eller skarpa avvägningar utan ibland bara för att hjärtats röst så krävde.
Zusaks styrka är just att i det lilla skriva om några människoöden som skulle kunna ha varit verkliga. Boktjuven är trots allt en roman. Och den visar att de förföljda judarna var människor som alla andra. Men också att de vanliga tyskar som omkom under allierade flygräder mot mål i Tyskland under andra världskriget också i rätt stor utsträckning var människor som alla andra. Att gå bortom slagord och förenklingar är litteratur. Både för unga som vuxna.
Hans Wallmark
Och det kändes på nått sätt tryggt att ha boken som väntade på mig. Nu har den övergått från att vara en realitet till att bli ett minne.
I engelsk press gjorde den rätt stora avtryck i samband med utgivningen. I samband med den svenska översättningen blev det också en hel del artiklar, även om åldersbestämmandet då uppfattades vara ett problem. Ungdomsbok? Nästanvuxenbok? Vuxenbok? I grunden ointressant! För frågeställningar kring att följa sitt samvete och den allestädes varande döden är ändå giltiga för alla åldrar.
Zusak visar med sin bok just de många svåra vägval människor har att göra. Där det goda och sanna ibland kan vara banalt enkelt som handling men oerhört svårt i förhållande till samhällets förväntningar.
Genom den lilla tyska staden vandrade judar under andra världskriget på väg mot Dachau. Många tyskar var oseende eller vände bort blickarna. Några få gjorde aktivt motstånd och ställde sig på anständighetens sida. Men det berodde inte alltid på djup reflektion eller skarpa avvägningar utan ibland bara för att hjärtats röst så krävde.
Zusaks styrka är just att i det lilla skriva om några människoöden som skulle kunna ha varit verkliga. Boktjuven är trots allt en roman. Och den visar att de förföljda judarna var människor som alla andra. Men också att de vanliga tyskar som omkom under allierade flygräder mot mål i Tyskland under andra världskriget också i rätt stor utsträckning var människor som alla andra. Att gå bortom slagord och förenklingar är litteratur. Både för unga som vuxna.
Hans Wallmark
fredag 17 april 2009
Wallmark: Fredspriset till Havel (Svensk Tidskrift)
Ny läsning i den liberalkonservativa kulturtidningen på nätet:
http://www.svensktidskrift.se/
- Regeringen är på fel spår, med en närmast socialdemokratisk politik i vårbudgeten. Det anser Nima Sanandaji, utredare, och Robert Gidehag, VD för Skattebetalarnas förening.
- Václav Havel är en del av Europas historia och borde tilldelas ett Nobelpris för sina insatser skriver Hans Wallmark, moderat riksdagsledamot och kandidat till Europaparlamentet.
- Under vinjetten "Politikens nya villkor" fortsätter vi förra veckans arbetsmarknadstema med en text om offshoring av Petter Jonsson, politisk sekreterare i riksdagen.
- Och så har Riksdagsreportern varit på VÅP-debatt och lärt sig att socialdemokraterna vill höja skatten.
http://www.svensktidskrift.se/
- Regeringen är på fel spår, med en närmast socialdemokratisk politik i vårbudgeten. Det anser Nima Sanandaji, utredare, och Robert Gidehag, VD för Skattebetalarnas förening.
- Václav Havel är en del av Europas historia och borde tilldelas ett Nobelpris för sina insatser skriver Hans Wallmark, moderat riksdagsledamot och kandidat till Europaparlamentet.
- Under vinjetten "Politikens nya villkor" fortsätter vi förra veckans arbetsmarknadstema med en text om offshoring av Petter Jonsson, politisk sekreterare i riksdagen.
- Och så har Riksdagsreportern varit på VÅP-debatt och lärt sig att socialdemokraterna vill höja skatten.
torsdag 16 april 2009
Nytt från den politiska horisonten
Igår,den 15 april, presenterades regeringens ekonomiska vårproposition och tilläggsbudget.
Nu för tiden har vårpropositionen mindre politisk betydelse än tidigare men i dagens ekonomiska läge är ju förslagen viktiga. De kulturarbetare som är eller riskerar att bli arbetslösa får nu bättre förutsättningar att få hjälp till ett nytt arbete och kommunerna får stöd för att stabilisera sina ekonomier. Det kan vara betydelsefullt för de verksamheter som är beroende av kommunala bidrag.
Två förslag berör kulturområdet specifikt. Det ena är att 4,3 miljoner kronor tillförs kulturområdet för åtgärder som stärker teckenspråkets ställning och viss produktion av punktskrift. Det andra är att området tillförs 2,6 miljoner kronor under år 2009 för kulturaktiviteter under Sveriges EU-ordförandeskap.
Dessutom kan rapporteras att Europeiska rådet beslutat vilka två städer som blir kulturhuvudstäder år 2012. Det blir Maribor i Slovenien och Guimarães i Portugal.
Cecilia Magnusson
Nu för tiden har vårpropositionen mindre politisk betydelse än tidigare men i dagens ekonomiska läge är ju förslagen viktiga. De kulturarbetare som är eller riskerar att bli arbetslösa får nu bättre förutsättningar att få hjälp till ett nytt arbete och kommunerna får stöd för att stabilisera sina ekonomier. Det kan vara betydelsefullt för de verksamheter som är beroende av kommunala bidrag.
Två förslag berör kulturområdet specifikt. Det ena är att 4,3 miljoner kronor tillförs kulturområdet för åtgärder som stärker teckenspråkets ställning och viss produktion av punktskrift. Det andra är att området tillförs 2,6 miljoner kronor under år 2009 för kulturaktiviteter under Sveriges EU-ordförandeskap.
Dessutom kan rapporteras att Europeiska rådet beslutat vilka två städer som blir kulturhuvudstäder år 2012. Det blir Maribor i Slovenien och Guimarães i Portugal.
Cecilia Magnusson
onsdag 15 april 2009
Moderat kulturpolitik i dagens NST/HD
För några veckor sedan besökte riksdagens kulturutskott Skåne. Varje termin görs en sådan resa till olika delar av landet. Det har tidigare varit Västerbotten, Västmanland och Gotland. Värdskapet den här gången delades av Länsstyrelsen i Skåne län och Region Skåne.
Bland annat besöktes Uppåkra mellan Lund och Staffanstorp och de oerhört intressanta utgrävningar av medeltidshistoria som sker där på plats. Här finns mycket mer att både ta fram som att visa upp.
Sista dagen blev det besök i Helsingborg. Dunkers kulturhus presenterades med de senaste utställningarna. Det blev också tid till diskussion, bland annat om hur Film i Skåne är organiserat och rent allmänt om filmens framtid.
De m-ledamöter som deltog på resan har i en debattartikel i den stora nordvästskånska dagstidningen NST/HD utvecklat tankarna kring moderat kulturpolitik. Den debattartikeln finns på följande adress: http://hd.se/ledare/2009/04/15/mer-statsbidrag-ingen-loesning/
Hans Wallmark
Bland annat besöktes Uppåkra mellan Lund och Staffanstorp och de oerhört intressanta utgrävningar av medeltidshistoria som sker där på plats. Här finns mycket mer att både ta fram som att visa upp.
Sista dagen blev det besök i Helsingborg. Dunkers kulturhus presenterades med de senaste utställningarna. Det blev också tid till diskussion, bland annat om hur Film i Skåne är organiserat och rent allmänt om filmens framtid.
De m-ledamöter som deltog på resan har i en debattartikel i den stora nordvästskånska dagstidningen NST/HD utvecklat tankarna kring moderat kulturpolitik. Den debattartikeln finns på följande adress: http://hd.se/ledare/2009/04/15/mer-statsbidrag-ingen-loesning/
Hans Wallmark
måndag 13 april 2009
Kyrkklockor för många
Påskveckan innebär att många sökt sig till kyrkorna. Rätt naturligt. Är det någon av årets helger som präglas av det kristna budskapet så är det ju denna. Här ryms livets alla skiftningar från döden och den mörka sorgen på långfredagen till uppståndelse, livet och ljus glädje på påskdagen. Få andra av världens religioner skulle väl heller få för sig att som samlande symbol använda ett pinoredskap som brukades för att förnedra den egna guden? Korset binder dock samman, över tid, generationer och världsdelar. Det som är en direkt påminnelse om smärtan är också ett löfte om det som sedan hände.
Alla söker sig dock inte till landets kyrkor av religiösa skäl. Klockarna kan ringa samman av många skäl. För somliga är det ett utrymme för kontemplation, stillhet och ibland en uppskattad konsertlokal. Utsmyckningar, precis som själva byggnaderna, är oftast stora kulturskatter. Just därför var det intressant att för någon vecka sedan läsa tidningen Från Riksdag och Departement och den enkät som gjorts om fortsatt kyrkoantikvarisk ersättning. Från alla partier uttrycktes en positiv vilja. På frågan om det planerades någon avveckling sades samstämmigt nej. För moderaternas del svarade jag:
”Nej. Tvärtom kommer kulturdepartementet med en skrivelse i maj och exakta ekonomiska nivåer fastställs med budgeten för 2010. Idag handlar det om 460 miljoner. Samtal pågår mellan staten och Svenska kyrkan. Det är inte ett stöd till trossamfundet Svenska kyrkan utan för att kunna hålla Sveriges största sammanhållande kulturarv i ordning: Byggnader, kyrkogårdar, textilier och metallarbeten som idag fortfarande används för det de en gång skapades för.”
Staten är med och delfinansierar bevarandet av Sveriges största sammanhållna kulturarv. Det är imponerande kulturskatter, skapade över en lång tid, som finns tillgängliga och dessutom många gånger fortfarande används till samma ändamål och syfte som de en gång skapades för.
Hans Wallmark
Alla söker sig dock inte till landets kyrkor av religiösa skäl. Klockarna kan ringa samman av många skäl. För somliga är det ett utrymme för kontemplation, stillhet och ibland en uppskattad konsertlokal. Utsmyckningar, precis som själva byggnaderna, är oftast stora kulturskatter. Just därför var det intressant att för någon vecka sedan läsa tidningen Från Riksdag och Departement och den enkät som gjorts om fortsatt kyrkoantikvarisk ersättning. Från alla partier uttrycktes en positiv vilja. På frågan om det planerades någon avveckling sades samstämmigt nej. För moderaternas del svarade jag:
”Nej. Tvärtom kommer kulturdepartementet med en skrivelse i maj och exakta ekonomiska nivåer fastställs med budgeten för 2010. Idag handlar det om 460 miljoner. Samtal pågår mellan staten och Svenska kyrkan. Det är inte ett stöd till trossamfundet Svenska kyrkan utan för att kunna hålla Sveriges största sammanhållande kulturarv i ordning: Byggnader, kyrkogårdar, textilier och metallarbeten som idag fortfarande används för det de en gång skapades för.”
Staten är med och delfinansierar bevarandet av Sveriges största sammanhållna kulturarv. Det är imponerande kulturskatter, skapade över en lång tid, som finns tillgängliga och dessutom många gånger fortfarande används till samma ändamål och syfte som de en gång skapades för.
Hans Wallmark
Ny läsning i kulturtidskriften svensktidskrift.se
Den liberalkonservativa nättidskriften uppdateras fredagar. Veckans nya läsning innehåller bland annat:
- Det är dags att slopa biståndspolitiken och tala om utvecklingspolitik istället. Detta skriver Pär Krause, ekonom och frilansskribent med inriktning på utvecklingsfrågor.
- Att skriva en en bok om svensk 1900-talshistoria visade sig vara ett plågsamt privilegium, menar Anders Edwardsson som i sin nyutkomna "En annorlunda historia" tar död på en rad myter om vår historia.
- Niklas Elert, en av upphovsmännen bakom Germaniabloggen, recenserar boken "Klassisk feminism" som borde väcka debatt i många politiska läger.
I veckans text på temat "Politikens nya villkor" skriver Emilie Eriksson om hur globaliseringen och EU påverkar den svenska arbetsmarknaden.
Och i "Veckan som gick" har LO-korrespondenten ryckt ut igen, till Wanja Lundby-Wedins försvar.
- Det är dags att slopa biståndspolitiken och tala om utvecklingspolitik istället. Detta skriver Pär Krause, ekonom och frilansskribent med inriktning på utvecklingsfrågor.
- Att skriva en en bok om svensk 1900-talshistoria visade sig vara ett plågsamt privilegium, menar Anders Edwardsson som i sin nyutkomna "En annorlunda historia" tar död på en rad myter om vår historia.
- Niklas Elert, en av upphovsmännen bakom Germaniabloggen, recenserar boken "Klassisk feminism" som borde väcka debatt i många politiska läger.
I veckans text på temat "Politikens nya villkor" skriver Emilie Eriksson om hur globaliseringen och EU påverkar den svenska arbetsmarknaden.
Och i "Veckan som gick" har LO-korrespondenten ryckt ut igen, till Wanja Lundby-Wedins försvar.
söndag 12 april 2009
Vad blir det med morgontidningarna?
Visst har dagstidningen en framtid. Men det lär bli några skakiga år. En konsekvens av den snabba ekonomiska inbromsningen och finansiella krisen är sjunkande annonsvolymer. Det slår hårt. Redan kan vissa förändringar iakttas som dem mellan Skånska Dagbladet, Norra Skåne och Laholms-Tidning som inneburit att tjänster försvunnit. Det lär komma mer. Frågan är om det uteslutande blir neddragningar och krav på tuff budgetdisciplin eller om tillfället kommer att nyttjas att ställa publicistiska frågor om ny utformning och inriktning?
Två intressanta tendenser: Jag tror att det genuint lokala alltid kommer att ha en målgrupp. Vad händer där just jag bor och verkar? Ibland finns hos tidningar med prenumererad upplaga ett ointresse för de små nästan bagatellartade nyheterna, dem bortom stora avslöjanden och skandaler. Samtidigt är det just sådana notiser och ibland referat man önskar läsa. När och om sommarrestaurangen öppnar? Vilka deltog i de aktiviteter som anordnades under marknadslördagen?
I Spanien finns några hyggliga exempel. La Provincia är en dagstidning för Kanarieöarna. Men fokus ligger på en av huvudöarna, Gran Canaria. Här blandas världshändelser från de stora nyhetsbyråerna som går att få på många andra sätt med bevakning av regionpolitiken som påverkar rätt mycket och så rikligt med material från de olika byarna och samhällena. Under påskveckan med sina religiösa processioner finns text och bild från de flesta orter. Likadant är det när de vise männen paraderar på gatorna i januari under trettonhelgen och alla barn får sina presenter. Även TV-kanalerna är skickliga på att spegla dessa mer alldagliga om än festliga och publika händelser. Och det är inte bara bilder och referat från huvudstaden Madrid! Tvärtom sätts en ära i att erbjuda en kavalkad från hela landet!
En konsekvens av att det lokala och nära ökar i betydelse är att just andra funktioner i större grad kan centraliseras och samordnas. Bilföretagen med många märken uppges ju idag använda likartad bottenplatta och många gemensamma komponenter för att sedan med detaljer skapa olikheterna och skillnaderna. Det leder in på den andra utvecklingstendensen. I Nordvästskåne är NST/HD ett exempel på tre olika tidningar men med många delade funktioner. De kommande åren lär det inte sluta med detta, utan den ekonomiska verkligheten kan leda till att ännu fler samarbetar om ännu mer. Men den publicistiska frågan som då måste ställas är om det är lokalredaktionen i Bjuv som skall läggas ned eller annan verksamhet? För egen del betalar jag gärna 1,20 euro på vardagar och 2,20 på helger för att just läsa om paraderna och besöksrekord på Playa de Amadores.
Hans Wallmark
Två intressanta tendenser: Jag tror att det genuint lokala alltid kommer att ha en målgrupp. Vad händer där just jag bor och verkar? Ibland finns hos tidningar med prenumererad upplaga ett ointresse för de små nästan bagatellartade nyheterna, dem bortom stora avslöjanden och skandaler. Samtidigt är det just sådana notiser och ibland referat man önskar läsa. När och om sommarrestaurangen öppnar? Vilka deltog i de aktiviteter som anordnades under marknadslördagen?
I Spanien finns några hyggliga exempel. La Provincia är en dagstidning för Kanarieöarna. Men fokus ligger på en av huvudöarna, Gran Canaria. Här blandas världshändelser från de stora nyhetsbyråerna som går att få på många andra sätt med bevakning av regionpolitiken som påverkar rätt mycket och så rikligt med material från de olika byarna och samhällena. Under påskveckan med sina religiösa processioner finns text och bild från de flesta orter. Likadant är det när de vise männen paraderar på gatorna i januari under trettonhelgen och alla barn får sina presenter. Även TV-kanalerna är skickliga på att spegla dessa mer alldagliga om än festliga och publika händelser. Och det är inte bara bilder och referat från huvudstaden Madrid! Tvärtom sätts en ära i att erbjuda en kavalkad från hela landet!
En konsekvens av att det lokala och nära ökar i betydelse är att just andra funktioner i större grad kan centraliseras och samordnas. Bilföretagen med många märken uppges ju idag använda likartad bottenplatta och många gemensamma komponenter för att sedan med detaljer skapa olikheterna och skillnaderna. Det leder in på den andra utvecklingstendensen. I Nordvästskåne är NST/HD ett exempel på tre olika tidningar men med många delade funktioner. De kommande åren lär det inte sluta med detta, utan den ekonomiska verkligheten kan leda till att ännu fler samarbetar om ännu mer. Men den publicistiska frågan som då måste ställas är om det är lokalredaktionen i Bjuv som skall läggas ned eller annan verksamhet? För egen del betalar jag gärna 1,20 euro på vardagar och 2,20 på helger för att just läsa om paraderna och besöksrekord på Playa de Amadores.
Hans Wallmark
fredag 10 april 2009
Bra för svensk musik
Sedan 1 april gäller nya bestämmelser ifråga om att följa upp och komma åt dem som ägnar sig åt illegal ned- och uppladdning på Internet i stor skala. Kritikerna menade att lagen var tandlös.
För någon dag sedan rapporterades att den lagliga nedladdningen ökat med 100 procent under den första veckan i april. Precis den typen av agerande som jag och en del av mina riksdagskolleger hoppats på. För i grunden är det nog så att många vill göra rätt för sig. Det bygger på en tillgång på bra lagliga och prisvärda tjänster samt att det faktiskt är förenat med risker att göra fel.
Nyhetsmässigt meddelas att den senaste uppgången är ”ovanligt kraftig” men att också den långsiktiga trenden är positiv. Vidare sägs att en annan tydlig trend är att den legala nedladdningen gynnar svenska artister. Omkring 60 procent av all den nedladdade musiken är svensk.
Ett annat sätt att uttryck dessa uppgifter är att skärpta villkor kring upphovsrätt och äganderätt gynnar svensk musik. När det går att tjäna på det egna skapandet ökar möjligheten att fantasin och kreativiteten tar sig uttryck i nya bilder, toner och former. Det kommer att märkas bland annat genom böcker, filmer, musik, konst och dataspel.
Hans Wallmark
För någon dag sedan rapporterades att den lagliga nedladdningen ökat med 100 procent under den första veckan i april. Precis den typen av agerande som jag och en del av mina riksdagskolleger hoppats på. För i grunden är det nog så att många vill göra rätt för sig. Det bygger på en tillgång på bra lagliga och prisvärda tjänster samt att det faktiskt är förenat med risker att göra fel.
Nyhetsmässigt meddelas att den senaste uppgången är ”ovanligt kraftig” men att också den långsiktiga trenden är positiv. Vidare sägs att en annan tydlig trend är att den legala nedladdningen gynnar svenska artister. Omkring 60 procent av all den nedladdade musiken är svensk.
Ett annat sätt att uttryck dessa uppgifter är att skärpta villkor kring upphovsrätt och äganderätt gynnar svensk musik. När det går att tjäna på det egna skapandet ökar möjligheten att fantasin och kreativiteten tar sig uttryck i nya bilder, toner och former. Det kommer att märkas bland annat genom böcker, filmer, musik, konst och dataspel.
Hans Wallmark
onsdag 8 april 2009
Spanska LO inte som svenska
För några dagar sedan hade den spanska motsvarigheten till svenska LO kongress. Cándido Méndez omvaldes till ordförande för UGT med 93,2 procent av de 766 delegaterna bakom sig. Det är väl siffror som LOs Wanja Lundby-Wedin enbart kan drömma om. Även om hon kanske kunde få ett starkt stöd vid ett välregisserat fackligt stormöte skulle hon aldrig nå de nivåerna om de vanliga medlemmarna själv fick säga sitt.
UGT markerade naturligtvis den så kallade facklig-politiska kopplingen genom att låta socialisternas ledare, Spaniens premiärminister José Luis Rodriguez Zapatero (på grund av vissa yttre likheter ofta benämnd som Mr Bean), inledningstala. Men på avslutningsdagen fanns bland annat Mariano Rajoy på plats som gäst. Han leder det stora oppositionspartiet, borgerligt konservativa PP.
Även om TV-bilderna visade en något besvärad Rajoy med armarna bakom ryggen när UGT-kongressen stämde upp i Internationalen och hissade upp vänster näve så är inbjudan och dess accepterande ett uttryck för delad insikt. I Spanien är socialisterna och PP ungefär lika stora med drygt 40 procent vardera. UGT inser naturligtvis att åtskilliga av de fackligt anslutna både sympatiserar med som röstar på andra politiska företrädare. Självfallet finns ömsesidiga intressen. Det finns ju utländska exempel, som Sverige, vilka visar att just det arbetande folket gynnas av borgerlig regeringspolitik.
Alliansföreträdare längst fram vid en LO-kongress som inbjudna gäster bemötta med respekt? En LO-ordförande med stöd av 93,2 procent? Månne det är skillnad på organisationskultur mellan Spanien och Sverige?
Hans Wallmark
UGT markerade naturligtvis den så kallade facklig-politiska kopplingen genom att låta socialisternas ledare, Spaniens premiärminister José Luis Rodriguez Zapatero (på grund av vissa yttre likheter ofta benämnd som Mr Bean), inledningstala. Men på avslutningsdagen fanns bland annat Mariano Rajoy på plats som gäst. Han leder det stora oppositionspartiet, borgerligt konservativa PP.
Även om TV-bilderna visade en något besvärad Rajoy med armarna bakom ryggen när UGT-kongressen stämde upp i Internationalen och hissade upp vänster näve så är inbjudan och dess accepterande ett uttryck för delad insikt. I Spanien är socialisterna och PP ungefär lika stora med drygt 40 procent vardera. UGT inser naturligtvis att åtskilliga av de fackligt anslutna både sympatiserar med som röstar på andra politiska företrädare. Självfallet finns ömsesidiga intressen. Det finns ju utländska exempel, som Sverige, vilka visar att just det arbetande folket gynnas av borgerlig regeringspolitik.
Alliansföreträdare längst fram vid en LO-kongress som inbjudna gäster bemötta med respekt? En LO-ordförande med stöd av 93,2 procent? Månne det är skillnad på organisationskultur mellan Spanien och Sverige?
Hans Wallmark
söndag 5 april 2009
Shirley Valentine - "sist" på Aftonstjärnan
"Shirley Valentine" är en underbar pjäs. Såg den för många år sedan på Dramaten med Margareta Krook. Idag var det en eftermiddagsföreställning på Teater Aftonstjärnan med Elisabeth Göransson.
Gick på teatern av flera skäl. Främst för att jag är så fascinerad av att en man, Willy Russel, kan skriva en pjäs som jag, som kvinna, kan känna så mycket igen mig i men också för att Aftonstjärnan nu ska byggas om och jag ville se en uppsättning i den "gamla" Aftonstjärnan innan det var för sent. Huset är ett byggnadsminne i ett gammalt varvsarbetarkvarter på Hisingen som nu ska få en tillbyggnad som var planerad redan från början. I oktober månad är det nyöppning.
Man har också tänkt nytt med denna uppsättning då man parallellt med "Shirley Valentine" har en barnteaterföreställning så att familjer kan gå tillsammans. När barnteatern är klar så har personalen lekt med barnen till dess att föräldrarnas föreställning blivit färdig. Ett mycket bra grepp för att få fler och nya grupper av människor till teatern.
Även om det inte finns så många varvsarbetare kvar i stan så går teater Aftonstjärnan mot en ny vår!
Cecilia Magnusson
Gick på teatern av flera skäl. Främst för att jag är så fascinerad av att en man, Willy Russel, kan skriva en pjäs som jag, som kvinna, kan känna så mycket igen mig i men också för att Aftonstjärnan nu ska byggas om och jag ville se en uppsättning i den "gamla" Aftonstjärnan innan det var för sent. Huset är ett byggnadsminne i ett gammalt varvsarbetarkvarter på Hisingen som nu ska få en tillbyggnad som var planerad redan från början. I oktober månad är det nyöppning.
Man har också tänkt nytt med denna uppsättning då man parallellt med "Shirley Valentine" har en barnteaterföreställning så att familjer kan gå tillsammans. När barnteatern är klar så har personalen lekt med barnen till dess att föräldrarnas föreställning blivit färdig. Ett mycket bra grepp för att få fler och nya grupper av människor till teatern.
Även om det inte finns så många varvsarbetare kvar i stan så går teater Aftonstjärnan mot en ny vår!
Cecilia Magnusson
Läs en svensk kulturtidskrift!
I veckans nummer av den liberalkonservativa nättidningen http://www.svensktidskrift.se/:
Utrikeskorrespondenten undrar om den internationella yrkesdemonstrantfederationen, nu under parollen "häng en bankir!", valt rätt objekt med G20-mötet.
Beslutet att peta Lennart Sacrédeus från kristdemokraternas EU-vallista upprörde många och utmanar den svenska modellen, konstaterar riksdagsledamoten Anne-Marie Pålsson (m).
Kaa Eneberg, journalist i Dagens Nyheter, skriver om hur ett seminarium i Helsingfors om den sovjetiska terrorns offer stördes av en grupp ditresta ryska medlemmar av den Putin-stödda ungdomsorganisationen Nasji.
Marit Paulsen, fp:s förstanamn i Europaparlamentsvalet, har väckt debatt genom att ifrågasätta nyttan av ekoodlat. Hennes bok "Lurad av laxen" recenseras av Waldemar Ingdahl, VD för tankesmedjan Eudoxa.
I veckans text på temat "Politikens nya villkor" skriver Nima Sanandaji, vd för tankesmedjan Captus, om betydelsen av institutionell konkurrens, från de grekiska stadsstaternas tid till dagens EU.
Utrikeskorrespondenten undrar om den internationella yrkesdemonstrantfederationen, nu under parollen "häng en bankir!", valt rätt objekt med G20-mötet.
Beslutet att peta Lennart Sacrédeus från kristdemokraternas EU-vallista upprörde många och utmanar den svenska modellen, konstaterar riksdagsledamoten Anne-Marie Pålsson (m).
Kaa Eneberg, journalist i Dagens Nyheter, skriver om hur ett seminarium i Helsingfors om den sovjetiska terrorns offer stördes av en grupp ditresta ryska medlemmar av den Putin-stödda ungdomsorganisationen Nasji.
Marit Paulsen, fp:s förstanamn i Europaparlamentsvalet, har väckt debatt genom att ifrågasätta nyttan av ekoodlat. Hennes bok "Lurad av laxen" recenseras av Waldemar Ingdahl, VD för tankesmedjan Eudoxa.
I veckans text på temat "Politikens nya villkor" skriver Nima Sanandaji, vd för tankesmedjan Captus, om betydelsen av institutionell konkurrens, från de grekiska stadsstaternas tid till dagens EU.
torsdag 2 april 2009
Medieområdet rör på sig
Public service-utredningens förslag till momsreform för SVT, SR och UR klarade inte mötet med skatteverkligheten. I den remiss till lagrådet som regeringen offentliggjorde den 26 mars behålls nuvarande system för finansieringen av bolagen via radio- och tv-avgift. Det innebär att den fördel som en momsbeläggning av företagen (med motsvarande avdragsrätt för betald moms) skulle ge vid upphandling av produktion hos fristående producenter som måste betala moms nu inte kommer tillstånd.
En nyhet är att företag och institutioner slipper betala mer än en avgift för innehav av många apparater.
Mer information här:
http://www.regeringen.se/content/1/c6/12/32/93/fe899ea3.pdf
Andra kontroversiella frågor i utredningen, som t ex begränsning av sponsringen och sidoverksamheter, behandlas för sig i det kommande propositionsarbetet, till vilket vi återkommer.
Detsamma gäller eventuella förbättringar av villkoren för den kommersiella radion. Utredningen (Martin Holmgren) kom i höstas och mottogs mycket positivt av radiobranschen, som dock dröjer med nystart för den digitala övergången i väntan på den förbättrade lönsamhet som är en förutsättning.
Mer information här:
http://www.regeringen.se/sb/d/10016/a/115307
Ytterligare en utredning på beredning är förslaget till ny radio- och TV-lag (Lotty Nordling), som innebär en anpassning till EU:s regler för reklam.
Mer information här:
http://www.regeringen.se/sb/d/11067/a/117636
Efter remissomgångar väntas proposition under hösten.
Mats Johansson
En nyhet är att företag och institutioner slipper betala mer än en avgift för innehav av många apparater.
Mer information här:
http://www.regeringen.se/content/1/c6/12/32/93/fe899ea3.pdf
Andra kontroversiella frågor i utredningen, som t ex begränsning av sponsringen och sidoverksamheter, behandlas för sig i det kommande propositionsarbetet, till vilket vi återkommer.
Detsamma gäller eventuella förbättringar av villkoren för den kommersiella radion. Utredningen (Martin Holmgren) kom i höstas och mottogs mycket positivt av radiobranschen, som dock dröjer med nystart för den digitala övergången i väntan på den förbättrade lönsamhet som är en förutsättning.
Mer information här:
http://www.regeringen.se/sb/d/10016/a/115307
Ytterligare en utredning på beredning är förslaget till ny radio- och TV-lag (Lotty Nordling), som innebär en anpassning till EU:s regler för reklam.
Mer information här:
http://www.regeringen.se/sb/d/11067/a/117636
Efter remissomgångar väntas proposition under hösten.
Mats Johansson
onsdag 1 april 2009
En vanlig dag i riksdagen
Dagen börjar med att jag inviger ett folkhälsoseminarium med ca 60 deltagare från hela landet.
Därefter möte med moderata kulturkommittén och Kenneth Johansson på Kulturrådet.
Vi har en bra diskussion om kulturutredningen och vad som är viktigt att genomföra på kort och på lite längre sikt.
Hur Kulturrådets yttrande kommer att se ut får vi en kort information om, samt vad vi bör tänka extra mycket på inför våra ställningstaganden. Det kommer att vara många som vill remissyttra sig om utredningen vilket är mycket positivt. Vi får gå 35 år tillbaka i tiden för att hitta en lika livlig kulturdebatt. Alliansen visar att vi vill och kan göra saker inom detta område.
Efter lunch berättar jag om Vårdval Halland och vilka erfarenheter vi dragit av vårt arbete i Halland. Hur har det påverkat folkhälsan och vilka erfarenheter kan man dra. Även representanter från socialdepartementet och Stockholm finns på plats för samtal om vårdval på nationell nivå.
Voteringen kallar klockan fyra och därefter är det årsmöte i riksdagens konstklubb där jag är vice ordförande. Vi har en inbjuden talare, Irene Grahn från Tällberg, som berättar om sitt arbete som konstnär och entreprenör. Därefter är det utlottning av konst.
Mitt sista möte för dagen är med Christina Schollin. Vi diskuterar hälsofrågor och kultur- och hälsa-arbetet i riksdagen. Efter en bit mat är det åter dags för lite kontorsgöromål.
Tidigt upp och sent i säng ännu en gång.
Anne Marie Brodén
Därefter möte med moderata kulturkommittén och Kenneth Johansson på Kulturrådet.
Vi har en bra diskussion om kulturutredningen och vad som är viktigt att genomföra på kort och på lite längre sikt.
Hur Kulturrådets yttrande kommer att se ut får vi en kort information om, samt vad vi bör tänka extra mycket på inför våra ställningstaganden. Det kommer att vara många som vill remissyttra sig om utredningen vilket är mycket positivt. Vi får gå 35 år tillbaka i tiden för att hitta en lika livlig kulturdebatt. Alliansen visar att vi vill och kan göra saker inom detta område.
Efter lunch berättar jag om Vårdval Halland och vilka erfarenheter vi dragit av vårt arbete i Halland. Hur har det påverkat folkhälsan och vilka erfarenheter kan man dra. Även representanter från socialdepartementet och Stockholm finns på plats för samtal om vårdval på nationell nivå.
Voteringen kallar klockan fyra och därefter är det årsmöte i riksdagens konstklubb där jag är vice ordförande. Vi har en inbjuden talare, Irene Grahn från Tällberg, som berättar om sitt arbete som konstnär och entreprenör. Därefter är det utlottning av konst.
Mitt sista möte för dagen är med Christina Schollin. Vi diskuterar hälsofrågor och kultur- och hälsa-arbetet i riksdagen. Efter en bit mat är det åter dags för lite kontorsgöromål.
Tidigt upp och sent i säng ännu en gång.
Anne Marie Brodén
Europa - känsla och förnuft
Onsdag 1 april medverkade jag i P1-programmet OBS med ett framtidsspejande inlägg om hur Europa kan gestalta sig om tio år. För egen del hoppas jag på en växande EU-familj och en kontinent formad av mångfald och ett kosmopolitiskt ideal:
Om tio år kommer vi att ha visat att Europa och EU är en värderingsgemenskap! Det är ett sätt att hantera gemensamma utmaningar med åtgärder tillsammans oberoende av historisk eller religiös bakgrund. Tvärtom är skillnaderna en del av styrkan.
Europa om tio år har återfunnit sin kosmopolitiska hållning. Insikten om charmen och styrkan i att kunna möta andra kulturer, traditioner och religioner och uppriktigt vilja lära sig mer och förstå utan att uppge det egna. Idealet är ingen konstruerad esperantokultur där det konstlade får ersätta det gamla och invanda.
För den som är intresserad av inlägget går det att finna här: http://www.sr.se/sida/artikel.aspx?programid=503&artikel=2738470
Hela mitt inlägg har jag också lagt ut som anteckning på Facebook.
Hans Wallmark
Om tio år kommer vi att ha visat att Europa och EU är en värderingsgemenskap! Det är ett sätt att hantera gemensamma utmaningar med åtgärder tillsammans oberoende av historisk eller religiös bakgrund. Tvärtom är skillnaderna en del av styrkan.
Europa om tio år har återfunnit sin kosmopolitiska hållning. Insikten om charmen och styrkan i att kunna möta andra kulturer, traditioner och religioner och uppriktigt vilja lära sig mer och förstå utan att uppge det egna. Idealet är ingen konstruerad esperantokultur där det konstlade får ersätta det gamla och invanda.
För den som är intresserad av inlägget går det att finna här: http://www.sr.se/sida/artikel.aspx?programid=503&artikel=2738470
Hela mitt inlägg har jag också lagt ut som anteckning på Facebook.
Hans Wallmark
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
