Var nyligen och såg Jerry Williams uppträda på Grand Hotel i samband med julbord där. Vilken show!
Denne artist blir bara bättre och bättre. Runt de 70 och still going strong. Det var folk ur livets alla skeden som var där och lyssnade och jag kan med lätthet säga att samtliga var både imponerade och fann att Jerry Williams levererade en mycket bra föreställning.
Vi har så många duktiga artister här i Sverige som berikar vårt kulturliv. Det är roligt att få uppleva dem live!
Peder Wachtmeister
måndag 19 december 2011
fredag 25 november 2011
Möte med Riksdagens Kultur- och hälsagrupp
I onsdags var det dags för ett nytt möte med Riksdagens Kultur- och hälsagrupp. Vi är en förening i Riksdagen bestående av riksdagsledamöter ifrån kulturutskottet, socialutskottet, utbildningsutskottet och socialförsäkringsutskotett samt externa experter inom kultur och/eller hälsa.
Vid detta möte uppmärksammade vi Fredrik Ulléns beviljade forskaranslag på knappt 30 miljoner kronor som ska gå till forskning kring den musicerande människan - kultur och arv i samspel. Vi berörde också regeringens lyckade satsning på 30 miljoner till Kultur för äldre som Kulturrådet har fått i uppdrag att fördela. Det har kommit in över 110 ansökningar, främst ifrån kommuner och landsting, som nu ska utvärderas.
Gruppen planerar också för seminarier på temat Kultur och hälsa i vår.
Anne Marie Brodén
måndag 21 november 2011
Kommittéresa till Strasbourg
Den 13-15 november besökte vi Moderater i kulturutskottet Strasbourg, vilket sammanträffade med att Europaparlamentet hade session där.
Under tre dagar besökte vi bland annat Europadomstolen och fick där träffa den svenska domaren Elisabet Fura som berättade om deras arbete med främst mänskliga rättigheter.
Vidare träffade vi den svenska ambassadören, Carl-Henrik Ehrenkrona, som berättade om UD:s representation vid de olika europeiska instanserna i just Strasbourg.
Vi hann även med att besöka Europarådet och deras motsvarande kulturutskotts högsta tjänstemän för en dragning av deras område och olika projekt.
Slutligen spenderade vi en dag tillsammans med våra moderata parlamentariker i Europaparlamentet.
Vi som åkte var: Cecilia Magnusson, Peder Wachtmeister, Gustaf Hoffstedt, Anne Marie Brodén, Michael Svensson, Ellen Juntti, Amir Adan och Göran Montan.
Å kommitténs vägnar:
/Peder Wachtmeister o Gustaf Hoffstedt
tisdag 1 november 2011
En film kan säga mer än tusen ord!
Kvinnan sitter och halvsover en bit bak i bussen, hon tilltalas av mannen som sitter intill. Han frågar hur hon mår och de småpratar lite. Plötsligt kör en polisbil förbi och stannar bussen. In kommer en polis och säger "det har varit en skottlossning - alla negrer sk omedelbart gå av bussen och er andra ska vi försöka transportera hem." Kvinnan och mannen bak i bussen skyndar sig av.
På tiden för denna korta scen gavs en grundkurs i hur samhället såg ut i slutet av 50-talet och början av 60-talet i Missisippi, USA. Bilden är glasklar. Var du svart var du ingenting värd. Var du vit hade du alla rättigheter och inga skyldigheter och detta präglade hela samhället.
Filmen jag var och såg med min 16-åriga dotter heter Niceville. Det var på hennes förslag som vi såg filmen. Jag tror att hon hade fastnat för den då den skulle handla om en ung kvinna som vill bli författare och vill dokumentera sin omgivning efter att hon kommit hem från sina avslutade universitetsstudier.
Huvudrollsinnehavaren har blivit uppfostrad av familjens svarta hembiträde Constantine som arbetat i familjen i 29 år. Hon är nu borta och anledningen till detta är höljd i dunkel. Föräldrarna vill inte prata om saken. Den unga kvinnan har inte, som hennes jämnåriga väninnor, som högsta önskan att bli gift utan hon vill ha ett jobb. Hon får jobb på tidningen Jackson Journal.
Hon när dessutom en dröm att bli författare och vill spegla hur livet som hembiträde är. Detta är sprängstofff då det är förbjudet att ifrågasätta apartheidlagarna som råder i delstaten.
Det är en mycket bra film som jag vill rekommendera. Väldigt många i publiken satt kvar i salongen under eftertexterna för det var en tänkvärd film.
Filmen förmådde föra över tidsandan som jag tror då rådde. Den visade upp en utsatthet som rådde mellan människor, inte bara mellan vita och svarta. En historia som lätt kan översättas till hur dagens samhälle ser ut. Samtidigt var det en mycket fin film med fantastiska skådespelarprestationer och ett stort mått av humor.
En riktig vaccinationsinjektion mot främlingskap är filmen Niceville!
Cecilia Magnusson
På tiden för denna korta scen gavs en grundkurs i hur samhället såg ut i slutet av 50-talet och början av 60-talet i Missisippi, USA. Bilden är glasklar. Var du svart var du ingenting värd. Var du vit hade du alla rättigheter och inga skyldigheter och detta präglade hela samhället.
Filmen jag var och såg med min 16-åriga dotter heter Niceville. Det var på hennes förslag som vi såg filmen. Jag tror att hon hade fastnat för den då den skulle handla om en ung kvinna som vill bli författare och vill dokumentera sin omgivning efter att hon kommit hem från sina avslutade universitetsstudier.
Huvudrollsinnehavaren har blivit uppfostrad av familjens svarta hembiträde Constantine som arbetat i familjen i 29 år. Hon är nu borta och anledningen till detta är höljd i dunkel. Föräldrarna vill inte prata om saken. Den unga kvinnan har inte, som hennes jämnåriga väninnor, som högsta önskan att bli gift utan hon vill ha ett jobb. Hon får jobb på tidningen Jackson Journal.
Hon när dessutom en dröm att bli författare och vill spegla hur livet som hembiträde är. Detta är sprängstofff då det är förbjudet att ifrågasätta apartheidlagarna som råder i delstaten.
Det är en mycket bra film som jag vill rekommendera. Väldigt många i publiken satt kvar i salongen under eftertexterna för det var en tänkvärd film.
Filmen förmådde föra över tidsandan som jag tror då rådde. Den visade upp en utsatthet som rådde mellan människor, inte bara mellan vita och svarta. En historia som lätt kan översättas till hur dagens samhälle ser ut. Samtidigt var det en mycket fin film med fantastiska skådespelarprestationer och ett stort mått av humor.
En riktig vaccinationsinjektion mot främlingskap är filmen Niceville!
Cecilia Magnusson
onsdag 26 oktober 2011
Vad vill oppositionen med kulturen?
Att oppositionen är splittrad märks även på kulturområdet. Deras förslag spretar åt alla håll och det är svårt att se någon samsyn på de viktiga områdena.
Vad som framgår är att Socialdemokraterna accepterat Alliansens kulturpolitik. (S) riktar ingen kritik riktas mot Skapande skola, Kreativa näringar, Kultur och hälsa. Socialdemokraterna har helt enkelt väldigt lite eget att komma med, särskilt vad gäller finansiering, utan kör med sin numera standardiserade och klassiska överbudspolitik.
Frågan många kulturintresserade ute i landet ställer sig nu är: Vad är den socialdemokratiska kulturpolitiska idén som Juhols talat så mycket om sedan han valdes?
Finns det över huvudtaget någon alternativ kulturpolitisk idé hos det stora oppositionspartiet?
För övrigt var jag tillsammans med mina moderata riksdagsbänkskollegor från Sörmland, Walburga och Lotta, på Stenhammars gods förra vecka där vi fick en genomgång av deras kulturmiljöarbete, djuruppfödning samt annat smått och gott.
Peder Wachtmeister
Vad som framgår är att Socialdemokraterna accepterat Alliansens kulturpolitik. (S) riktar ingen kritik riktas mot Skapande skola, Kreativa näringar, Kultur och hälsa. Socialdemokraterna har helt enkelt väldigt lite eget att komma med, särskilt vad gäller finansiering, utan kör med sin numera standardiserade och klassiska överbudspolitik.
Frågan många kulturintresserade ute i landet ställer sig nu är: Vad är den socialdemokratiska kulturpolitiska idén som Juhols talat så mycket om sedan han valdes?
Finns det över huvudtaget någon alternativ kulturpolitisk idé hos det stora oppositionspartiet?
För övrigt var jag tillsammans med mina moderata riksdagsbänkskollegor från Sörmland, Walburga och Lotta, på Stenhammars gods förra vecka där vi fick en genomgång av deras kulturmiljöarbete, djuruppfödning samt annat smått och gott.
Peder Wachtmeister
torsdag 13 oktober 2011
Fysisk aktivitet på recept
Att vi mår bra av att röra på oss och motionera regelbundet är ingen hemlighet. Tyvärr ställer det moderna samhället allt mindre krav på fysisk ansträngning, vilket bland annat avspeglas i en ökande förekomst av övervikt hos befolkningen. Fysisk inaktivitet och övervikt är stora medicinska riskfaktorer som bland annat resulterar i en ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar. Enligt en rapport som tagits fram Björn Lindgren, professor i hälsoekonomi vid Lunds universitet, kostar bristen på fysisk aktivitet samhället 6 miljarder kronor per år.
Traditionellt faller ansvaret för behandling av de följdsjukdomar som uppstår på grund av övervikt och fysisk passivitet på sjukvården. Men det finns även andra metoder. Fysisk aktivitet på recept är ett komplement till medicinsk behandling som innebär att legitimerad vårdpersonal ordinerar fysisk aktivitet på motsvarande sätt som ett läkemedel. Fysisk aktivitet på recept kan användas både i förebyggande och behandlande syfte och är anpassad efter individen med avseende på träningsmängd och typ av aktivitet.
Den som ansvarar för utförandet är landstingen i samarbete med bland annat föreningen Svenskt friluftsliv som är en av de största representanterna för ideella organisationer i Sverige. Tillsammans har dess 23 medlemsorganisationer ungefär två miljoner medlemmar. Ett tiotal av organisationerna deltar i arbetet med fysisk aktivitet på recept och erbjuder en lång rad aktiviteter till de personer som ordineras recept.
De aktiviteter som ordineras varierar. Det kan exempelvis handla om stavgång, dans, styrketräning eller cykling. En avgörande framgångsfaktor är att träningsdosen ligger på en nivå som personen i fråga klarar av och att träningen utförs kontinuerligt.
Och det ger resultat. Av dem som ordinerats motion uppger hälften att de upplever minskade sjukdomssymptomen och 70 procent är fortsatt fysiskt aktiva efter ett år.
Människokroppen är inte konstruerad för att sitta stilla, och vi behöver röra på oss för att må bra.
Göran Montan
Traditionellt faller ansvaret för behandling av de följdsjukdomar som uppstår på grund av övervikt och fysisk passivitet på sjukvården. Men det finns även andra metoder. Fysisk aktivitet på recept är ett komplement till medicinsk behandling som innebär att legitimerad vårdpersonal ordinerar fysisk aktivitet på motsvarande sätt som ett läkemedel. Fysisk aktivitet på recept kan användas både i förebyggande och behandlande syfte och är anpassad efter individen med avseende på träningsmängd och typ av aktivitet.
Den som ansvarar för utförandet är landstingen i samarbete med bland annat föreningen Svenskt friluftsliv som är en av de största representanterna för ideella organisationer i Sverige. Tillsammans har dess 23 medlemsorganisationer ungefär två miljoner medlemmar. Ett tiotal av organisationerna deltar i arbetet med fysisk aktivitet på recept och erbjuder en lång rad aktiviteter till de personer som ordineras recept.
De aktiviteter som ordineras varierar. Det kan exempelvis handla om stavgång, dans, styrketräning eller cykling. En avgörande framgångsfaktor är att träningsdosen ligger på en nivå som personen i fråga klarar av och att träningen utförs kontinuerligt.
Och det ger resultat. Av dem som ordinerats motion uppger hälften att de upplever minskade sjukdomssymptomen och 70 procent är fortsatt fysiskt aktiva efter ett år.
Människokroppen är inte konstruerad för att sitta stilla, och vi behöver röra på oss för att må bra.
Göran Montan
torsdag 22 september 2011
Vi måste underlätta för blivande idrottsstjärnor
Jag skrev i helgen en artikel på SvD Brännpunkt om att förbättra möjligheterna att kombinera eftergymnasiala studier och elitidrott.
Vi måste underlätta för blivande idrottsstjärnor
Det råder ingen tvekan om att svenska folket tycker om sina gamla idrottshjältar som genom historien har skänkt landet enorma framgångar. Genom TV-program som Mästarnas mästare får vi äran att återigen uppleva vilka fantastiska prestationer dessa legender utfört. Mot bakgrund av att Sverige är ett litet land med en befolkning på 9 miljoner invånare är det otroligt att vi lyckats få fram världsstjärnor i en mängd olika sommar- och vinteridrotter.
Emellertid har vi på senare år tvingats konstatera att Sverige halkat efter när det gäller möjligheterna att stå sig i den internationella konkurrensen. Ett smärtsamt exempel kan tas från det nyss avslutade världsmästerskapet i friidrott, där vi tog ut vår hittills minsta vm-trupp någonsin. Majoriteten av de som väl var på plats hamnade dessutom långt ner i resultatlistorna.
För att även i framtiden kunna fostra och utbilda svenska idrottstalanger till att bli världsstjärnor är det viktigt att dessa ges möjlighet att kunna kombinera sitt idrottande med studier. Riksidrottsförbundet har uppmärksammat betydelsen av att kombinera idrott och utbildning och har därför satsat resurser på att Sverige skall bli en världsledande nation som stimulerar elitsatsande ungdomar att nå sin fulla potential både som människor och som idrottare. Denna ”svenska modell” har blivit en viktig stödform som underlättar för idrottstalanger som vill satsa på idrott att kunna kombinera detta med främst studier.
Problemet för många hårt satsande ungdomar är att de ofta prioriterar idrotten före gymnasiet eller i värsta fall tvingas hoppa av skolan helt för att satsa på sin idrott. Flera studier har visat att talangutveckling och elitsatsning varit en totalsysselsättning under viktiga ungdomsår. Mot den bakgrunden skapades ett stödsystem riktat mot intensivsatsande idrottsungdomar – en modell som innehöll flexibilitet och tidsutrymme. Omskrivet innebär detta att ungdomarna fick möjlighet att välja bort ett antal skoltimmar på schemat och ändå få en fullvärdig gymnasieutbildning. Till viss del gavs även möjligheter att förlänga skolgången med ytterligare ett utbildningsår om idrottsträningen krävde extra mycket skoltid.
Ett stort problem uppstår dock när det gäller elitidrottssatsning i kombination med eftergymnasiala studier då vi i Sverige varit dåliga på att ge samma stöd och förutsättningar för dessa något äldre ungdomar. Resultatet av detta har blivit att många unga elitidrottare flyttar till kontinenten och college för att hitta möjligheten att kunna kombinera elitsatsningen med eftergymnasiala studier. De flesta idrottsmän- och kvinnor toppar vid ca 25 års ålder, vilket innebär att vi måste skapa gynnsamma förutsättningar för ett fortsatt elitidrottssatsande efter gymnasiet.
För att lyckas med detta lägger jag därför fram ett konkret förslag som kommer att underlätta för en fortsatt elitsatsning. Förslaget bygger på att låta elitidrottssatsande ungdomar ges möjlighet att studera i 75 procents takt men få 100 procents stöd från CSN under sina universitets- eller högskolestudier. Detta innebär att ungdomarna ges möjlighet att läsa en 4-årig utbildning på 6 år. Denna satsning skulle inte behöva kosta den svenska staten några större summor. Med ett bidrag från CSN på 2 720 kronor i tio månader under två års tid skulle kostnaden uppgå till 54 400 kronor. Om 100 elitidrottare gavs möjlighet att studera i denna något långsammare takt skulle således summan totalt hamna på 5 440 000 kronor. Mot bakgrund av våra gamla och nuvarande idrottsstjärnors fantastiska insatser som bidragit till att göra Sverige känt runt om i världen är detta ett lågt pris att betala.
Amir Adan
Vi måste underlätta för blivande idrottsstjärnor
Det råder ingen tvekan om att svenska folket tycker om sina gamla idrottshjältar som genom historien har skänkt landet enorma framgångar. Genom TV-program som Mästarnas mästare får vi äran att återigen uppleva vilka fantastiska prestationer dessa legender utfört. Mot bakgrund av att Sverige är ett litet land med en befolkning på 9 miljoner invånare är det otroligt att vi lyckats få fram världsstjärnor i en mängd olika sommar- och vinteridrotter.
Emellertid har vi på senare år tvingats konstatera att Sverige halkat efter när det gäller möjligheterna att stå sig i den internationella konkurrensen. Ett smärtsamt exempel kan tas från det nyss avslutade världsmästerskapet i friidrott, där vi tog ut vår hittills minsta vm-trupp någonsin. Majoriteten av de som väl var på plats hamnade dessutom långt ner i resultatlistorna.
För att även i framtiden kunna fostra och utbilda svenska idrottstalanger till att bli världsstjärnor är det viktigt att dessa ges möjlighet att kunna kombinera sitt idrottande med studier. Riksidrottsförbundet har uppmärksammat betydelsen av att kombinera idrott och utbildning och har därför satsat resurser på att Sverige skall bli en världsledande nation som stimulerar elitsatsande ungdomar att nå sin fulla potential både som människor och som idrottare. Denna ”svenska modell” har blivit en viktig stödform som underlättar för idrottstalanger som vill satsa på idrott att kunna kombinera detta med främst studier.
Problemet för många hårt satsande ungdomar är att de ofta prioriterar idrotten före gymnasiet eller i värsta fall tvingas hoppa av skolan helt för att satsa på sin idrott. Flera studier har visat att talangutveckling och elitsatsning varit en totalsysselsättning under viktiga ungdomsår. Mot den bakgrunden skapades ett stödsystem riktat mot intensivsatsande idrottsungdomar – en modell som innehöll flexibilitet och tidsutrymme. Omskrivet innebär detta att ungdomarna fick möjlighet att välja bort ett antal skoltimmar på schemat och ändå få en fullvärdig gymnasieutbildning. Till viss del gavs även möjligheter att förlänga skolgången med ytterligare ett utbildningsår om idrottsträningen krävde extra mycket skoltid.
Ett stort problem uppstår dock när det gäller elitidrottssatsning i kombination med eftergymnasiala studier då vi i Sverige varit dåliga på att ge samma stöd och förutsättningar för dessa något äldre ungdomar. Resultatet av detta har blivit att många unga elitidrottare flyttar till kontinenten och college för att hitta möjligheten att kunna kombinera elitsatsningen med eftergymnasiala studier. De flesta idrottsmän- och kvinnor toppar vid ca 25 års ålder, vilket innebär att vi måste skapa gynnsamma förutsättningar för ett fortsatt elitidrottssatsande efter gymnasiet.
För att lyckas med detta lägger jag därför fram ett konkret förslag som kommer att underlätta för en fortsatt elitsatsning. Förslaget bygger på att låta elitidrottssatsande ungdomar ges möjlighet att studera i 75 procents takt men få 100 procents stöd från CSN under sina universitets- eller högskolestudier. Detta innebär att ungdomarna ges möjlighet att läsa en 4-årig utbildning på 6 år. Denna satsning skulle inte behöva kosta den svenska staten några större summor. Med ett bidrag från CSN på 2 720 kronor i tio månader under två års tid skulle kostnaden uppgå till 54 400 kronor. Om 100 elitidrottare gavs möjlighet att studera i denna något långsammare takt skulle således summan totalt hamna på 5 440 000 kronor. Mot bakgrund av våra gamla och nuvarande idrottsstjärnors fantastiska insatser som bidragit till att göra Sverige känt runt om i världen är detta ett lågt pris att betala.
Amir Adan
måndag 12 september 2011
Sverige satsar på kulturen när andra skär ned
Idag skriver SVD att USA och många länder i EU tvingas skära ned i sina kulturbudgetar på grund av det försämrade ekonomiska läget. Holland har kapat sin kulturbudget med 30 procent och höjt kulturmomsen till 19 procent (att jämföra med Sveriges 6 procent). England och Slovenien är andra länder som skär ned. Samtidigt som det är tråkigt att se hur viktiga kulturnationer i Europa skär ned är det förståligt att pengar till kulturen kan behöva tas bort när länder står inför akuta budgetunderskott. Vi minns alla hur regeringen Persson skar bort 30 procent av den Svenska kulturbudgeten i början av 90-talet.
Men idag är det annorlunda, på grund av en ansvarsfull ekonomisk politik är vi ett av de länder som har kunnat satsa mer på kulturen och vi har ökat våra anslag till kulturen sedan 2009. På lång sikt tror jag att vi tjänar dubbelt på vår ansvarsfulla ekonomiska politik. Delvis behöver vi inte skära ned nu och dessutom investerar vi i framtiden. Kultur har inte bara ett värde i sig utan är också en tillväxtfaktor. Genom att vi har kulturprojekt så som Skapande skola för våra unga skapar vi kreativa entreprenörer och genom att ha hög kvalitet i scenkonsten ökar vi turistintäkter och blir ett attraktivare land.
Cecilia Magnusson
Men idag är det annorlunda, på grund av en ansvarsfull ekonomisk politik är vi ett av de länder som har kunnat satsa mer på kulturen och vi har ökat våra anslag till kulturen sedan 2009. På lång sikt tror jag att vi tjänar dubbelt på vår ansvarsfulla ekonomiska politik. Delvis behöver vi inte skära ned nu och dessutom investerar vi i framtiden. Kultur har inte bara ett värde i sig utan är också en tillväxtfaktor. Genom att vi har kulturprojekt så som Skapande skola för våra unga skapar vi kreativa entreprenörer och genom att ha hög kvalitet i scenkonsten ökar vi turistintäkter och blir ett attraktivare land.
Cecilia Magnusson
onsdag 7 september 2011
Att minnas förintelsen är viktigt!
För att lära känna spåren av den judiska kulturen reser jag med Forum för levande historia till Polen under några septemberdagar.
Sensommaren gör landskapet förödande vackert vilket samtidigt gör resans mörka innehåll ännu starkare.
Huvudtemat för resan är hur förintelsen kunde ske och hur gick det till?
Som vägledare har vi Christer Mattsson, historielärare från Marstrand. Han har en fantastisk kunskap i ämnet och en förmåga att framföra buskapet på ett enastående sätt. En sådan lärare man önskar att alla barn hade.
Warszawa var innan andra världskriget den judiska kulturens centrum. Här bodde 350 000 judar 1939 och man var det naturliga navet som slogs sönder för att aldrig återuppstå.
Utan sakkunnig ledning är det omöjligt att se spåren efter gettot i staden. Det finns en murbit här och där men man måste veta om dem för att upptäcka spåen. Det är synd men tyvärr finns det flera försvunna spår.
Vi rör oss sedan söderut och jag återkommer med rapport från den fortsatta resan.
Cecilia Magnusson
Sensommaren gör landskapet förödande vackert vilket samtidigt gör resans mörka innehåll ännu starkare.
Huvudtemat för resan är hur förintelsen kunde ske och hur gick det till?
Som vägledare har vi Christer Mattsson, historielärare från Marstrand. Han har en fantastisk kunskap i ämnet och en förmåga att framföra buskapet på ett enastående sätt. En sådan lärare man önskar att alla barn hade.
Warszawa var innan andra världskriget den judiska kulturens centrum. Här bodde 350 000 judar 1939 och man var det naturliga navet som slogs sönder för att aldrig återuppstå.
Utan sakkunnig ledning är det omöjligt att se spåren efter gettot i staden. Det finns en murbit här och där men man måste veta om dem för att upptäcka spåen. Det är synd men tyvärr finns det flera försvunna spår.
Vi rör oss sedan söderut och jag återkommer med rapport från den fortsatta resan.
Cecilia Magnusson
söndag 4 september 2011
Så här omreglerar vi spelpolitiken
I början av veckan höll Svenska Spel AB sin årligen återkommande spelakademi i Visby. Spelpolitik hanteras, en aning överraskande för somliga, av kulturutskottet i riksdagen. Därför var jag på plats i Visby och såväl bevakade som debatterade spelfrågor. Nu var ansträngningen att ta sig till konferensen inte så där jättestor; jag bor ett par hundra meter från kongresshallen Wisby Strand.
Sverige är ett av världens mest framstående länder vad gäller spelutveckling och spelföretagande. Spelnäringen sysselsätter närmare femtusen personer, vilket gör den storleksmässigt jämbördig med Saab Automobile. Därtill är branschen mycket lönsam. De senaste sju åren har exempelvis Betsson AB rosat sina ägare med en avkastning på drygt tiotusen procent, och liknande resultat synes bland de andra svenska bolagen.
Eftersom de statliga AP-fonderna investerar i svenska spelbolag är vi alla delägare i dem. Det kan dock konstateras att bolagen hittills har behandlats på ett styvmoderligt sätt av staten. Samtidigt som staten investerar i dem, har deras affärsverksamhet i Sverige förbjudits. Staten har försökt att censurera deras annonser i dagspressen, och den mesta av verksamheten har tvingats söka sig utomlands. Därför är det idag möjligt att besöka arbetsplatser där kontoren uteslutande är bemannade med hundratals välutbildade svenskar och andra skandinaver – experter inom IT, ekonomi och marknadsföring – där det enda avvikande är att arbetsplatsen ligger på Malta eller i London.
Att framgångsrika svenska företag har verksamhet utomlands är inte ovanligt i sig. Det speciella med dessa bolag är att de är förbjudna att alls verka hemma i Sverige. Det är en katastrofal näringspolitik som Sverige hittills har fört på detta område.
Jag har tillsammans med mina kolleger i Alliansen föresatt mig att ändra på det under den här mandatperioden. Vi ska be spelföretagen att komma hem igen, och för att lyckas med det måste den svenska spelpolitiken omregleras. Att Socialdemokraterna under veckan anslöt sig till samma linje (Expressen Sidan 4 den 30/8) är mycket glädjande. I stort sett allt som framfördes i debattartikeln av socialdemokraterna Tommy Waidelich och Berit Högman ligger i linje med Alliansens syn. Därmed torde det, trots minoritetsregerandets begränsningar, finnas ett brett stöd i riksdagen för en omreglering.
En omreglering leder inte enbart till att arbetsplatser och företagande flyttar hem till Sverige. Det blir också enklare för staten att upprätthålla sin egentliga roll. Istället för att tävla och konkurrera med de andra bolagen om försäljningsframgångar genom det helstatliga bolaget Svenska Spel bör staten främst ägna sig åt att sätta upp regler för spelbolagen samt övervaka att dessa följs. Dessa regler behöver vara betydligt striktare än dagens, och konsekvenserna av regelöverträdelser behöver skärpas.
Några av dagens spelformer bör inte få finnas alls. Jag tänker närmast på Svenska Spels Jack Vegas-automater i krogmiljö. Kombinationen av alkoholförtäring i enklare krogmiljö har visat sig förödande för spelare med missbrukartendenser av såväl alkohol som spel. Cynismen blir uppenbar när man väljer att särskilt satsa på socioekonomiskt utsatta områden som Botkyrka med 58 Vegas-maskiner, jämfört med Danderyd som har en enda maskin.
Givetvis ska inte det statliga bolaget Svenska Spel läggas ned, något sådant vore ren kapitalförstöring. Bolaget rymmer stora värden, som kan växa ytterligare om det får verka på en konkurrensutsatt marknad. I likhet med Vin & Sprit AB bör staten sälja Svenska Spel AB till högstbjudande och amortera på statsskulden.
Svenska Spel är en viktig arbetsgivare, inte minst i min hemregion Gotland, och det finns all anledning att förvänta sig ytterligare växtkraft om företaget privatiseras. Skälet till det är att nästan samtliga av dagens ansökningar hos regeringen om nya spelformer har avslagits, i syfte att bevara det spelmonopol som vi alla ändå vet inte existerar. Följaktligen tvingas Svenska Spel göra halt i sin affärsutveckling, vilket givetvis skadar ett företag alldeles oavsett bransch.
När spelpolitiken omregleras bör Lotteriinspektionen läggas ned. Istället bör den nya Spelmyndigheten instiftas. Denna myndighet bör överta regeringens mandat att fatta beslut om tillåtna spelformer samt licenser åt ansökande företag. Myndigheten bör också få långtgående sanktionsmöjligheter gentemot de bolag som missköter sig. Inget av detta existerar idag, varför s-debattörerna Waidelich och Högmans debattartikelrubrik ”Spelmarknaden är som vilda västern” är sorgligt träffsäker.
Jag är fast övertygad om att vi före den här mandatperiodens slut kan ha en ny spelreglering i Sverige. En reglering som på allvar skyddar spelare med missbruksproblematik, samtidigt som den främjar svenskt spelföretagande. Under resans gång finns det tusen knäckfrågor att besvara. Några av dem blir politiskt tuffa. Vilka verktyg är vi exempelvis beredda att tillgripa för att hålla icke-licensierade bolag utanför Sverige?
Stridsyxan mellan de politiska blocken om huruvida spelpolitiken bör omregleras eller inte synes nedgrävd. Låt oss nu tillsammans lösa alla de praktiska problem som väntar framöver. När vi nu är överens om huvuddragen kan det inte vara så svårt att lösa resten. Nu är det lett å vinne.
Gustaf Hoffstedt (M)
Sverige är ett av världens mest framstående länder vad gäller spelutveckling och spelföretagande. Spelnäringen sysselsätter närmare femtusen personer, vilket gör den storleksmässigt jämbördig med Saab Automobile. Därtill är branschen mycket lönsam. De senaste sju åren har exempelvis Betsson AB rosat sina ägare med en avkastning på drygt tiotusen procent, och liknande resultat synes bland de andra svenska bolagen.
Eftersom de statliga AP-fonderna investerar i svenska spelbolag är vi alla delägare i dem. Det kan dock konstateras att bolagen hittills har behandlats på ett styvmoderligt sätt av staten. Samtidigt som staten investerar i dem, har deras affärsverksamhet i Sverige förbjudits. Staten har försökt att censurera deras annonser i dagspressen, och den mesta av verksamheten har tvingats söka sig utomlands. Därför är det idag möjligt att besöka arbetsplatser där kontoren uteslutande är bemannade med hundratals välutbildade svenskar och andra skandinaver – experter inom IT, ekonomi och marknadsföring – där det enda avvikande är att arbetsplatsen ligger på Malta eller i London.
Att framgångsrika svenska företag har verksamhet utomlands är inte ovanligt i sig. Det speciella med dessa bolag är att de är förbjudna att alls verka hemma i Sverige. Det är en katastrofal näringspolitik som Sverige hittills har fört på detta område.
Jag har tillsammans med mina kolleger i Alliansen föresatt mig att ändra på det under den här mandatperioden. Vi ska be spelföretagen att komma hem igen, och för att lyckas med det måste den svenska spelpolitiken omregleras. Att Socialdemokraterna under veckan anslöt sig till samma linje (Expressen Sidan 4 den 30/8) är mycket glädjande. I stort sett allt som framfördes i debattartikeln av socialdemokraterna Tommy Waidelich och Berit Högman ligger i linje med Alliansens syn. Därmed torde det, trots minoritetsregerandets begränsningar, finnas ett brett stöd i riksdagen för en omreglering.
En omreglering leder inte enbart till att arbetsplatser och företagande flyttar hem till Sverige. Det blir också enklare för staten att upprätthålla sin egentliga roll. Istället för att tävla och konkurrera med de andra bolagen om försäljningsframgångar genom det helstatliga bolaget Svenska Spel bör staten främst ägna sig åt att sätta upp regler för spelbolagen samt övervaka att dessa följs. Dessa regler behöver vara betydligt striktare än dagens, och konsekvenserna av regelöverträdelser behöver skärpas.
Några av dagens spelformer bör inte få finnas alls. Jag tänker närmast på Svenska Spels Jack Vegas-automater i krogmiljö. Kombinationen av alkoholförtäring i enklare krogmiljö har visat sig förödande för spelare med missbrukartendenser av såväl alkohol som spel. Cynismen blir uppenbar när man väljer att särskilt satsa på socioekonomiskt utsatta områden som Botkyrka med 58 Vegas-maskiner, jämfört med Danderyd som har en enda maskin.
Givetvis ska inte det statliga bolaget Svenska Spel läggas ned, något sådant vore ren kapitalförstöring. Bolaget rymmer stora värden, som kan växa ytterligare om det får verka på en konkurrensutsatt marknad. I likhet med Vin & Sprit AB bör staten sälja Svenska Spel AB till högstbjudande och amortera på statsskulden.
Svenska Spel är en viktig arbetsgivare, inte minst i min hemregion Gotland, och det finns all anledning att förvänta sig ytterligare växtkraft om företaget privatiseras. Skälet till det är att nästan samtliga av dagens ansökningar hos regeringen om nya spelformer har avslagits, i syfte att bevara det spelmonopol som vi alla ändå vet inte existerar. Följaktligen tvingas Svenska Spel göra halt i sin affärsutveckling, vilket givetvis skadar ett företag alldeles oavsett bransch.
När spelpolitiken omregleras bör Lotteriinspektionen läggas ned. Istället bör den nya Spelmyndigheten instiftas. Denna myndighet bör överta regeringens mandat att fatta beslut om tillåtna spelformer samt licenser åt ansökande företag. Myndigheten bör också få långtgående sanktionsmöjligheter gentemot de bolag som missköter sig. Inget av detta existerar idag, varför s-debattörerna Waidelich och Högmans debattartikelrubrik ”Spelmarknaden är som vilda västern” är sorgligt träffsäker.
Jag är fast övertygad om att vi före den här mandatperiodens slut kan ha en ny spelreglering i Sverige. En reglering som på allvar skyddar spelare med missbruksproblematik, samtidigt som den främjar svenskt spelföretagande. Under resans gång finns det tusen knäckfrågor att besvara. Några av dem blir politiskt tuffa. Vilka verktyg är vi exempelvis beredda att tillgripa för att hålla icke-licensierade bolag utanför Sverige?
Stridsyxan mellan de politiska blocken om huruvida spelpolitiken bör omregleras eller inte synes nedgrävd. Låt oss nu tillsammans lösa alla de praktiska problem som väntar framöver. När vi nu är överens om huvuddragen kan det inte vara så svårt att lösa resten. Nu är det lett å vinne.
Gustaf Hoffstedt (M)
fredag 2 september 2011
Betraktelser från Rosengård
Det var en strålande vacker sensommarmorgon, bilen jag satt i svängde vänster efter motorvägsviadukten. Då öppnades ett stort grönt fält och vid slutet av vägen låg en gullig kyrka på en liten höjd. Bredvid kyrkan låg ett lågt församlingshem som var målet för dagens första möte.
Jag skulle träffa Ann Alldén som är kyrkoherde i Västra Skrävlinge församling vars gulliga kyrka jag nyss passerat. Man kan tro att jag befinner mig i en lantlig idyll men församlingen jag befinner mig i har bara 15 % av innevånarna som medlemmar och den består till största delen av stadsdelen Rosengård i Malmö.
Nu blir bilden annorlunda, kanske. Faktum är att Rosengård är väldigt grön. Många små parker och grönytor separerar bostadshusen. Mellan Rosengård och Herrgården ligger ett idrottscentrum med simhall, idrottshall och fotbollsplaner. Dessutom ligger här familjens Kockums vackra gamla herrgård som kommunen äger men som ser ut att underhållas dåligt eller inte alls.
I ett av husen som tillhör herrgården har FC Rosengård sina lokaler. Fotbollsklubben som är stolta över att vara Zlatan Ibrahimovics moderklubb. Det är en ovanlig klubb på många sätt men det får jag berätta om en annan gång.
Jag hade bett att få komma och prata med Ann om hur förhållandena är i Rosengård utifrån hennes perspektiv. Hon bjöd på kaffe och ett samtal tillsammans med hennes medarbetare och jag kunde nyansera den bild jag hade med mig av stadsdelen och problemen här.
Mer än hälften av invånarna i Anns församling har en årsinkomst som är 100 000 kronor eller lägre. Det är knappt tio procent som har arbete! Det största problemet är dock inte området Herrgården utan det området som heter Almgården där det bor "fattiga svenskar" och där Sverigedemokraterna fick 35% procent i valet förra året.
Rosengård är väldigt uppdelat inom sig. På vänster sida Amiralsgatan, som tar dig på 10 minuter in till Centralstationen, finns bostadsrätter och på höger sida om vägen är det hyresrätter. Bostadsrättshusen omgärdas av stängsel och kraftiga, låsta, järngrindar.
När jag frågar boende om anledningen till inhägnaden svarar de att det är för alla de små barnen som leker på gården men jag undrar jag.
En av mina slutsatser efter ett dygn i Rosengård är hur viktigt det är att staten och för den delen kommunen aktivt stödjer det civila samhället. Kraften att förändra finns, det gäller att uppmuntra och släppa fram den.
Cecilia Magnusson
Jag skulle träffa Ann Alldén som är kyrkoherde i Västra Skrävlinge församling vars gulliga kyrka jag nyss passerat. Man kan tro att jag befinner mig i en lantlig idyll men församlingen jag befinner mig i har bara 15 % av innevånarna som medlemmar och den består till största delen av stadsdelen Rosengård i Malmö.
Nu blir bilden annorlunda, kanske. Faktum är att Rosengård är väldigt grön. Många små parker och grönytor separerar bostadshusen. Mellan Rosengård och Herrgården ligger ett idrottscentrum med simhall, idrottshall och fotbollsplaner. Dessutom ligger här familjens Kockums vackra gamla herrgård som kommunen äger men som ser ut att underhållas dåligt eller inte alls.
I ett av husen som tillhör herrgården har FC Rosengård sina lokaler. Fotbollsklubben som är stolta över att vara Zlatan Ibrahimovics moderklubb. Det är en ovanlig klubb på många sätt men det får jag berätta om en annan gång.
Jag hade bett att få komma och prata med Ann om hur förhållandena är i Rosengård utifrån hennes perspektiv. Hon bjöd på kaffe och ett samtal tillsammans med hennes medarbetare och jag kunde nyansera den bild jag hade med mig av stadsdelen och problemen här.
Mer än hälften av invånarna i Anns församling har en årsinkomst som är 100 000 kronor eller lägre. Det är knappt tio procent som har arbete! Det största problemet är dock inte området Herrgården utan det området som heter Almgården där det bor "fattiga svenskar" och där Sverigedemokraterna fick 35% procent i valet förra året.
Rosengård är väldigt uppdelat inom sig. På vänster sida Amiralsgatan, som tar dig på 10 minuter in till Centralstationen, finns bostadsrätter och på höger sida om vägen är det hyresrätter. Bostadsrättshusen omgärdas av stängsel och kraftiga, låsta, järngrindar.
När jag frågar boende om anledningen till inhägnaden svarar de att det är för alla de små barnen som leker på gården men jag undrar jag.
En av mina slutsatser efter ett dygn i Rosengård är hur viktigt det är att staten och för den delen kommunen aktivt stödjer det civila samhället. Kraften att förändra finns, det gäller att uppmuntra och släppa fram den.
Cecilia Magnusson
tisdag 30 augusti 2011
Gothenburg Film Studio fortsätter växa!
I tidigare inlägg har jag skrivit om tillväxten för Gothenburg Film Studios (GTS). Senast var det om att de fått Companipriset som delas ut av Göteborg & Co.
Igår var jag på en aktivitet anordnad av Mötesplats Göteborg, ett nätverk som samlar verksamma inom kulturområdet. Det kan vara sådana som jag som är kulturintresserade men också kulturföretagare eller kulturarbetare. Många spännande seminarier anordnar de. Jag försöker prioritera deras aktiviteter så ofta jag kan.
Denna gång var man i Gothenburg Film Studios, Studio 3 på Polstjärnegatan. Malin Avenius, informationsansvarig inledde och berättade om tillkomsten av GTS. Sedan mitt senaste inlägg har det tillkommit ytterligare företag till filmbyn och man är nu uppe i mellan 45 - 50 företag på ett och samma ställe.
Det finns inte plats för fler företag att etablera sig så förhandlingar pågår om att hyra fler byggnader på det gamla industriområdet. Alla tre studios är fullbokade och verksamheten går på högvarv i en blandning mellan spelfilm, reklamdito, rockvideoinspelning mm m. En spännande kulturgryta puttrar här med andra ord.
Kulturarbetsförmedlingen fanns på plats och kunde svara på min fråga om arbetsmarknaden för kulturarbetare hade påverkats av etableringen av filmbyn.
De kunde berätta att etableringen har påverkat arbetsutbudet i stor grad.
Arbetsförmedlingen har vad gäller flera kulturyrken nu brist på arbetskraft att förmedla. De har bjudit in sina kollegor från hela Sverige till Göteborg för att få hjälp med att rekrytera arbetskraft som behövs bland företagen på Gothenburg Film Studios.
Ett företag som kan exemplifiera fördelarna med denna klusterbildning är Gothenburg Prop Makers. Anders Muammar berättade att de tidigare hade lokaler i Majorna och de där hade svårt att ragga kunder då få visste vad det var de kunde erbjuda.
När de flyttat in på Polstjärnegatan kom efterfrågan på deras attributtjänster omedelbart för att de i filmbranschen hade behov av deras erbjudanden. Om du behöver en naturtrogen avhuggen arm eller en yxa som kan slås i någons huvud utan att göra ska så kan Gothenburg Prop Makers fixa det.
Jag kommer fortsätta att rapportera om den fantastiska utvecklingen av Gothenburg Film Studios.
Cecilia Magnusson
Igår var jag på en aktivitet anordnad av Mötesplats Göteborg, ett nätverk som samlar verksamma inom kulturområdet. Det kan vara sådana som jag som är kulturintresserade men också kulturföretagare eller kulturarbetare. Många spännande seminarier anordnar de. Jag försöker prioritera deras aktiviteter så ofta jag kan.
Denna gång var man i Gothenburg Film Studios, Studio 3 på Polstjärnegatan. Malin Avenius, informationsansvarig inledde och berättade om tillkomsten av GTS. Sedan mitt senaste inlägg har det tillkommit ytterligare företag till filmbyn och man är nu uppe i mellan 45 - 50 företag på ett och samma ställe.
Det finns inte plats för fler företag att etablera sig så förhandlingar pågår om att hyra fler byggnader på det gamla industriområdet. Alla tre studios är fullbokade och verksamheten går på högvarv i en blandning mellan spelfilm, reklamdito, rockvideoinspelning mm m. En spännande kulturgryta puttrar här med andra ord.
Kulturarbetsförmedlingen fanns på plats och kunde svara på min fråga om arbetsmarknaden för kulturarbetare hade påverkats av etableringen av filmbyn.
De kunde berätta att etableringen har påverkat arbetsutbudet i stor grad.
Arbetsförmedlingen har vad gäller flera kulturyrken nu brist på arbetskraft att förmedla. De har bjudit in sina kollegor från hela Sverige till Göteborg för att få hjälp med att rekrytera arbetskraft som behövs bland företagen på Gothenburg Film Studios.
Ett företag som kan exemplifiera fördelarna med denna klusterbildning är Gothenburg Prop Makers. Anders Muammar berättade att de tidigare hade lokaler i Majorna och de där hade svårt att ragga kunder då få visste vad det var de kunde erbjuda.
När de flyttat in på Polstjärnegatan kom efterfrågan på deras attributtjänster omedelbart för att de i filmbranschen hade behov av deras erbjudanden. Om du behöver en naturtrogen avhuggen arm eller en yxa som kan slås i någons huvud utan att göra ska så kan Gothenburg Prop Makers fixa det.
Jag kommer fortsätta att rapportera om den fantastiska utvecklingen av Gothenburg Film Studios.
Cecilia Magnusson
onsdag 17 augusti 2011
GFS går från klarhet till klarhet!
Gothenburg Film Studios (GFS)är en fantastisk framgångsaga. Deras hittills korta historia är ett bevis på att kulturen bidrar till högre tillväxt.
Jag skrev om detta filmkluster på denna blogg i april månad 2010. Då hade de funnits i lokalerna på Hisingen i ett år. De har gått från noll till 10 000 kvadratmeter yta, en yta som de redan vuxit ur. Det var två företag vid starten, nu är det 45 företag etablerade där.
Igår, den 16/8 2011, fick Gotenburg Film Studios Göteborgs Companipris. Det är ett pris som instiftades år 1994 och utses av Näringslivsgruppen inom Göteborg & Co. Syftet med priset är att stödja utvecklingen av näringslivet i Göteborgsregionen och att belöna det goda företagandet. Ett gott företagande är bra för kunderna, medarbetarna, samhället och för ägarna.
Gothenburg Film Studios uppfyller verkligen alla uppställda krav för Companipriset. De skapar arbetstillfällen och utvecklingsmöjligheter i Göteborg inom spelfilm, TV-serier och reklamfilm.
Film är också en oslagbar marknadsföringskanal för besöks- och turistnäringen. Wallanderfilmerna har gjort Ystad och Österlen till filmturismdestinationer av rang. Just nu spelas sex nya Johan Falk-filmer in i Göteborgsområdet. Produktionen har sitt säte på Gothenburg Film Studios.
Även reklamfilm genererar både marknadsföring och intäkter. Det finns verkligen fog för frågan varför bilen körde längs den tömda Skånegatan i Stockholm i Volvos senaste reklamfilm. Johan Falk kör dock Volvo, tack och lov.
Filmproduktionen i sig ger även ett stort lokalt ekonomiskt tillskott under inspelningstiden. När de amerikanska Millenniumfilmerna nu spelas in i Stockholm spenderas en halv miljard kronor redan under produktionen av den första filmen. Jag har inte sett några siffror för vad Johan Falk-inspelningarna kommer att tillföra Göteborg men det är inte små siffror det rör sig om.
Mina varmaste gratulationer till GFS och samtidigt är det en sporre för alla verksamma i staden och i regionen att underlätta för filmproduktion i vår närhet. Gör inte vi insatser kan vi vara säkra på att Stockholm stad gör det. Konkurrensen är stenhård.
Cecilia Magnusson
Jag skrev om detta filmkluster på denna blogg i april månad 2010. Då hade de funnits i lokalerna på Hisingen i ett år. De har gått från noll till 10 000 kvadratmeter yta, en yta som de redan vuxit ur. Det var två företag vid starten, nu är det 45 företag etablerade där.
Igår, den 16/8 2011, fick Gotenburg Film Studios Göteborgs Companipris. Det är ett pris som instiftades år 1994 och utses av Näringslivsgruppen inom Göteborg & Co. Syftet med priset är att stödja utvecklingen av näringslivet i Göteborgsregionen och att belöna det goda företagandet. Ett gott företagande är bra för kunderna, medarbetarna, samhället och för ägarna.
Gothenburg Film Studios uppfyller verkligen alla uppställda krav för Companipriset. De skapar arbetstillfällen och utvecklingsmöjligheter i Göteborg inom spelfilm, TV-serier och reklamfilm.
Film är också en oslagbar marknadsföringskanal för besöks- och turistnäringen. Wallanderfilmerna har gjort Ystad och Österlen till filmturismdestinationer av rang. Just nu spelas sex nya Johan Falk-filmer in i Göteborgsområdet. Produktionen har sitt säte på Gothenburg Film Studios.
Även reklamfilm genererar både marknadsföring och intäkter. Det finns verkligen fog för frågan varför bilen körde längs den tömda Skånegatan i Stockholm i Volvos senaste reklamfilm. Johan Falk kör dock Volvo, tack och lov.
Filmproduktionen i sig ger även ett stort lokalt ekonomiskt tillskott under inspelningstiden. När de amerikanska Millenniumfilmerna nu spelas in i Stockholm spenderas en halv miljard kronor redan under produktionen av den första filmen. Jag har inte sett några siffror för vad Johan Falk-inspelningarna kommer att tillföra Göteborg men det är inte små siffror det rör sig om.
Mina varmaste gratulationer till GFS och samtidigt är det en sporre för alla verksamma i staden och i regionen att underlätta för filmproduktion i vår närhet. Gör inte vi insatser kan vi vara säkra på att Stockholm stad gör det. Konkurrensen är stenhård.
Cecilia Magnusson
måndag 15 augusti 2011
...sommaren är kort - det mesta regnar bort...
Rubriken är från Tomas Ledins låt med samma namn och får klinga kvar i öronen nu när det är dags att starta upp terminen för politiskt arbete samtidigt som regnet öser ned här i Göteborg.
Nämnde Ledin gav oss ett smakprov på sin comeback när han uppträdde vid säsongsavslutningen av "Lotta på Liseberg." och han var så bra! Vi medelålders kvinnor återupplevde lite ungdomskänsla när vi hörde några av de gamla örhängena.
Det var rätt häftigt att se dagens unga i publiken också sjöng med i låtarna. Härligt att se hur musiken kan förenar generationer!
Om allsång på Liseberg är folklig kultur så är väl Gekås i Ullared ännu mer folkligt. Fyra miljoner människor besöker Ullared varje år. Jag tog mig på dåliga vägar i ett fantastiskt vacker landskap till denna vallfartsort och möttes av en bilparkering stor som hela Heden som var proppfull med bilar.
Kvinnor och män, unga som gamla puttade på var sin shoppingvagn i metall och ett antal korgar. I lugn och maklig takt tog man sig målmedvetet mot ingången. Det var ingen kö den dagen jag var där till skillnad mot för några veckor sedan då det sattes besöksrekord, över 29 000 personer hade besökt affären på en dag!
Jag var väldigt glad att jag inte var i Ullared den dagen. Vd Boris Lennerhov förklarade att den stora besökssäsongen hade tagit slut två dagar innan jag kom. Jag fick lära mig väldigt mycket om företaget, medarbetarna och hur man ser på kunderna.
Ullared imponerade på mig och självklart tog jag chansen att göra inköp. Dessutom sov jag över i en av stugorna som finns vid den riksbekanta campingplatsen.
Nu har jag bunkrat så att jag i lugn och ro kan ägna mig åt poltiskt utvecklingsarbete. Var sak har sin tid!
Cecilia Magnusson
Nämnde Ledin gav oss ett smakprov på sin comeback när han uppträdde vid säsongsavslutningen av "Lotta på Liseberg." och han var så bra! Vi medelålders kvinnor återupplevde lite ungdomskänsla när vi hörde några av de gamla örhängena.
Det var rätt häftigt att se dagens unga i publiken också sjöng med i låtarna. Härligt att se hur musiken kan förenar generationer!
Om allsång på Liseberg är folklig kultur så är väl Gekås i Ullared ännu mer folkligt. Fyra miljoner människor besöker Ullared varje år. Jag tog mig på dåliga vägar i ett fantastiskt vacker landskap till denna vallfartsort och möttes av en bilparkering stor som hela Heden som var proppfull med bilar.
Kvinnor och män, unga som gamla puttade på var sin shoppingvagn i metall och ett antal korgar. I lugn och maklig takt tog man sig målmedvetet mot ingången. Det var ingen kö den dagen jag var där till skillnad mot för några veckor sedan då det sattes besöksrekord, över 29 000 personer hade besökt affären på en dag!
Jag var väldigt glad att jag inte var i Ullared den dagen. Vd Boris Lennerhov förklarade att den stora besökssäsongen hade tagit slut två dagar innan jag kom. Jag fick lära mig väldigt mycket om företaget, medarbetarna och hur man ser på kunderna.
Ullared imponerade på mig och självklart tog jag chansen att göra inköp. Dessutom sov jag över i en av stugorna som finns vid den riksbekanta campingplatsen.
Nu har jag bunkrat så att jag i lugn och ro kan ägna mig åt poltiskt utvecklingsarbete. Var sak har sin tid!
Cecilia Magnusson
tisdag 14 juni 2011
Internationellt urfolksforum anordnas i Jokkmokk
Under samiskt värdskap sammanförs urfolk från hela världen för första gången i syfte att utbyta erfarenhet och kunskap. Under dagarna i Jokkmokk vill man stärka och synliggöra urfolkens traditionella naturkunskap. Temat är klimat, mat, traditionell kunskap och bevarandet av biologisk mångfald kopplat till urfolkens erfarenhet kring traditionellt användande och förvaltning av naturresurserna.
Från alla kontinenter kommer urfolksdelegater för att i rådslag diskutera hur traditionell kunskap kring användandet av naturresurser ska ge god, ren och rättvis mat och hur man stärker urfolkens traditionella naturkunskap.
Bidragsgivare är bl.a Matlandet Sverige m.fl.
Vid pennan,
Peder Wachtmeister (M)
Kulturkommittén
Från alla kontinenter kommer urfolksdelegater för att i rådslag diskutera hur traditionell kunskap kring användandet av naturresurser ska ge god, ren och rättvis mat och hur man stärker urfolkens traditionella naturkunskap.
Bidragsgivare är bl.a Matlandet Sverige m.fl.
Vid pennan,
Peder Wachtmeister (M)
Kulturkommittén
En mötesplats öppen för alla
På torsdag invigs den nya moskén i Göteborg. Med anledning av detta skriver jag idag i Expressen/GT.
I grund och botten handlar bygget av moskén på Hisingen om självklara värden som religionsfrihet och mötesfrihet. Rätten att utöva sin religion är en viktig del av FN:s mänskliga rättigheter och en samlingsplats för gemenskap är en naturlig del i religionsfriheten. Denna rätt gäller alla människor, trosriktningar och samfund.
Sverige är ett mångkulturellt och mångreligiöst samhälle. Att Göteborgs muslimer får ännu en möjlighet att i gemenskap utöva sin religion är både rimligt och positivt för vårt samhälle.
Den nya moskén på Hisingen har finansierats av den saudiarabiska staten. Företrädare för svenska muslimska föreningar har vid upprepade tillfällen bedyrat att inga krav från finansiären har följt med välgören hetsgåvan.
Extern finansiering av religiösa lokaler och samfund är i sig inget ovanligt. Svenska kyrkan betalar till exempel för olika typer av närvaro i utlandet.
Saudiarabien styrs av en hårdför diktatur där människor dagligen förvägras sin rätt att välja religion, livsstil och yrke. Särskilt utsatta är kvinnorna som i princip saknar grundläggande mänskliga rättigheter.
Vi ska självklart stödja de krafter som verkar för demokratisering i Saudiarabien och andra diktaturer. I det uppdraget ingår inte att misstänkliggöra de muslimer som lever i vårt land, tvärtom.
Extremism i religionens namn är inget unikt för islam. Det finns kristna samfund som bombar abortkliniker, skjuter läkare och uttalar dödshot mot det svenska kungahuset för att Sverige tillåter samkönade äktenskap.
Jag utgår från att de muslimska företrädare som varit inblandade i planerandet och bygget av moskén på Hisingen är medvetna om hur donationen kan uppfattas och har beredskap för att möta detta. Jag förutsätter att moskéns medlemmar och ledning aktivt kommer att bidra till arbetet med att skapa ett öppet, tolerant, mångkulturellt och mångreligiöst samhälle.
Jag förutsätter också att moskéns ledning tydligt kommer att markera mot totalitära regimer och odemokratiska rörelser till stöd för de krafter inom islam och i hela världen som arbetar för demokrati, öppenhet och tolerans.
Jag ser fram emot att besöka moskén på Hisingen, och är övertygad om att den ska bli en mötesplats för tro, gemenskap och kunskapsutbyte där både muslimer och icke-muslimer välkomnas.
Cecilia Magnusson
Riksdagsledamot (M) Göteborg
I grund och botten handlar bygget av moskén på Hisingen om självklara värden som religionsfrihet och mötesfrihet. Rätten att utöva sin religion är en viktig del av FN:s mänskliga rättigheter och en samlingsplats för gemenskap är en naturlig del i religionsfriheten. Denna rätt gäller alla människor, trosriktningar och samfund.
Sverige är ett mångkulturellt och mångreligiöst samhälle. Att Göteborgs muslimer får ännu en möjlighet att i gemenskap utöva sin religion är både rimligt och positivt för vårt samhälle.
Den nya moskén på Hisingen har finansierats av den saudiarabiska staten. Företrädare för svenska muslimska föreningar har vid upprepade tillfällen bedyrat att inga krav från finansiären har följt med välgören hetsgåvan.
Extern finansiering av religiösa lokaler och samfund är i sig inget ovanligt. Svenska kyrkan betalar till exempel för olika typer av närvaro i utlandet.
Saudiarabien styrs av en hårdför diktatur där människor dagligen förvägras sin rätt att välja religion, livsstil och yrke. Särskilt utsatta är kvinnorna som i princip saknar grundläggande mänskliga rättigheter.
Vi ska självklart stödja de krafter som verkar för demokratisering i Saudiarabien och andra diktaturer. I det uppdraget ingår inte att misstänkliggöra de muslimer som lever i vårt land, tvärtom.
Extremism i religionens namn är inget unikt för islam. Det finns kristna samfund som bombar abortkliniker, skjuter läkare och uttalar dödshot mot det svenska kungahuset för att Sverige tillåter samkönade äktenskap.
Jag utgår från att de muslimska företrädare som varit inblandade i planerandet och bygget av moskén på Hisingen är medvetna om hur donationen kan uppfattas och har beredskap för att möta detta. Jag förutsätter att moskéns medlemmar och ledning aktivt kommer att bidra till arbetet med att skapa ett öppet, tolerant, mångkulturellt och mångreligiöst samhälle.
Jag förutsätter också att moskéns ledning tydligt kommer att markera mot totalitära regimer och odemokratiska rörelser till stöd för de krafter inom islam och i hela världen som arbetar för demokrati, öppenhet och tolerans.
Jag ser fram emot att besöka moskén på Hisingen, och är övertygad om att den ska bli en mötesplats för tro, gemenskap och kunskapsutbyte där både muslimer och icke-muslimer välkomnas.
Cecilia Magnusson
Riksdagsledamot (M) Göteborg
onsdag 8 juni 2011
Kulturupprop i GT/Expressen
GT/Expressens ledarskribent Liv Landell är besviken över att kulturfrågor ofta är ett gulligt bihang med en undanskymd plats i det politiska samtalet (GT 15/5).
Jag fick möjlighet till en replik och skrev att ingen är gladare än jag över att Liv Landell på ledarplats efterlyser en livligare kulturdebatt.
Jag kan försäkra att vi moderater har både kunskap och ambitioner när det gäller kulturen!
Kulturpolitiker av alla färger kämpar hårt och ibland i motvind. I dag sätts dagordningen och det människor diskuterar av vad tidningar, tv och radio väljer att rapportera om.
Landell menar att kulturarbetare vill kunna försörja sig på eget arbete bortom träsket med a-kassa och bidrag.
Utmärkt! Ett huvudsyfte med regeringens kulturpolitik är att bredda kulturen och kulturarbetarnas arbetsmarknad.
De flesta kulturarbetare är egna företagare. Regeringens reformer som underlättar för entreprenörskap och företagande har därför haft stor betydelse.
Vi vill göra det enklare att driva företag och försörja sig på sitt arbete.
Regeringens reformer har även inneburit en breddad arbetsmarknad för kulturarbetare. Till exempel har "Skapande skola" genererat nya arbetstillfällen i skolan för bland annat konstnärer och skådespelare som engageras för att ta professionell kultur till skolan. Skapande skola är en framgångsrik reform som förutom nya jobb och kontaktytor för kulturarbetare stärker elever och ökar deras kreativitet.
Försöket med "Kultur på recept" baseras på undersökningar som visar att kulturutövande, som körsång eller målning, kan vara mer effektivt än piller mot exempelvis lättare depressioner. Jag vill se "Kultur på recept" utvecklas vidare.
Kultur är livsviktigt men hamnar gärna i skymundan bakom "tyngre" politikområden. Låt oss tillsammans försöka sätta kulturen högre upp på agendan så att fler blir medvetna om vad kulturpolitik egentligen innebär och hur viktig den är.
Cecilia Magnusson
Kulturkommittén (m)
Jag fick möjlighet till en replik och skrev att ingen är gladare än jag över att Liv Landell på ledarplats efterlyser en livligare kulturdebatt.
Jag kan försäkra att vi moderater har både kunskap och ambitioner när det gäller kulturen!
Kulturpolitiker av alla färger kämpar hårt och ibland i motvind. I dag sätts dagordningen och det människor diskuterar av vad tidningar, tv och radio väljer att rapportera om.
Landell menar att kulturarbetare vill kunna försörja sig på eget arbete bortom träsket med a-kassa och bidrag.
Utmärkt! Ett huvudsyfte med regeringens kulturpolitik är att bredda kulturen och kulturarbetarnas arbetsmarknad.
De flesta kulturarbetare är egna företagare. Regeringens reformer som underlättar för entreprenörskap och företagande har därför haft stor betydelse.
Vi vill göra det enklare att driva företag och försörja sig på sitt arbete.
Regeringens reformer har även inneburit en breddad arbetsmarknad för kulturarbetare. Till exempel har "Skapande skola" genererat nya arbetstillfällen i skolan för bland annat konstnärer och skådespelare som engageras för att ta professionell kultur till skolan. Skapande skola är en framgångsrik reform som förutom nya jobb och kontaktytor för kulturarbetare stärker elever och ökar deras kreativitet.
Försöket med "Kultur på recept" baseras på undersökningar som visar att kulturutövande, som körsång eller målning, kan vara mer effektivt än piller mot exempelvis lättare depressioner. Jag vill se "Kultur på recept" utvecklas vidare.
Kultur är livsviktigt men hamnar gärna i skymundan bakom "tyngre" politikområden. Låt oss tillsammans försöka sätta kulturen högre upp på agendan så att fler blir medvetna om vad kulturpolitik egentligen innebär och hur viktig den är.
Cecilia Magnusson
Kulturkommittén (m)
måndag 6 juni 2011
För Sverige
I dag firar vi Sveriges nationaldag. Några sörjer att vi inte har mer att fira, att inte alla går "man ur huse" och viftar och festar. Det är inte enbart negativt. Det visar också att vi har ett, i grunden bra samhälle. Inga stora oroshärdar, inga stora skiljelinjer i vårt samhälle.
Vi har ett Sverige som formades från Gustav Vasa, som reformerades under Gustav II och blev stort under Karl XII. Kulturellt växte vi under Gustav III. Det moderna Sverige började formas under Karl XIV Johan och blev modernt under Gustav V.
Detta är en historia. Den andra är att vi, trots konflikter och armod under det tidiga 1900 talet har växt och accepterat kompromissen. Att den svenska kulturen har vunnit och sammanjämkat alla stridigheter.
Öppenhet, nyfikenhet och tolerans är våra viktigaste ledsagare i en ny värld. 20 % av alla som idag bor i Sverige har sitt ursprung i ett annat land. Det har gjort vårt land rikare och mångfacceterat. Allt är inte bra. Det finns utanförskap och främlingsskap.
Vi ska med en inkluderande och omfamnande kulturpoltik låta alla bli stolta, nyfikna och öppna svenskar. Vi lever blott en gång på denna jord. Gränser stänger ute människor. En moderat kulturpoltik vill öppna gränser, låta människor växa. Vi bor i Sverige, har en stolt tradition, en obruten monarki sedan drygt 1000 år.
Vi ska förena våra dalahästar, köttbullar, vackra landskap, Strindberg och Ivar Lo Johansson med det vi är bäst på; innovationer, uppfinningsrikedom, flexibilitet och framtidstro.
Michael Svensson(M)
stolt medlem av kulturutskottet
Genom en kulturpolitik som är inkluderande och omfamnande ska vi råda bot på detta
Vi har ett Sverige som formades från Gustav Vasa, som reformerades under Gustav II och blev stort under Karl XII. Kulturellt växte vi under Gustav III. Det moderna Sverige började formas under Karl XIV Johan och blev modernt under Gustav V.
Detta är en historia. Den andra är att vi, trots konflikter och armod under det tidiga 1900 talet har växt och accepterat kompromissen. Att den svenska kulturen har vunnit och sammanjämkat alla stridigheter.
Öppenhet, nyfikenhet och tolerans är våra viktigaste ledsagare i en ny värld. 20 % av alla som idag bor i Sverige har sitt ursprung i ett annat land. Det har gjort vårt land rikare och mångfacceterat. Allt är inte bra. Det finns utanförskap och främlingsskap.
Vi ska med en inkluderande och omfamnande kulturpoltik låta alla bli stolta, nyfikna och öppna svenskar. Vi lever blott en gång på denna jord. Gränser stänger ute människor. En moderat kulturpoltik vill öppna gränser, låta människor växa. Vi bor i Sverige, har en stolt tradition, en obruten monarki sedan drygt 1000 år.
Vi ska förena våra dalahästar, köttbullar, vackra landskap, Strindberg och Ivar Lo Johansson med det vi är bäst på; innovationer, uppfinningsrikedom, flexibilitet och framtidstro.
Michael Svensson(M)
stolt medlem av kulturutskottet
Genom en kulturpolitik som är inkluderande och omfamnande ska vi råda bot på detta
tisdag 31 maj 2011
RIM i helgen
Helgen som var befann jag mig på Riksidrottsmötet i Uppsala. Denna stämma anordnas vartannat år där de 70 specialidrottsförbunden inom Riksidrottsförbundet är representerade.
Vår idrottsminister Lena Adelsohn Liljeroth höll ett invigningstal på stämman.
Under helgen behandlades motioner om elitstödet, internationella evenemang, lok-stödet, sf-stödet och den motion som fått störst medialuppmärksamhet inför stämman 51% regeln.
Väl på stämman var inte 51% regeln en så stor fråga då man visste att 51% regeln inte skulle försvinna vid denna stämma, man kom dock fram till att man fram till nästa stämma ska se över detta och lägga fram ett nytt förslag.
Under helgen beslutade man även att sänka kraven för att kunna ingå som förbund hos Riksidrottsförbundet för att lyckas få in fler olika idrotter. Efter detta beslut krävs minst 25 föreningar och 1.500 medlemmar för att kunna ansöka om att vara med hos RF.
Karin Mattsson Weijber fick stämmans förtroende för ytterligare två år som ordförande för Riksidrottsförbundet.
/Amir Adan
Vår idrottsminister Lena Adelsohn Liljeroth höll ett invigningstal på stämman.
Under helgen behandlades motioner om elitstödet, internationella evenemang, lok-stödet, sf-stödet och den motion som fått störst medialuppmärksamhet inför stämman 51% regeln.
Väl på stämman var inte 51% regeln en så stor fråga då man visste att 51% regeln inte skulle försvinna vid denna stämma, man kom dock fram till att man fram till nästa stämma ska se över detta och lägga fram ett nytt förslag.
Under helgen beslutade man även att sänka kraven för att kunna ingå som förbund hos Riksidrottsförbundet för att lyckas få in fler olika idrotter. Efter detta beslut krävs minst 25 föreningar och 1.500 medlemmar för att kunna ansöka om att vara med hos RF.
Karin Mattsson Weijber fick stämmans förtroende för ytterligare två år som ordförande för Riksidrottsförbundet.
/Amir Adan
tisdag 17 maj 2011
Besök i Linköping
Kulturkommitténs ledamöter är en nyfiken skara. Vi är ofta ute och reser för att hämta intryck från kulturens värld. Ibland reser vi ensamma, ibland reser vi med hela kommittén.
Den här veckan inleddes med en gemensam resa till Linköping, en av Sveriges mest växande och framgångsrika städer.
Christian Gustavsson (M) och Catharina Rosencrantz (M) från kommunledningen tog emot oss och berättade om Linköpings arbete med Skapande skola.
Därefter vidtog besök på det helt privatfinansierade Linköpings Slotts- och Domkyrkomuseum: http://www.lsdm.se/ Om du inte vet hur en medeltida biskopstoalett såg ut finns svaret här.
Vi besökte även det synnerligen påkostade Flygvapenmuseum - http://www.flygvapenmuseum.se/ - och fick njuta av Per de Faires gripande berättelse om den försvunna DC-3:an, som idag finns bevarad på museet.
Till sist ägnade vi oss åt en rundvandring i Gamla Linköping - http://www.linkoping.se/gamlalinkoping - och studerade hur borgare och arbetare bodde under början av förra seklet.
Stort tack till Linköpings kommun!
/Gustaf Hoffstedt
Den här veckan inleddes med en gemensam resa till Linköping, en av Sveriges mest växande och framgångsrika städer.
Christian Gustavsson (M) och Catharina Rosencrantz (M) från kommunledningen tog emot oss och berättade om Linköpings arbete med Skapande skola.
Därefter vidtog besök på det helt privatfinansierade Linköpings Slotts- och Domkyrkomuseum: http://www.lsdm.se/ Om du inte vet hur en medeltida biskopstoalett såg ut finns svaret här.
Vi besökte även det synnerligen påkostade Flygvapenmuseum - http://www.flygvapenmuseum.se/ - och fick njuta av Per de Faires gripande berättelse om den försvunna DC-3:an, som idag finns bevarad på museet.
Till sist ägnade vi oss åt en rundvandring i Gamla Linköping - http://www.linkoping.se/gamlalinkoping - och studerade hur borgare och arbetare bodde under början av förra seklet.
Stort tack till Linköpings kommun!
/Gustaf Hoffstedt
torsdag 5 maj 2011
Kulturallians på omvalturné
Idag drar alliansen i kulturutskottet en lans för valseger i omvalet i Västra Götaland. Nu när klockan är strax efter åtta på morgonen sitter vi man(kvinno)grant på tåget till Skövde från Stockholm.
En innehållsrik och varierad dag kommer det att bli. Vårt första besök gör vi hos IFK Skövde och HK Skövde som spelar handboll. Vi kommer diskutera handbollens förutsättningar i en stad som Skövde och klubbens roll i samhället.
Stora ekonomiska stöd går till idrotten och det är viktigt att vi politiker följer upp vad skattebetalarnas pengar går till och vara i ständig dialog med föreningar och klubbar om hur de kan bidra ännu mer till samhällets bästa.
Sedan far vi vidare till Skara och det första stoppet blir Jula hotell där vi äter lunch kombinerat med en konstvisning. Ägaren av Jula är en fanatisk konstsamlare och öppnar snart en konsthall i anslutning till hotellet.
I Skara ska vi också se på museet och den där utställda Västgötalagen.
Sista stoppet för kampanjdagen blir Mariestad och Institutionen för kulturvård där vi ska diskutera kulturarbetares arbetsmarknad.
Jag återkommer i bloggform med intryck från besöken.
Cecilia Magnusson
En innehållsrik och varierad dag kommer det att bli. Vårt första besök gör vi hos IFK Skövde och HK Skövde som spelar handboll. Vi kommer diskutera handbollens förutsättningar i en stad som Skövde och klubbens roll i samhället.
Stora ekonomiska stöd går till idrotten och det är viktigt att vi politiker följer upp vad skattebetalarnas pengar går till och vara i ständig dialog med föreningar och klubbar om hur de kan bidra ännu mer till samhällets bästa.
Sedan far vi vidare till Skara och det första stoppet blir Jula hotell där vi äter lunch kombinerat med en konstvisning. Ägaren av Jula är en fanatisk konstsamlare och öppnar snart en konsthall i anslutning till hotellet.
I Skara ska vi också se på museet och den där utställda Västgötalagen.
Sista stoppet för kampanjdagen blir Mariestad och Institutionen för kulturvård där vi ska diskutera kulturarbetares arbetsmarknad.
Jag återkommer i bloggform med intryck från besöken.
Cecilia Magnusson
onsdag 4 maj 2011
EU:s klåfingrighet hot för Sveriges idrottsklubbar
Idrottsrörelsen är en mycket viktig del av vårt samhälle. Den svenska idrotten betyder oerhört mycket för våra ungdomar. Bland annat genom att ungdomarna får lära sig socialt samspel med andra personer och att sätta in dem i ett sammanhang. Men naturligtvis även för att lära sig vettiga vanor gällande kost och motion.
Vi moderater värnar svensk idrott och har under mandarperioden genomfört satsningar som t.ex. idrottslyftet. Idrottslyftet har tilldelats 2 miljarder och syftet är att främja fysisk aktivitet och god motionsvanor hos barn och ungdomar. Våra svenska idrottsklubbar betyder mycket för Sverige och våra barn och ungdomar. För att få verksamheten att fungera så arbetar många personer runt om i landet flera dagar i veckan ideellt med detta. Detta har jag själv fått känna på under alla år som aktiv inom basket.
Naturligtvis reagerar jag över den EG-dom som nyligen kom. EG-domen innebär, att ett stort antal små svenska idrottsklubbar tvingas, att redovisa samt dra av momsen för sin försäljning av korv, godis och lotter. Detta är ett exempel på EU när det är klåfingrigt och inte tar hänsyn till rimliga argument.
För oss EU-vänner är det viktigt att kritisera samarbetet när det inte fungerar, med samma självklarhet som vi argumenterar för ,att det är inom detta samarbete som vi gemensamt kan lösa framtida politiska utmaningar. Finansminister Anders Borg har varit mycket tydlig och lovar fortsatt kamp för idrottsrörelsen. Det kommer jag också att göra.
Ellen Juntti
Vi moderater värnar svensk idrott och har under mandarperioden genomfört satsningar som t.ex. idrottslyftet. Idrottslyftet har tilldelats 2 miljarder och syftet är att främja fysisk aktivitet och god motionsvanor hos barn och ungdomar. Våra svenska idrottsklubbar betyder mycket för Sverige och våra barn och ungdomar. För att få verksamheten att fungera så arbetar många personer runt om i landet flera dagar i veckan ideellt med detta. Detta har jag själv fått känna på under alla år som aktiv inom basket.
Naturligtvis reagerar jag över den EG-dom som nyligen kom. EG-domen innebär, att ett stort antal små svenska idrottsklubbar tvingas, att redovisa samt dra av momsen för sin försäljning av korv, godis och lotter. Detta är ett exempel på EU när det är klåfingrigt och inte tar hänsyn till rimliga argument.
För oss EU-vänner är det viktigt att kritisera samarbetet när det inte fungerar, med samma självklarhet som vi argumenterar för ,att det är inom detta samarbete som vi gemensamt kan lösa framtida politiska utmaningar. Finansminister Anders Borg har varit mycket tydlig och lovar fortsatt kamp för idrottsrörelsen. Det kommer jag också att göra.
Ellen Juntti
onsdag 27 april 2011
Ungas idrott
Förra veckan var jag och min kollega Helena Bouveng i Göteborg måndag till tisdag för att besöka ungdomar som är idrottsaktiva. Vi besökte Göteborgs Fältrittklubb, Tuve Volleyboll, Sävedalens AIK och IFK Göteborgs ungdomsakademi. Dessa besök var väldigt givande och eftersom vi besöker olika idrotter på olika nivåer gällande träningsmängd får vi en bättre helhets bild av ungas idrottande.
Vi ger oss ut i Sverige för att vi vill veta hur det är att vara ung idag, om alla får vara med, och vilka krav och möjligheter som möter dem som är med. Vi började i Luleå och ska hela vägen ner till Skåne. Nästa vecka fortsätter vi vår resa vidare till Karlstad.
Är du ung och idrottar? Då kommer Moderaterna till dig. Följ med på vår resa genom det ungas idrottssverige.
Amir Adan
Vi ger oss ut i Sverige för att vi vill veta hur det är att vara ung idag, om alla får vara med, och vilka krav och möjligheter som möter dem som är med. Vi började i Luleå och ska hela vägen ner till Skåne. Nästa vecka fortsätter vi vår resa vidare till Karlstad.
Är du ung och idrottar? Då kommer Moderaterna till dig. Följ med på vår resa genom det ungas idrottssverige.
Amir Adan
torsdag 14 april 2011
Under denna vecka så har det varit ytterst aktiv ur kultursynpunkt. Själv har jag bevistat ett antal olika evenemang. Först ut var Stadsteatern i Stockholm där Molières "Tartufe" spelades. Det var en mycket glad och underhållande pjäs med Johan Rabaeus i huvudrollen. Rekommenderas! ... Särskilt med tanke på att vi (inte jag och Molière alltså) är gamla militärkompisar från Umeå (årtal - konfidentiellt). Andra kulturbesöket var en dragning av ledningen på Dramaten om dagsläget, mycket givande. Bland annat fiock vi reda på att verksamheten är positiv men ekonomin är som alltid pressad. Mötet avslutades med en god måltid (tyvärr körde jag hem till Nyköping så det blev Loka för mig) och därefter följde Romeo och Julia på Stora Scenen. Pjäsen var mycket välgjord och ungdomlig - i Shakespeares anda. Nu ser vi fram emot påskhelgen som är kultur i sig. Glad påsk! /Peder Wachtmeister
måndag 11 april 2011
Låt svenska spelbolag verka i Sverige
Idag skriver jag tillsammans med europaparlamentarikern Christofer Fjellner (M) om svensk spelpolitik på Svenska Dagbladet. Hela artikeln finns här: http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/ge-spelbranschen-ett-modernt-regelverk_6079989.svd Christofer och jag vill se en omreglerad svensk spelmarknad som låter de svenska spelbolag som idag tvingas verka utomlands komma hem. Spelbranschen är kunskapsintensiv och IT-driven. Sverige bör vara med i den utvecklingen. Gustaf Hoffstedt
tisdag 22 mars 2011
Om Anne Marie Brodén
Vilka är personerna i den moderata kulturkommittén och vad arbetar vi för? Jag, Anne Marie Brodén, arbetar med Kultur och hälsa, Skapande skola, Svensk scenkonst, folkbildning och Nyskapande kultur. För mig är kulturen oerhört viktig, ur många vinklar. Kultur får var och en av oss att växa och kultur är också grunden till att vi kan finna samband och sammanhang i livet, vilket också leder till välbefinnande. För mig är kultur = hälsa och jag brinner för att fler ska få möjlighet att ta del av kultur, oavsett om man är barn, mitt i livet eller pensionär.
Nyss gjorde Kulturrådet en större intervju med mig och den hittar ni här.
Anne Marie Brodén/Anne Marie
fredag 18 mars 2011
Kultur påverkar hjärnan positivt
Att man mår bra av att utöva eller ta del av kultur, det kan nog många känna igen, men nu är det bevisat att även hjärnan blir gladare och friskare av kultur. Professor Gunnar Bjursell är med i vår Kultur- och hälsagrupp i Riksdagen och är just nu ute runt om i landet och pratar om Kultur och hälsa. I går var han med i Nyhetsmorgon för att förklara sambanden tillsammans med Caroline af Ugglas. Se klippet här:
onsdag 16 mars 2011
Debatt i riksdagen idag om kultur för barn och unga
Idag har vi haft en debatt i kammaren angående kultur och fritid för barn och unga. Det har kommit in 20 motioner om barn och ungas rätt till kultur och ungdomars fritidsverksamhet. Kulturutskottet yrkar avslag på alla motioner med anledning av att barn och unga redan är en prioriterad grupp inom kulturpolitiken och att det redan pågår arbete inom flera av de områden som motionerna tar upp. En annan orsak är att ansvaret för fritidsverksamheten i huvudsak ligger på kommunerna.
En av satsningarna ifrån regeringen är Skapande skola. År 2008 inleddes satsningen Skapande skola vars övergripande mål är att är att etablera ett långsiktigt samarbete mellan skola och kulturliv. Att som barn få möta en författare eller konstnär kan ge inspiration för livet och satsningen från regeringens sida har visat sig framgångsrik. I december 2010 släppte Kulturrådet en rapport som visar att Skapande skola nått alla delar av Sverige och att stort sett alla kommuner har sökt stödet under någon av de tre perioder som det funnits. Man konstaterar också att de positiva resultaten med Skapande skola berör alla deltagande parter: elevernas självförtroende och självkänsla har vuxit, lärarna anser att de har fått en bredare repertoar av undervisningsformer och skolhuvudmännen är uteslutande positiva till ökad samverkan mellan skola och kulturskapare. Det har också visat sig vara positivt för kulturutövare själva, då 60 procent av Kulturrådets stöd till Skapande skola har gått till professionella kulturutövare som kommer till skolan. Med tanke på alla dessa positiva resultat kan jag med förvåning konstatera att oppositionen nu ställer sig tveksamma till detta i debatten.
I regeringens budgetproposition för 2011 är barns och ungas rätt till kultur en av prioriteringarna för kulturpolitiken. Regeringen föreslår därför en fortsatt utbyggnad av Skapande skola. Från och med 2011 omfattar satsningen årskurserna 1 - 9 och uppgår till 150 miljoner kronor.
Anne Marie Brodén
En av satsningarna ifrån regeringen är Skapande skola. År 2008 inleddes satsningen Skapande skola vars övergripande mål är att är att etablera ett långsiktigt samarbete mellan skola och kulturliv. Att som barn få möta en författare eller konstnär kan ge inspiration för livet och satsningen från regeringens sida har visat sig framgångsrik. I december 2010 släppte Kulturrådet en rapport som visar att Skapande skola nått alla delar av Sverige och att stort sett alla kommuner har sökt stödet under någon av de tre perioder som det funnits. Man konstaterar också att de positiva resultaten med Skapande skola berör alla deltagande parter: elevernas självförtroende och självkänsla har vuxit, lärarna anser att de har fått en bredare repertoar av undervisningsformer och skolhuvudmännen är uteslutande positiva till ökad samverkan mellan skola och kulturskapare. Det har också visat sig vara positivt för kulturutövare själva, då 60 procent av Kulturrådets stöd till Skapande skola har gått till professionella kulturutövare som kommer till skolan. Med tanke på alla dessa positiva resultat kan jag med förvåning konstatera att oppositionen nu ställer sig tveksamma till detta i debatten.
I regeringens budgetproposition för 2011 är barns och ungas rätt till kultur en av prioriteringarna för kulturpolitiken. Regeringen föreslår därför en fortsatt utbyggnad av Skapande skola. Från och med 2011 omfattar satsningen årskurserna 1 - 9 och uppgår till 150 miljoner kronor.
Anne Marie Brodén
måndag 14 mars 2011
Insikten om kulturens värde spider sig - sakta men säkert
Vi är ett antal hängivna som alltid håller kulturens fana högt. I veckan som gick kan tänkas att vi blev några till. Alla som omfamnats av insikten är välkomna.
Förra mandatperiodens kulturutrednings skrivningar om aspektpolitik, dvs att kulturen inte enbart är bra för att det är bra, utan att kulturen är bra för utvecklingen på så många områden i samhället också, "djupade" min insikt på många sätt.
Vi i den moderata kulturkommitten använde kulturutredningen som ett sätt att skapa "hängrännor" i riksdagspolitiken. Vi tog kontakt med våra partikollegor i en rad utskott och stämde träff för att diskutera gemensamma frågeställningar. Vi möttes, i samtliga fall, först av olika grad av misstänksamhet följt av en överväldigande tacksamhet när väl mötena var genomförda.
Vårt trägna arbete fortsätter, trots ett "visst" motstånd. Jag träffar ganska ofta representanter för olika delar av näringslivet och skrapar man på ytan så finns insikten där om kulturens betydelse.
Händelsen förra veckan av att Västsvenska Handelskammarens VD Johan Trové besökte riksdagen och jag ställde frågan till honom om när han som omväxling skull skulle bjuda in kulturministern istället för infrastruktur- eller näringsministern.
Som svar på min fråga sa han -Du har helt rätt. Så berättade han att den grupp som är tillsatt för att sia in i framtiden med anledning av årets 350-års jubileum, högst upp på sin prioritering satt - kultur.
Jag hoppas Lena Adelsohn Liljeroth snart blir inbjuden. Hon har mycket att prata med Västsvenska Handelskammaren om.
Cecilia Magnusson
Förra mandatperiodens kulturutrednings skrivningar om aspektpolitik, dvs att kulturen inte enbart är bra för att det är bra, utan att kulturen är bra för utvecklingen på så många områden i samhället också, "djupade" min insikt på många sätt.
Vi i den moderata kulturkommitten använde kulturutredningen som ett sätt att skapa "hängrännor" i riksdagspolitiken. Vi tog kontakt med våra partikollegor i en rad utskott och stämde träff för att diskutera gemensamma frågeställningar. Vi möttes, i samtliga fall, först av olika grad av misstänksamhet följt av en överväldigande tacksamhet när väl mötena var genomförda.
Vårt trägna arbete fortsätter, trots ett "visst" motstånd. Jag träffar ganska ofta representanter för olika delar av näringslivet och skrapar man på ytan så finns insikten där om kulturens betydelse.
Händelsen förra veckan av att Västsvenska Handelskammarens VD Johan Trové besökte riksdagen och jag ställde frågan till honom om när han som omväxling skull skulle bjuda in kulturministern istället för infrastruktur- eller näringsministern.
Som svar på min fråga sa han -Du har helt rätt. Så berättade han att den grupp som är tillsatt för att sia in i framtiden med anledning av årets 350-års jubileum, högst upp på sin prioritering satt - kultur.
Jag hoppas Lena Adelsohn Liljeroth snart blir inbjuden. Hon har mycket att prata med Västsvenska Handelskammaren om.
Cecilia Magnusson
lördag 12 mars 2011
Populärkultur engagerar
Fredag kväll och jag är på premiären av Claes Malmbergs egen show, på Kajskjul 8 i Göteborg. Jag är ingen direkt hängiven fantast men jag har blivit bjuden av en väninna
När jag såg Claes Malmbergs rollgestalning i The Producers - Det våras för Hitler på Lorensbergsteatern förändrades min inställning om honom till det mer positiva hållet. Han både sjöng och agerade fantastiskt bra - och inte ett könsord yttrades.
När han och Tommy Körberg gjorde en show tillsammans var det Claes Malmberg som var tillgången i den uppsättningen, lite förvånande utifrån mitt synsätt.
Nu var inte Claes Malberg i centrum för min reflektion angående populärkultur även om han skulle platsat utan det var konversationen som utspann sig i det sällskap jag var i som förundrade mig.
Där satt vi ett gäng, kvinnor och män, i kajskjul 8, och väntade på att krogshowen skulle dra igång. Det ämne som engagerade samtliga (utom mig) var lördagens schlagerfinal. Jag blev helt paff över hur så många människor hade så många synpunkter över artisterna men också programledarna och hur det skulle se ut i globen m m.
Det som diskuterades livligast var om den internationella juryn skulle väga mest eller inte. Jag som inte ens visste att det finns en internationell jury i den svenska finalen. Jag lärde mig mycket!!
Cecilia Magnusson
När jag såg Claes Malmbergs rollgestalning i The Producers - Det våras för Hitler på Lorensbergsteatern förändrades min inställning om honom till det mer positiva hållet. Han både sjöng och agerade fantastiskt bra - och inte ett könsord yttrades.
När han och Tommy Körberg gjorde en show tillsammans var det Claes Malmberg som var tillgången i den uppsättningen, lite förvånande utifrån mitt synsätt.
Nu var inte Claes Malberg i centrum för min reflektion angående populärkultur även om han skulle platsat utan det var konversationen som utspann sig i det sällskap jag var i som förundrade mig.
Där satt vi ett gäng, kvinnor och män, i kajskjul 8, och väntade på att krogshowen skulle dra igång. Det ämne som engagerade samtliga (utom mig) var lördagens schlagerfinal. Jag blev helt paff över hur så många människor hade så många synpunkter över artisterna men också programledarna och hur det skulle se ut i globen m m.
Det som diskuterades livligast var om den internationella juryn skulle väga mest eller inte. Jag som inte ens visste att det finns en internationell jury i den svenska finalen. Jag lärde mig mycket!!
Cecilia Magnusson
torsdag 10 mars 2011
Jämställd kultur är proiriterat!
Arbetet för att uppnå jämställdhet mellan könen måste fortsätta att ge avtryck på kulturens alla områden. Därför har regeringen den 10 mars 2011 beslutat att ge Svenska filminstitutet och Statens historiska museer i uppdrag att arbeta för ökad jämställdheten inom museisektorn och filmen.
Vidare avser regeringen återkomma med en satsning även på musikområdet.
Regeringen har under 2007-2009 bidragit med sex miljoner kronor till särskilda insatser för att öka jämställdheten inom scenkonsten samt 1,1 miljoner kronor till filmområdet 2010-2011. Nu utvidgas satsningen till att omfatta även museerna.
Mer om satsningen finns att läsa i artikeln som kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth och jämställdhetsminister Nyamko Sabuni hade publicerad på DN-debatt samma dag.
Cecilia Magnusson
Vidare avser regeringen återkomma med en satsning även på musikområdet.
Regeringen har under 2007-2009 bidragit med sex miljoner kronor till särskilda insatser för att öka jämställdheten inom scenkonsten samt 1,1 miljoner kronor till filmområdet 2010-2011. Nu utvidgas satsningen till att omfatta även museerna.
Mer om satsningen finns att läsa i artikeln som kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth och jämställdhetsminister Nyamko Sabuni hade publicerad på DN-debatt samma dag.
Cecilia Magnusson
onsdag 9 mars 2011
Idag är det en stor nyhet att fotbollsspelaren Anton Hysén är homosexuell. Det är bra att han vågar berätta men skrämmande att det är en nyhet att en fotbollsspelare är gay.
http://www.sydsvenskan.se/sport/kronikagatu/article1406302/Gatu-Tystnaden-skrammer-mest.html#
I höstas släppte moderaterna en rapport som vi kallar "Bryt mönster!".
Rapporten handlar om vilken roll idrottsrörelsen kan spela när det gäller integration, jämställdhet och kriminalitet bland ungdomar.
Ett problem som belyses i rapporten är just att bland annat homofobi inom idrotten är ett hinder för att alla ska känna sig välkomna och kunna utöva den idrott de vill. Det är skrämmande att homofobiska uttalanden på på och utanför planen är så vanligt förekommande.
Vi har träffat många förbund och föreningar och de flesta menar att idrotten kan göra mycket mer när det gäller integration, jämställdhet och brottsförebyggande. Det finns många goda exempel som skulle behöva uppmärksammas mer. Läs rapporten här: http://www.rf.se/ImageVault/Images/id_8471/ImageVaultHandler.aspx
http://www.sydsvenskan.se/sport/kronikagatu/article1406302/Gatu-Tystnaden-skrammer-mest.html#
I höstas släppte moderaterna en rapport som vi kallar "Bryt mönster!".
Rapporten handlar om vilken roll idrottsrörelsen kan spela när det gäller integration, jämställdhet och kriminalitet bland ungdomar.
Ett problem som belyses i rapporten är just att bland annat homofobi inom idrotten är ett hinder för att alla ska känna sig välkomna och kunna utöva den idrott de vill. Det är skrämmande att homofobiska uttalanden på på och utanför planen är så vanligt förekommande.
Vi har träffat många förbund och föreningar och de flesta menar att idrotten kan göra mycket mer när det gäller integration, jämställdhet och brottsförebyggande. Det finns många goda exempel som skulle behöva uppmärksammas mer. Läs rapporten här: http://www.rf.se/ImageVault/Images/id_8471/ImageVaultHandler.aspx
måndag 7 mars 2011
Ideellt arbete - alltid i tiden
Vår kulturministers uppfattning att kulturens institutioner i större utsträckning bör försöka engagera volontärer har bland en del väckt irritation. Varför det kan man undra, ideellt arbetande människor finns i alla samhällssektorer och bidrar med så mycket mervärde.
I England finns inte ett museum som inte har frivilliga som vaktar men också med engagemang gärna talar om verksamheten där man är.
Inom polisen i Stockholm finns det volontärer, vi har vittnesstödjare i våra domstolar. I många skolor har vi klassmorfar/mormor och de flesta konserthus har sin vänförening som gör ovärderliga insatser och samlar in mycket pengar till verksamheten.
Idrotten skulle heller aldrig överleva utan alla de frivilligt arbetande ledarna. Nästan hälften av svenskarna arbetar ideellt, tre av fyra har gjort det någon gång.
20% av alla ideellt arbetande är det inom någon idrotts- eller friluftsorganisation enligt en undersökning som gjordes 2009 på Ersta Sköndals Högskola. Lite förvånande är siffran för vilka åldrar som är mest aktiva, nämligen 30- 44 år. Kanske det är alla föräldrar som tränar sin knattar i diverse idrotter.
Många unga är också ideellt engagerade och den siffran ökar. Det står helt klart att det frivilliga engagemanget bör uppmuntras mer. Det är ett komplement till de professionella utövarna som kan bidra med många mervärden i verksamheterna.
Cecilia Magnusson
I England finns inte ett museum som inte har frivilliga som vaktar men också med engagemang gärna talar om verksamheten där man är.
Inom polisen i Stockholm finns det volontärer, vi har vittnesstödjare i våra domstolar. I många skolor har vi klassmorfar/mormor och de flesta konserthus har sin vänförening som gör ovärderliga insatser och samlar in mycket pengar till verksamheten.
Idrotten skulle heller aldrig överleva utan alla de frivilligt arbetande ledarna. Nästan hälften av svenskarna arbetar ideellt, tre av fyra har gjort det någon gång.
20% av alla ideellt arbetande är det inom någon idrotts- eller friluftsorganisation enligt en undersökning som gjordes 2009 på Ersta Sköndals Högskola. Lite förvånande är siffran för vilka åldrar som är mest aktiva, nämligen 30- 44 år. Kanske det är alla föräldrar som tränar sin knattar i diverse idrotter.
Många unga är också ideellt engagerade och den siffran ökar. Det står helt klart att det frivilliga engagemanget bör uppmuntras mer. Det är ett komplement till de professionella utövarna som kan bidra med många mervärden i verksamheterna.
Cecilia Magnusson
fredag 4 mars 2011
Kultur och hälsa i fokus
Undrar du vad som händer inom kultur och hälsa- området i Sverige och utomlands? Nu finns information samlad på Kulturrådets webbsida. Läs om konsertpianisten och hjärnforskaren Fredrik Ullén och om hur musik påverkar hjärnan. Eller om exempel på Kultur i vården, Kultur på recept eller om de nationella strategierna för Kultur och hälsa i bl.a. Sverige, Finland, Frankrike och Kina. Läs även intervjun med mig om mitt arbete för kultur- och hälsofrågor i riksdagen och som ordförande för riksdagens kultur- och hälsagrupp.
Det är mycket spännande och viktigt som händer och det är intressant att dessa frågor hela tiden växer i betydelse. Vi genomför just nu en insamling av goda exempel på projekt på Kultur- och hälsaområdet från hela landet och det strömmar in berättelser som vi kommer att sprida på olika sätt framöver. Har du något du vill berätta kan du skicka in det till Lina Nygren.
/Anne Marie
Det är mycket spännande och viktigt som händer och det är intressant att dessa frågor hela tiden växer i betydelse. Vi genomför just nu en insamling av goda exempel på projekt på Kultur- och hälsaområdet från hela landet och det strömmar in berättelser som vi kommer att sprida på olika sätt framöver. Har du något du vill berätta kan du skicka in det till Lina Nygren.
/Anne Marie
tisdag 1 mars 2011
Inlägg i DN om public service och tv-avgiften
SVT:s vd Eva Hamiltons slutsats om att man bör söka en lösning för att avgiftsbelägga innehav av datorer och mobiltelefoner är både otidsenlig och orealistisk. Skrota i stället den nuvarande avgiftsmodellen till förmån för en kostnadseffektiv, modern och långsiktigt mer hållbar finansiering av public service över skattsedeln, skriver Cecilia Magnusson och Gustaf Hoffstedt, ledamöter i kulturkommittén i en replik. Läs inlägget här!
fredag 11 februari 2011
Samernas nationaldag
I söndags den 6/2 firade samerna sin nationaldag, en dag värd att uppmärksamma. Samernas nationaldag påminner oss om vår ursprungsbefolknings historia, kultur och vårt gemensamma ansvar att skapa förutsättningar för det samiska samhällets fortlevnad och utveckling i samklang med majoritetssamhället.
Vi moderater vill föra en aktiv, öppen och inkluderade dialog gällande frågor kopplade till det samiska samhället. För oss är det viktigt att söka breda och långsiktiga lösningar inom ramen för samepolitiken. Lösningar som spänner över såväl parti- som landsgränser. Ett viktigt arbete som pågår just nu är de gemensamma ansträngningar som regeringarna i Sverige, Norge och Finland gör för att utarbeta en nordisk samekonvention i dialog med samerna. Arbetet syftar till att reglera gemensamma samiska nordiska frågor så som samisk näring, kultur och miljö.
Sverige har skrivit på en konvention som binder oss att bland annat arbeta för att bevara och bibehålla kunskaper, innovationer och sedvänjor hos våra ursprungliga samhällen samt att främja en bredare tillämpning av dessa. Därav inrättades ett nationellt program som har ett särskilt fokus på den samiska kulturen och arbetar för bevarandet av lokal och traditionell kunskap.
Alliansregering satsar vidare stora resurser på att stärka samernas inflytande men också på att motverka diskriminering. Ett viktigt led i detta arbete är den nya språklagen som trädde i kraft 2009. Där är det samiska språket ett av fem nationella minoritetsspråk som det allmänna har ett särskilt ansvar för att skydda och främja. Sametinget ansvarar för den samiska språkvården och disponerar anslag för insatser till samisk kultur. Regeringen har också gett Sameskolstyrelsen bidrag till insatser för att öka kunskapen om samisk mat i sameskolorna samt skolor med integrerad samisk undervisning. Detta var några exempel för att belysa det arbete som pågår för att stärka och utveckla den samiska kulturen och allt detta arbete är bra men mer behövs.
ELLEN JUNTTI (M)
Riksdagsledamot och ansvarig för minoritetsspråk inom riksdagens Moderata kulturkommitté
Vi moderater vill föra en aktiv, öppen och inkluderade dialog gällande frågor kopplade till det samiska samhället. För oss är det viktigt att söka breda och långsiktiga lösningar inom ramen för samepolitiken. Lösningar som spänner över såväl parti- som landsgränser. Ett viktigt arbete som pågår just nu är de gemensamma ansträngningar som regeringarna i Sverige, Norge och Finland gör för att utarbeta en nordisk samekonvention i dialog med samerna. Arbetet syftar till att reglera gemensamma samiska nordiska frågor så som samisk näring, kultur och miljö.
Sverige har skrivit på en konvention som binder oss att bland annat arbeta för att bevara och bibehålla kunskaper, innovationer och sedvänjor hos våra ursprungliga samhällen samt att främja en bredare tillämpning av dessa. Därav inrättades ett nationellt program som har ett särskilt fokus på den samiska kulturen och arbetar för bevarandet av lokal och traditionell kunskap.
Alliansregering satsar vidare stora resurser på att stärka samernas inflytande men också på att motverka diskriminering. Ett viktigt led i detta arbete är den nya språklagen som trädde i kraft 2009. Där är det samiska språket ett av fem nationella minoritetsspråk som det allmänna har ett särskilt ansvar för att skydda och främja. Sametinget ansvarar för den samiska språkvården och disponerar anslag för insatser till samisk kultur. Regeringen har också gett Sameskolstyrelsen bidrag till insatser för att öka kunskapen om samisk mat i sameskolorna samt skolor med integrerad samisk undervisning. Detta var några exempel för att belysa det arbete som pågår för att stärka och utveckla den samiska kulturen och allt detta arbete är bra men mer behövs.
ELLEN JUNTTI (M)
Riksdagsledamot och ansvarig för minoritetsspråk inom riksdagens Moderata kulturkommitté
söndag 6 februari 2011
En förändrad värld via filmen
Igår, lördag den 5/2, besökte jag biografen Draken mitt under den 34:e upplagan av Göteborg Filmfestival. Anledningen var nyfikenhet då jag förstått att den första filmen att bli slutsåld var en som hette "Göteborgsepoken" Vad var nu detta?
Under festivalens dryga vecka visas hundratals filmer från hela världen och först slutsåld blir en visning av gamla journalfilmer! Visst är det fantastiskt. Jag var på premiären och såg öppningsfilmen "King of Devil´s Island" En film som jag nog inte skulle valt själv men vars innehåll fortfarande sitter kvar i minnet. Ett mycket stort antal av festivalens filmer är intressanta ur olika perspektiv, vilket kan journalfilmens perspektiv vara som lockar så?
Jag tror det är så att människor är intresserade av sin verkliga historia och via journalfilm så ser man på ett tydligt sätt samhällets förändring från tid till annan. Draken var fylld till sista plats av människor i alla åldrar, kanske undantaget de mellan 0-15 år. Ett antal filmer med huvudsaklig anknytning till västsverige visades och engagemanget i publiken var påtagligt.
Det är synd att inte fler fick plats för att se visningen av "Göteborgsepoken" men intresserade kan snart få sitt lystmäte tillfredsställt.
Svenska Filminstitutet (SFI) öppnar på torsdag den 10 februari en website som heter www.filmarkivet.se. Där lägger man upp de journalfilmer som hittills digitaliserat. I arkiven finns mer än 20 000 filmer och allt eftersom kommer fler filmer bli tillgängliga för alla intresserade.
Cecilia Magnusson
Under festivalens dryga vecka visas hundratals filmer från hela världen och först slutsåld blir en visning av gamla journalfilmer! Visst är det fantastiskt. Jag var på premiären och såg öppningsfilmen "King of Devil´s Island" En film som jag nog inte skulle valt själv men vars innehåll fortfarande sitter kvar i minnet. Ett mycket stort antal av festivalens filmer är intressanta ur olika perspektiv, vilket kan journalfilmens perspektiv vara som lockar så?
Jag tror det är så att människor är intresserade av sin verkliga historia och via journalfilm så ser man på ett tydligt sätt samhällets förändring från tid till annan. Draken var fylld till sista plats av människor i alla åldrar, kanske undantaget de mellan 0-15 år. Ett antal filmer med huvudsaklig anknytning till västsverige visades och engagemanget i publiken var påtagligt.
Det är synd att inte fler fick plats för att se visningen av "Göteborgsepoken" men intresserade kan snart få sitt lystmäte tillfredsställt.
Svenska Filminstitutet (SFI) öppnar på torsdag den 10 februari en website som heter www.filmarkivet.se. Där lägger man upp de journalfilmer som hittills digitaliserat. I arkiven finns mer än 20 000 filmer och allt eftersom kommer fler filmer bli tillgängliga för alla intresserade.
Cecilia Magnusson
söndag 30 januari 2011
Tänk vad gammeldags de är!
Många media har uppfattningen att Moderaterna inte uppskattar kultur (riktig kultur, alltså) och att vi inte förstår oss på detta område. Döm om många medias förvåning förra veckan då Mona Sahlin avtackades i riksdagens pleni sal.
Expressen skrev sålunda.
"Skrällen i riksdagen igår. Moderaternas litterära presenter. Partiet som gett platt-tv ett ansikter gav bort en Ipod med Torgny Lindgrens Norrlands Akvávit till avgående Peter Eriksson. Ett utsökt val!
Maria Wetterstrand fick den något mindre utsökta men dock underhållande Två nötcrereme och en moviebox av Fredrik Wikingsson och Filip Hammar.
Och Mona Sahlins Ipod var fylld med statsmannamässiga Konsten att vända världen upp och ner av Mahtma Gandhi. Hon uppmuntrades också attt "powerwalka" med ljudboken Bara att lyssna går tydligen inte an, när man ska göra något "nyttigt " också. Ett första steg mot en litterär arbetslinje.
Expressens vet inte hur rätt de har!
Cecilia Magnusson
Expressen skrev sålunda.
"Skrällen i riksdagen igår. Moderaternas litterära presenter. Partiet som gett platt-tv ett ansikter gav bort en Ipod med Torgny Lindgrens Norrlands Akvávit till avgående Peter Eriksson. Ett utsökt val!
Maria Wetterstrand fick den något mindre utsökta men dock underhållande Två nötcrereme och en moviebox av Fredrik Wikingsson och Filip Hammar.
Och Mona Sahlins Ipod var fylld med statsmannamässiga Konsten att vända världen upp och ner av Mahtma Gandhi. Hon uppmuntrades också attt "powerwalka" med ljudboken Bara att lyssna går tydligen inte an, när man ska göra något "nyttigt " också. Ett första steg mot en litterär arbetslinje.
Expressens vet inte hur rätt de har!
Cecilia Magnusson
onsdag 26 januari 2011
The New Union & P3 Guld
I lördags den 22 februari genomfördes den 8:e P3 Guld galan som denna gång gick av stapeln i Lisebergshallen i Göteborg där musikartisten Robyn var den stora vinnaren. I samband med detta passade SR P3 och NRK P3 att tillsammans genomföra diskussioner och möten om det nya projektet The New Union och paneldebatt om behovet av public service och P3 där jag var på plats för att ta del av dessa diskussioner.
Projektet The New Union (TNU) uppstod mot en bakgrund av att både kontakt och samarbete mellan norsk och svensk musikindustri kan bli bättre. Grundtanken är att vi borde se Norden som en naturlig hemmamarknad snarare än att betrakta varandra som konkurrenter, i synnerhet som vi står inför en global konkurrenssituation där vi även sammantaget blir ganska små aktörer. För att samarbeten över gränsen ska öka måste aktörer kunna identifiera potentiella samarbetspartners och få kontaktytor.
Bilden jag fick utav debatten var den att norrmännen i stor utsträckning spelar svensk musik medan vi i Sverige var dåliga på att spela låtar från vårt grannland i SR. Detta var något som Anna-Karin Larsson, chef för SR Musik och Jonas Westman, gruppchef SR Musik tog till sig men påpekade att man inte ska börja kvotera in norskmusik i P3 utan att man kan se till att samarbeta på andra planer, genom att t ex få idéer om program och arbetssätt.
Det diskuterades även lite kring Public Value. Public Value är den nya svenska förhandsprövningen som gäller vid införande av nya public service tjänster som har sin grund i ett meddelande från EU-kommissionen om statsstödsreglernas tillämpning på radio och tv i allmänhetens tjänst. Där den svenska utformningen ligger nära kommissionens minimikrav.
Fokus för diskussionerna var frågan kring motivationen att komma på nya bra tjänster inom public service som sedan måste gå på remissrunda och därmed låter konkurrenter kunna ta idéerna.
Sammanfattningsvis var det synd att panelen enbart bestod utav public service kramare vilket ledde till att den riktiga debatten aldrig fick blomma ut. Och frågor kring P3 och public service betydelse av att existera, kom lite i skymundan.
Amir Adan
Projektet The New Union (TNU) uppstod mot en bakgrund av att både kontakt och samarbete mellan norsk och svensk musikindustri kan bli bättre. Grundtanken är att vi borde se Norden som en naturlig hemmamarknad snarare än att betrakta varandra som konkurrenter, i synnerhet som vi står inför en global konkurrenssituation där vi även sammantaget blir ganska små aktörer. För att samarbeten över gränsen ska öka måste aktörer kunna identifiera potentiella samarbetspartners och få kontaktytor.
Bilden jag fick utav debatten var den att norrmännen i stor utsträckning spelar svensk musik medan vi i Sverige var dåliga på att spela låtar från vårt grannland i SR. Detta var något som Anna-Karin Larsson, chef för SR Musik och Jonas Westman, gruppchef SR Musik tog till sig men påpekade att man inte ska börja kvotera in norskmusik i P3 utan att man kan se till att samarbeta på andra planer, genom att t ex få idéer om program och arbetssätt.
Det diskuterades även lite kring Public Value. Public Value är den nya svenska förhandsprövningen som gäller vid införande av nya public service tjänster som har sin grund i ett meddelande från EU-kommissionen om statsstödsreglernas tillämpning på radio och tv i allmänhetens tjänst. Där den svenska utformningen ligger nära kommissionens minimikrav.
Fokus för diskussionerna var frågan kring motivationen att komma på nya bra tjänster inom public service som sedan måste gå på remissrunda och därmed låter konkurrenter kunna ta idéerna.
Sammanfattningsvis var det synd att panelen enbart bestod utav public service kramare vilket ledde till att den riktiga debatten aldrig fick blomma ut. Och frågor kring P3 och public service betydelse av att existera, kom lite i skymundan.
Amir Adan
tisdag 25 januari 2011
Studiebesök hos Riksutställningar
Studiebesök hos Riksutställningar
Igår ägnade jag en del av dagen åt att träffa Riksutställningars generaldirektör Staffan Forssell på plats i Visby. Själva huset där verksamheten bedrivs är i sig ett skäl till ett besök: http://www.dn.se/kultur-noje/konstrecensioner/riksutstallningars-nya-hus-i-visby-gotland
Riksutställningar är en myndighet i förändring och rörelse, och vad annat kan man förvänta sig av det som på engelska heter Swedish Travelling Exhibitions? Från att själva ha producerat utställningar är numera rollen att stödja andra utställare, exempelvis museer. GD:n Staffan Forssell talar om behovet av kulturell men också teknisk omvärldsspaning. Kultursektorn behöver bli vassare på det, menar han. Följaktligen har han också personligen tagit hem nya idéer och ny teknik för ljussättning, som han stött på i USA.
Idag är jag åter i Stockholm för veckans första sammanträde med kulturutskottet. Mediepolitik står i fokus för dagens sammanträde. Det finns så mycket vi behöver göra för att frigöra svenska medier. Om detta handlar min nästa blogg.
Gustaf Hoffstedt
Igår ägnade jag en del av dagen åt att träffa Riksutställningars generaldirektör Staffan Forssell på plats i Visby. Själva huset där verksamheten bedrivs är i sig ett skäl till ett besök: http://www.dn.se/kultur-noje/konstrecensioner/riksutstallningars-nya-hus-i-visby-gotland
Riksutställningar är en myndighet i förändring och rörelse, och vad annat kan man förvänta sig av det som på engelska heter Swedish Travelling Exhibitions? Från att själva ha producerat utställningar är numera rollen att stödja andra utställare, exempelvis museer. GD:n Staffan Forssell talar om behovet av kulturell men också teknisk omvärldsspaning. Kultursektorn behöver bli vassare på det, menar han. Följaktligen har han också personligen tagit hem nya idéer och ny teknik för ljussättning, som han stött på i USA.
Idag är jag åter i Stockholm för veckans första sammanträde med kulturutskottet. Mediepolitik står i fokus för dagens sammanträde. Det finns så mycket vi behöver göra för att frigöra svenska medier. Om detta handlar min nästa blogg.
Gustaf Hoffstedt
måndag 24 januari 2011
Reflektioner från en kyrkbänk
I söndags var jag på gudstjänst. Inte i min församlingskyrka utan i grannkyrkan. Jag uppskattar inte prästerna i min "hemförsamling" och har hittat en annan. Jag skulle gärna vilja byta församling men det spelar inte så stor roll då jag kan välja vilken kyrka jag vill besöka.
När jag då satt där i kyrkbänken och som vanligt frös om rumpan därför jag kommit så sent att alla sittkuddar var slut, reflekterade jag lite över kyrkans förnyelse. Visst är gudstjänstritualen lite långsam och enahanda men å andra sidan hinner jag då följa med och uppfatta vad som menas med det som sägs. Det är inte så dumt.
Sen kan jag ju tycka att man börjat i galen ända när man förnyat bönen fader vår... I protest ber jag den gamla versionen för mig själv.
När jag kom in i kyrkan blev jag välkomnad av två gamla tanter. Man kan tro att det bara är äldre människor som är i kyrkan men så är inte fallet i denna kyrkan. Visserligen var det tre gamla tanter men också en yngre tjej som samlade in kollekten. En ungdomkör med både tjejer och killar sjöng fantastiskt vackert även om de där emellan stundtals såg uttråkade ut. Det kan bero på kontemplation, vad vet jag.
Det runt hundratalet gudstjänstbesökare var en stor blandning av åldrar och kön.
De båda prästerna var i nedre medelåldern och den kvinnliga prästens predikan handlade om tro som var dagens tema. Det gjorde hon hyggligt intressant även om jag har hört bättre.
Jag har nämligen en favoritpräst i församlingen vars predikningar alltid är intressanta, spännande och tänkvärda. Helt enkelt budskap som jag också tar med mig ut från kyrkan. Det är väl det som är meningen, att tron ska verka i vardagen inte endast på söndagen.
Cecilia Magnusson
När jag då satt där i kyrkbänken och som vanligt frös om rumpan därför jag kommit så sent att alla sittkuddar var slut, reflekterade jag lite över kyrkans förnyelse. Visst är gudstjänstritualen lite långsam och enahanda men å andra sidan hinner jag då följa med och uppfatta vad som menas med det som sägs. Det är inte så dumt.
Sen kan jag ju tycka att man börjat i galen ända när man förnyat bönen fader vår... I protest ber jag den gamla versionen för mig själv.
När jag kom in i kyrkan blev jag välkomnad av två gamla tanter. Man kan tro att det bara är äldre människor som är i kyrkan men så är inte fallet i denna kyrkan. Visserligen var det tre gamla tanter men också en yngre tjej som samlade in kollekten. En ungdomkör med både tjejer och killar sjöng fantastiskt vackert även om de där emellan stundtals såg uttråkade ut. Det kan bero på kontemplation, vad vet jag.
Det runt hundratalet gudstjänstbesökare var en stor blandning av åldrar och kön.
De båda prästerna var i nedre medelåldern och den kvinnliga prästens predikan handlade om tro som var dagens tema. Det gjorde hon hyggligt intressant även om jag har hört bättre.
Jag har nämligen en favoritpräst i församlingen vars predikningar alltid är intressanta, spännande och tänkvärda. Helt enkelt budskap som jag också tar med mig ut från kyrkan. Det är väl det som är meningen, att tron ska verka i vardagen inte endast på söndagen.
Cecilia Magnusson
måndag 17 januari 2011
Kulturdebatt i Göteborgs-Posten
I dagens GP är nedanstående debattartikel införd.
Rubrik: Nu har vi chansen att profilera kulturen i Väst
Svenskt kulturliv har alltför länge varit Stockholmscentrerat. I och med den nya fördelningsmodellen för de statliga kulturanslagen har Västra Götaland en unik chans att bli en banbrytande förebild i arbetet med att skapa ett spännande kulturliv nära människors vardag, skriver Cecilia Magnusson (M).
Den 1 januari 2011 sjösattes en ny fördelningsmodell för de statliga skattepengarna som går till kultur.
Syftet med kultursamverkansmodellen, ibland kallad koffertmodellen, är att kulturen ska komma närmare medborgarna. Med det menas att man har en dialog kring de satsningar som ska göras gemensamt av stat, region och kommuner.
I diskussionen parterna emellan ska hänsyn tas både till nationella kulturpolitiska mål och regionala och lokala prioriteringar. Syftet är även att förbättra dialogen mellan det civila samhället och det professionella kulturlivet.
Kultursamverkansmodellen innebär att kulturen kommer att bli en fråga för ledningarna i regionen respektive kommunen och inte som hittills, stanna vid att vara en angelägenhet för kulturnämnderna.
Vad vill vi med kulturen?
Vi i Västra Götalandsregionen måste nu på allvar ställa oss frågan vad vi långsiktigt vill med vår gemensamma kulturpolitik. Vad är typiskt för kulturen i vår del av landet? Vad vill vi med kulturen i framtiden? På vilket sätt kan kulturen bidra till tillväxt och bättre livsvillkor inom vår region?
Jag menar att svenskt kulturliv alltför länge varit Stockholmscentrerat. Varför inte skapa teaterscener runt omkring i landet som inte har Dramaten och Kungliga Operan som förebilder? Scener som vågar bygga en egen scenkonsttradition.
Västra Götalandsregionen har alla förutsättningar att bli en banbrytande förebild i arbetet med att göra kulturen till en aktiv och värdefull del inom samhällets olika delar. Två exempel är Kultur och hälsa samt Skapande skola där vår region ligger långt framme.
El Sistema-modellen bra förebild
Jag är övertygad om att vår region kan utveckla ett ännu bättre samarbete mellan kultur och näringsliv samt mellan kulturen och den civila sektorn. Ett tredje exempel där vi kan bli en förebild i landet är de kommunala kulturskolorna.
I den traditionella kulturskolan får inte alla elever plats och de som får plats har tillgång till en musikpedagog i endast 20 minuter per vecka. Detta är otillräckligt i alla led. Varför inte göra om Göteborgs kommunala musikskola efter El Sistema-modellen? Redan i dag finns denna musikskola i Hammarkullen sedan höstterminens början.
I SVT sändes nyligen programmet ”Provokatörerna” där Göteborgssymfonikernas chefsdirigent, Gustavo Dudamel från Venezuela, porträtterades på ett fantastiskt sätt. Dudamel, som är en av världens främsta dirigenter, är själv ett barn av El Sistema och han har nu fört verksamheten till Göteborg och Hammarkullen.
En gemensam kultursatsning för att utveckla en modern kulturskola, som kan spridas också till andra delar av landet, skulle kunna vara ett engagemang inom kultursamverkansmodellen
Bredare kulturdebatt
Jag har här försökt att ge några exempel på hur alliansregeringens nya fördelningsmodell kan bidra till att utveckla svenskt kulturliv. Jag hoppas att den närmaste tiden fylls av spännande samtal och idéer kring framtidens kultur i Västra Götaland.
I dag upplever många att kulturdebatten är exkluderande för alla som inte är vana kulturskribenter eller etablerade konstnärer. Jag vill se en öppen och bred kulturpolitisk debatt som inkluderar och välkomnar ett större antal personer ur fler samhällssektorer.
Den nya fördelningsmodellen kan vara med och lägga grunden för ett levande och spännande kulturliv, ett kulturliv nära människors vardag.
Cecilia Magnusson (M)
Rubrik: Nu har vi chansen att profilera kulturen i Väst
Svenskt kulturliv har alltför länge varit Stockholmscentrerat. I och med den nya fördelningsmodellen för de statliga kulturanslagen har Västra Götaland en unik chans att bli en banbrytande förebild i arbetet med att skapa ett spännande kulturliv nära människors vardag, skriver Cecilia Magnusson (M).
Den 1 januari 2011 sjösattes en ny fördelningsmodell för de statliga skattepengarna som går till kultur.
Syftet med kultursamverkansmodellen, ibland kallad koffertmodellen, är att kulturen ska komma närmare medborgarna. Med det menas att man har en dialog kring de satsningar som ska göras gemensamt av stat, region och kommuner.
I diskussionen parterna emellan ska hänsyn tas både till nationella kulturpolitiska mål och regionala och lokala prioriteringar. Syftet är även att förbättra dialogen mellan det civila samhället och det professionella kulturlivet.
Kultursamverkansmodellen innebär att kulturen kommer att bli en fråga för ledningarna i regionen respektive kommunen och inte som hittills, stanna vid att vara en angelägenhet för kulturnämnderna.
Vad vill vi med kulturen?
Vi i Västra Götalandsregionen måste nu på allvar ställa oss frågan vad vi långsiktigt vill med vår gemensamma kulturpolitik. Vad är typiskt för kulturen i vår del av landet? Vad vill vi med kulturen i framtiden? På vilket sätt kan kulturen bidra till tillväxt och bättre livsvillkor inom vår region?
Jag menar att svenskt kulturliv alltför länge varit Stockholmscentrerat. Varför inte skapa teaterscener runt omkring i landet som inte har Dramaten och Kungliga Operan som förebilder? Scener som vågar bygga en egen scenkonsttradition.
Västra Götalandsregionen har alla förutsättningar att bli en banbrytande förebild i arbetet med att göra kulturen till en aktiv och värdefull del inom samhällets olika delar. Två exempel är Kultur och hälsa samt Skapande skola där vår region ligger långt framme.
El Sistema-modellen bra förebild
Jag är övertygad om att vår region kan utveckla ett ännu bättre samarbete mellan kultur och näringsliv samt mellan kulturen och den civila sektorn. Ett tredje exempel där vi kan bli en förebild i landet är de kommunala kulturskolorna.
I den traditionella kulturskolan får inte alla elever plats och de som får plats har tillgång till en musikpedagog i endast 20 minuter per vecka. Detta är otillräckligt i alla led. Varför inte göra om Göteborgs kommunala musikskola efter El Sistema-modellen? Redan i dag finns denna musikskola i Hammarkullen sedan höstterminens början.
I SVT sändes nyligen programmet ”Provokatörerna” där Göteborgssymfonikernas chefsdirigent, Gustavo Dudamel från Venezuela, porträtterades på ett fantastiskt sätt. Dudamel, som är en av världens främsta dirigenter, är själv ett barn av El Sistema och han har nu fört verksamheten till Göteborg och Hammarkullen.
En gemensam kultursatsning för att utveckla en modern kulturskola, som kan spridas också till andra delar av landet, skulle kunna vara ett engagemang inom kultursamverkansmodellen
Bredare kulturdebatt
Jag har här försökt att ge några exempel på hur alliansregeringens nya fördelningsmodell kan bidra till att utveckla svenskt kulturliv. Jag hoppas att den närmaste tiden fylls av spännande samtal och idéer kring framtidens kultur i Västra Götaland.
I dag upplever många att kulturdebatten är exkluderande för alla som inte är vana kulturskribenter eller etablerade konstnärer. Jag vill se en öppen och bred kulturpolitisk debatt som inkluderar och välkomnar ett större antal personer ur fler samhällssektorer.
Den nya fördelningsmodellen kan vara med och lägga grunden för ett levande och spännande kulturliv, ett kulturliv nära människors vardag.
Cecilia Magnusson (M)
fredag 14 januari 2011
Nytt år innebär nya utmaningar
Detta är mitt och kulturkommitténs första inlägg på vår gemensamma blogg för detta år 2011. Ett spännande år ligger framför oss och vi ska försöka spegla vår insatser här. Vår ambition är att lyfta in kulturen på fler samhällsområden och därigenom stärka kulturens ställning. Ett spännande arbete.
Vi kommer alla att försöka vara ute så mycket som möjligt i verksamheter för att bilda oss och kunna ta med oss erfarenheter som vi kan sprida vidare. På idrottsområdet åker vi i slutet av månaden till Södertälje för att bland annat besöka Syrianska FC och Södertälje basket. Vi ska
också träffa representanter för alla 70 specialförbund inom Riksidrottsförbundet.
Kulturutskottets sammanträden inleds på tisdag den 18/1 då Nyamko Sabuni besöker utskottet för att redogöra för de aktuella EU-frågorna på ungdomsområdet. Under vårterminen ska vi behandla alla motioner som tar upp kulturfrågor. Vi ska också göra en resa till Norge och besöka Voksenåsen som har jubileum, titta på deras ny opera i Oslo m m.
På onsdag den 19 januari är det partiledardebatt i kammaren. Jag har väl inte några stora förväntningar på att kulturfrågorna kommer att ha någon framträdande plats i den men man vet aldrig. Hur eller hur ska det bli spännande att se i vilken form oppositionen är i.
Cecilia Magnusson
Vi kommer alla att försöka vara ute så mycket som möjligt i verksamheter för att bilda oss och kunna ta med oss erfarenheter som vi kan sprida vidare. På idrottsområdet åker vi i slutet av månaden till Södertälje för att bland annat besöka Syrianska FC och Södertälje basket. Vi ska
också träffa representanter för alla 70 specialförbund inom Riksidrottsförbundet.
Kulturutskottets sammanträden inleds på tisdag den 18/1 då Nyamko Sabuni besöker utskottet för att redogöra för de aktuella EU-frågorna på ungdomsområdet. Under vårterminen ska vi behandla alla motioner som tar upp kulturfrågor. Vi ska också göra en resa till Norge och besöka Voksenåsen som har jubileum, titta på deras ny opera i Oslo m m.
På onsdag den 19 januari är det partiledardebatt i kammaren. Jag har väl inte några stora förväntningar på att kulturfrågorna kommer att ha någon framträdande plats i den men man vet aldrig. Hur eller hur ska det bli spännande att se i vilken form oppositionen är i.
Cecilia Magnusson
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
