I tisdags presenterade den moderata kulturkommittén manifestet "För ett skapande Sverige" vid ett seminarium under politikveckan i Visby. Texten uppmärksammades i måndags av radions Kulturnytt - http://www.sr.se/sida/Artikel.aspx?ProgramId=478&artikel=2934753 - i tisdags av SvD Kultur och i onsdags av DN Kultur.
I torsdagens Nya Wermlandstidningen skriver kommittén om manifestet i en debattartikel:
http://www.nwt.se/asikter/debatt/article551143.ece
Manifestet ger svar på en del av de frågor kulturutredningen väckt, samt moderata prioriteringar inför alliansens diskussioner om en gemensam kulturpolitik under nästa mandatperiod.
Texten består av två delar: grundprinciper för den framtida kulturpolitiken, samt prioriterade satsningar.
Grundprinciper
- Kulturskapandet ska vara fritt. Kulturens visioner och mål formuleras främst av kulturskaparna själva. Det är grunden för det kreativa Sverige.
- Kulturpolitikens roll är att stödja institutioner och utövare, inte styra innehållet. Yttrandefrihet, mångfald och kvalitet är ledstjärnor för de politiska prioriteringarna. Till det politiska ansvaret för den offentligt finansierade kulturen hör att utöva ekonomisk kontroll och utvärdera måluppfyllelse. Armlängds avstånd ska råda.
- Konstarterna har ett egenvärde, oavsett samhällelig nytta. Det finns dock positiva spridningseffekter av kulturutbud i andra sektorer, som arbetslivet, vården och skolan. Det stärker kulturens ställning i hela samhället, som en del av den intellektuella infrastrukturen, och bidrar till att kulturskapandet genomsyrar det offentliga, så kallad aspektpolitik.
- I ekonomiskt svåra tider är det en av politikens kärnuppgifter att värna anslagen till kulturen. Som kulturbärande parti slår vi vakt om bildningens och folkbildningens betydelse som en del av kulturarvet, en grund för ett civiliserat samhälle, liksom humaniora i forskningen.
- Regional förnyelse är ett viktigt tillskott till en liberalkonservativ kulturpolitik, som utgår från att inte allt kulturskapande ska styras från något tänkt centrum. ”Portföljmodellen” är ett sådant verktyg för decentralisering av statens ansvar som ska prövas, givet att kvalitetskriterier respekteras. Det faktum att förutsättningarna varierar över landet talar för olika avtalslösningar, ”asymmetri”, vilket erfarenheterna från Västra Götaland och Skåne understryker.
- På kommunal nivå vill vi värna de kommunala kulturskolorna och skolbiblioteken, samt de estetiska ämnenas ställning i gymnasieskolan.
- Kulturskapandet känner inga nationella gränser, särskilt inte i en tid när Internet underlättar det kulturella utbytet. Politiken ska på olika plan – det lokala, nationella, nordiska, europeiska och globala – underlätta samexistens mellan och korsbefruktning av olika kulturer, identiteter och traditioner. Laglig fildelning med respekt för upphovsrätten är ett medel för detta.
- Kultursektorns växande ekonomiska betydelse är glädjande. Som tillväxtfaktor stärks kulturskaparnas ställning och arbetsmöjligheter. Det ökar alla medborgares möjligheter att ta del av ett brett kulturutbud och underlättar kulturaspektens spridning till andra samhällssektorer, till gagn för alla.
- Utan kulturskapare, ingen kulturell eller konstnärlig förnyelse. I takt med ekonomins återhämtning efter den globala krisen förbättras också deras villkor, dels via den marknadsfinansierade kultursektorn när köpkraften åter ökar, dels tack vare stabila offentliga finanser som underlättar arbetet med att häva den underfinansiering som kännetecknar många institutioner och utövare.
- Kulturanslagens andel av statsbudgeten har ökat de senaste åren. Men kulturpolitiken får inte förringas till bidragspolitik och kulturens finansieringsproblem kan inte lösas enbart med offentliga anslagsökningar. Idag utgör de enskildas kulturkonsumtion två tredjedelar av finansieringen och fler privata källor behövs som komplettering: pengar från stiftelser, vänföreningar, avdragsrätt för gåvor och donationer, ändrade skatteregler för sponsring och företags konstinköp.
- En växande insikt i kulturkretsar om behovet av entreprenörskap och kunskap om egenföretagandets villkor är en tillgång i arbetet på att utveckla kulturmarknaderna, inte minst för professionella utövare med långa utbildningar. Till statens uppgifter hör att förbättra matchning och karriärväxling i utsatta kulturyrken.
Kulturpolitiska prioriteringar inför valet:
- Bygg ut ”Skapande skola” till att omfatta hela grundskolan
- Grunda en efterföljare till Framtidens kultur för nyskapande kulturprojekt
- Öka avbetalningen på ”(s)pringnotan”, institutionernas eftersatta underhåll
- Styr arbetsmarknadspengar till centrumbildningarna för fler kulturjobb
- Öronmärk även arbetsmarknadspengar till kulturlärlingar, enligt brittisk förebild
- Inrätta särskilda medel i näringspolitiken för satsningar på konst och design
Mer information:
Mats Johansson
mats.johansson@riksdagen.se
tisdag 30 juni 2009
söndag 28 juni 2009
Krigsoperan vid aspstranden
Krigsoperan som spelas på stranden i Haparanda fram till 12 juli har en fantasieggande bakgrund: Älven, på andra sidan Finland med det vita kyrktornet och så litet längre ned järnvägsbron som under lång tid bundit samman öst och väst samt två länder med olika spårvidder.
Miljön är den bästa tänkbara för att i ord och ton skildra striderna i det krig 1808-09 som kom att sluta med ”rikssprängningen”: Sverige förlorade en tredjedel av sitt territorium och en fjärdedel av sin befolkning. Egentligen handlar det om fantastiska personer och händelser hittills ganska dåligt speglade. Runebergs diktverk Fänrik Ståls sägner har för många under lång tid varit den självklara referenspunkten. Både i det lilla som stora finns det åtskilligt annat att lyfta fram, allt från en finsk adel som i vissa fall valde att stanna kvar i det nya ryska storfurstendömet och i andra fall slog sig ned på den västa sidan av Östersjön till en bondbefolkning på flykt och med offer för svält och andra umbäranden.
Den i Norrbotten kände och stridbare författaren Bengt Pohjanen har med sin text försökt fånga något av detta. Med en bilaga från Haparandabladet finns librettot tryckt på både svenska och finska. De höga ambitionerna till trots lyfter det dock inte riktigt. Det händer för mycket i själva dramat och för litet i karaktärerna. Med några utbildade skådespelare och sångare samt mängder med amatörer blir det gärna maffiga masscener till priset av förlust av det subtila. Pohjanen kommer bäst till sin rätt i de mer revyartade inslagen där det burleska bubblar fram.
För egen del tycker jag att musiken är behållningen av den nyskrivna Krigsoperan. Kaj Chydenius är ett stort och känt namn i hemlandet Finland. Under 1960-talets mer radikala år en av kulturens ledande vänsterpersonligheter. Han kombinerar olika musikstilar och genrer. En helhet skapas av de olika delarna. Några av sångarna står för fina prestationer. Opera i egentlig mening handlar det inte heller om utan mer talade partier inbäddad i musik.
Utomhusteater och konserter är litet speciella. Det skapas något nytt genom det spelade, musiken och den speciella miljön. Så i allra högsta grad med Krigsoperan i Haparanda. Som ett av många inslag under Märkesåret 1809-2009 har den en självklar plats. Scenen vid stranden i Haparanda, Bengt Pohjanens libretto och Kaj Chydenius musik förstärker varandra på ett bra sätt.
Hans Wallmark
Miljön är den bästa tänkbara för att i ord och ton skildra striderna i det krig 1808-09 som kom att sluta med ”rikssprängningen”: Sverige förlorade en tredjedel av sitt territorium och en fjärdedel av sin befolkning. Egentligen handlar det om fantastiska personer och händelser hittills ganska dåligt speglade. Runebergs diktverk Fänrik Ståls sägner har för många under lång tid varit den självklara referenspunkten. Både i det lilla som stora finns det åtskilligt annat att lyfta fram, allt från en finsk adel som i vissa fall valde att stanna kvar i det nya ryska storfurstendömet och i andra fall slog sig ned på den västa sidan av Östersjön till en bondbefolkning på flykt och med offer för svält och andra umbäranden.
Den i Norrbotten kände och stridbare författaren Bengt Pohjanen har med sin text försökt fånga något av detta. Med en bilaga från Haparandabladet finns librettot tryckt på både svenska och finska. De höga ambitionerna till trots lyfter det dock inte riktigt. Det händer för mycket i själva dramat och för litet i karaktärerna. Med några utbildade skådespelare och sångare samt mängder med amatörer blir det gärna maffiga masscener till priset av förlust av det subtila. Pohjanen kommer bäst till sin rätt i de mer revyartade inslagen där det burleska bubblar fram.
För egen del tycker jag att musiken är behållningen av den nyskrivna Krigsoperan. Kaj Chydenius är ett stort och känt namn i hemlandet Finland. Under 1960-talets mer radikala år en av kulturens ledande vänsterpersonligheter. Han kombinerar olika musikstilar och genrer. En helhet skapas av de olika delarna. Några av sångarna står för fina prestationer. Opera i egentlig mening handlar det inte heller om utan mer talade partier inbäddad i musik.
Utomhusteater och konserter är litet speciella. Det skapas något nytt genom det spelade, musiken och den speciella miljön. Så i allra högsta grad med Krigsoperan i Haparanda. Som ett av många inslag under Märkesåret 1809-2009 har den en självklar plats. Scenen vid stranden i Haparanda, Bengt Pohjanens libretto och Kaj Chydenius musik förstärker varandra på ett bra sätt.
Hans Wallmark
fredag 26 juni 2009
Bra att EU tar itu med presstödet
Den segslitna hanteringen av det svenska presstödet fick ny fart härom dagen när EU-kommissionen slutligen gav besked om att det nuvarande stödet inte är förenligt med EU:s konkurrensregler utan fungerar snedvridande. Det ligger i linje med den moderata kritiken mot systemet sedan det infördes för 38 år sedan.
Nu har regeringen tre månader på sig att svara vilka förändringar den tänker föreslå riksdagen.
Det återstår att se om den tidigare enigheten i alliansen om att inleda en gradvis nedtrappning av storstadsstödet kan återuppväckas, eller om tidningarnas (SvD, SkD) försvagade ekonomiska situation gör att endast kosmetiska åtgärder är politiskt möljliga.
http://europa.eu/rapid/pressReleasesAction.do?reference=IP/09/940&format=HTML&aged=0&language=SW&guiLanguage=en
Mats Johansson
mats.johansson@riksdagen.se
Nu har regeringen tre månader på sig att svara vilka förändringar den tänker föreslå riksdagen.
Det återstår att se om den tidigare enigheten i alliansen om att inleda en gradvis nedtrappning av storstadsstödet kan återuppväckas, eller om tidningarnas (SvD, SkD) försvagade ekonomiska situation gör att endast kosmetiska åtgärder är politiskt möljliga.
Ur kommissionens meddelande:
Europeiska kommissionen har i enlighet med EU:s statsstödsregler lagt fram förslag till lämpliga ändringar i Sveriges system för statligt stöd till dagspressen för att det ska bli förenligt med EU:s regler om statligt stöd. Kommissionen ifrågasätter inte systemets mål att främja mediemångfald i Sverige, men anser att vissa ändringar fordras för att undvika orimliga snedvridningar av konkurrensen och handeln. Förslaget rymmer en gradvis sänkning av gränsvärdena för stöd till storstadstidningarna och en begränsning av driftskostnaderna. Sverige måste underrätta kommissionen om man godtar de föreslagna ändringarna inom tre månader (denna tidsfrist kan vid behov förlängas). Om ingen överenskommelse nås kan kommissionen komma att inleda en formell granskning av det statliga stödet.
Mer läsning i ärendet:http://europa.eu/rapid/pressReleasesAction.do?reference=IP/09/940&format=HTML&aged=0&language=SW&guiLanguage=en
Mats Johansson
mats.johansson@riksdagen.se
onsdag 24 juni 2009
Båstad mer än bara tennis
Bjärehalvön är i sommarfägring mycket vackert. Det har upptäckts av många fler än de bofasta. Under några intensiva veckor mer än dubblerar Båstads kommun sin befolkning på cirka 15 000 och Ängelholm brukar räkna med cirka 5000 som kommer till sina sommarhus och stugor. Att det lätt blir trångt och svårparkerat gör att vissa områden och byar gärna undviks och att man istället återvänder dit till hösten för en promenad eller skönhetsupplevelse. Det är fördelen med att ha tillgång till allt 12 månader om året! Något av en särskild urladdning ifråga om besökare och medialt intresse är tennisveckan i Båstad som dessutom förlängts till 14 dagar. Köpmansgatan är lika igenkorkad då som den kan vara folktom en onsdagseftermiddag i februari.
Båstad och Bjäre är mycket mer än bara tennis och jetsetbesökare från Stureplan. Här finns en fin mattradition. Under senare år dessutom ett par kulturhändelser som ger allt större nationellt eko. För någon dag sedan invigdes Båstads kammarmusikfestival som håller väldigt hög klass. Yngre svenska kompositörers verk framförs – i år med särskilt fokus på kvinnliga tonsättare bland annat genom Karin Rehnkvist. Solister ges möjlighet att möta en kvalificerad och kunnig publik. På grund av fullmäktigemöte i Ängelholm missade jag inledningskonserten. Morgonen därpå mötte jag på Ängelholms flygplats flera goda vänner som bara hade vackra ord att ösa över den första kvällens framträdanden. Bland annat stötte jag på keramikmästaren Gustav Kraitz som just kommit hem efter två månaders framgångsrikt utställande i Peking. Han var väldigt uppskattande över inledningen på kammarmusikfestivalen. För den som vill veta vad som händer mellan 22 och 27 juni och kanske inspireras för kommande år finns program och annan information på: http://www.bastadkammarmusik.com
En annan kulturhändelse av betydelse är Lilla filmfestivalen. Ett imponerande program i liten skala på just biograf Scala (i år 29 juli till 2 augusti). Flera intressanta filmer och regissörer har presenterats. I år visas bland annat skåningen Fredrik Gerttens ”Bananas!” som bolaget Dole lyckades stoppa vid en filmfestival i USA. I samband med kulturutskottets besök i Skåne för några månader sedan gavs vi möjlighet att se några klipp. Det verkar vara en väldigt intressant dokumentärfilm om bananarbetare som skadas av gift och en advokat som mot möjligheten av att tjäna pengar på procent av skadeståndet tar sig an detta stora fall. Temat för årets festival är annars Dröm och verklighet: http://www.filmibastad.se/
Hans Wallmark
Båstad och Bjäre är mycket mer än bara tennis och jetsetbesökare från Stureplan. Här finns en fin mattradition. Under senare år dessutom ett par kulturhändelser som ger allt större nationellt eko. För någon dag sedan invigdes Båstads kammarmusikfestival som håller väldigt hög klass. Yngre svenska kompositörers verk framförs – i år med särskilt fokus på kvinnliga tonsättare bland annat genom Karin Rehnkvist. Solister ges möjlighet att möta en kvalificerad och kunnig publik. På grund av fullmäktigemöte i Ängelholm missade jag inledningskonserten. Morgonen därpå mötte jag på Ängelholms flygplats flera goda vänner som bara hade vackra ord att ösa över den första kvällens framträdanden. Bland annat stötte jag på keramikmästaren Gustav Kraitz som just kommit hem efter två månaders framgångsrikt utställande i Peking. Han var väldigt uppskattande över inledningen på kammarmusikfestivalen. För den som vill veta vad som händer mellan 22 och 27 juni och kanske inspireras för kommande år finns program och annan information på: http://www.bastadkammarmusik.com
En annan kulturhändelse av betydelse är Lilla filmfestivalen. Ett imponerande program i liten skala på just biograf Scala (i år 29 juli till 2 augusti). Flera intressanta filmer och regissörer har presenterats. I år visas bland annat skåningen Fredrik Gerttens ”Bananas!” som bolaget Dole lyckades stoppa vid en filmfestival i USA. I samband med kulturutskottets besök i Skåne för några månader sedan gavs vi möjlighet att se några klipp. Det verkar vara en väldigt intressant dokumentärfilm om bananarbetare som skadas av gift och en advokat som mot möjligheten av att tjäna pengar på procent av skadeståndet tar sig an detta stora fall. Temat för årets festival är annars Dröm och verklighet: http://www.filmibastad.se/
Hans Wallmark
måndag 22 juni 2009
Nya artiklar i Svensk Tidskrift
Ny läsning på den liberalkonservativa nättidningen:
http://www.svensktidskrift.se/
- Rapport från Johnsonstiftelsens årliga kulturkonferens
- I september är det stortingsval i Norge. Ett val som också kan få betydelse för den svenska valrörelsen. Det skriver Janerik Larsson, vice vd Svenskt Näringsliv.
- Letterna kommer att hämta sig från även denna finanskris. Det är Torbjörn Kvist, som har bott i Lettland och upplevt tidigare finanskriser, övertygad om.
- Efter trygghetsnarkomanin tar sig nu psykiater David Eberhard an en annan folksjukdom - lättkränktheten. Danjell Elgebrandt har läst en underhållande, men spretig bok.
http://www.svensktidskrift.se/
- Rapport från Johnsonstiftelsens årliga kulturkonferens
- I september är det stortingsval i Norge. Ett val som också kan få betydelse för den svenska valrörelsen. Det skriver Janerik Larsson, vice vd Svenskt Näringsliv.
- Letterna kommer att hämta sig från även denna finanskris. Det är Torbjörn Kvist, som har bott i Lettland och upplevt tidigare finanskriser, övertygad om.
- Efter trygghetsnarkomanin tar sig nu psykiater David Eberhard an en annan folksjukdom - lättkränktheten. Danjell Elgebrandt har läst en underhållande, men spretig bok.
fredag 19 juni 2009
Kulturoppositionen är inte seriös
Just nu pågår sammanställning av alla remisssvar som kommit in på Kulturutredningen som la sitt betänkande i vintras. Många har känt sig manande att ha synpunkter. Beroende på hur man räknar kan man komma till olika antal men ungefär 500 instanser har lämnat in åsikter i frågan. Det är mycket glädjande och visar på det stora engagemang som finns kring kulturen i vårt avlånga land.
För den intresserade finns samtliga remisssvar att läsa på http://www.regeringen.se/. Kanske något att ta med till hängmattan i sommar.
Mindre glädjande är vänsterkoalitionens passivitet. Kulturministern bjöd i veckan in till ett tredje möte med gruppledarna för de olika partierna i i Riksdagens kulturutskott kring utredningens och remissinstansernas slutsatser. Precis som tidigare så kommer den vänsterledda oppositionen inte med några åsikter i frågan.
Vid dessa tillfälle har de möjlighet att föda in viktiga synpunkter som kan tas tillvara i utarbetandet av propositionen men de utnyttjar inte det. Vad kan det bero på, har jag undrat länge.
Jag har kommit fram till att det beror på att de är dåligt pålästa. Nog för att jag blev förvånad över ointresset för frågan som man demonstrerade i kulturutredningens politiska referensgrupp men nu när vi ska börja att formulera propositionstext och ointresset kvarstår är det oacceptabelt.
Till råga på allt sitter gruppledaren för vänstern, som har elva tusen kronor extra i ersättning per månad för att vara ordförande i kulturutskottet, vid sittande bord och säger att hon ännu inte orkat gå igenom kulturutredningens betänkande!
Om det bara var hon som inte håller måttet vore det inget problem men när socialdemokraterna bara vill gräla om oväsentligheter och miljöpartisten har svårt att hålla sig vaken är det svårt att tycka att kulturoppositionen är seriös.
Cecilia Magnusson
För den intresserade finns samtliga remisssvar att läsa på http://www.regeringen.se/. Kanske något att ta med till hängmattan i sommar.
Mindre glädjande är vänsterkoalitionens passivitet. Kulturministern bjöd i veckan in till ett tredje möte med gruppledarna för de olika partierna i i Riksdagens kulturutskott kring utredningens och remissinstansernas slutsatser. Precis som tidigare så kommer den vänsterledda oppositionen inte med några åsikter i frågan.
Vid dessa tillfälle har de möjlighet att föda in viktiga synpunkter som kan tas tillvara i utarbetandet av propositionen men de utnyttjar inte det. Vad kan det bero på, har jag undrat länge.
Jag har kommit fram till att det beror på att de är dåligt pålästa. Nog för att jag blev förvånad över ointresset för frågan som man demonstrerade i kulturutredningens politiska referensgrupp men nu när vi ska börja att formulera propositionstext och ointresset kvarstår är det oacceptabelt.
Till råga på allt sitter gruppledaren för vänstern, som har elva tusen kronor extra i ersättning per månad för att vara ordförande i kulturutskottet, vid sittande bord och säger att hon ännu inte orkat gå igenom kulturutredningens betänkande!
Om det bara var hon som inte håller måttet vore det inget problem men när socialdemokraterna bara vill gräla om oväsentligheter och miljöpartisten har svårt att hålla sig vaken är det svårt att tycka att kulturoppositionen är seriös.
Cecilia Magnusson
torsdag 18 juni 2009
Skrivelse om kyrkobyggnadsstöd
Regeringen har i en skrivelse (2008/09:220) presenterat en del tankar kring de kyrko-antikvariska frågorna. Snart har det gått tio år sedan relationsförändringen mellan Svenska kyrkan och staten. Även för kommande år anses det behövas ekonomiskt stöd för bevarandet av det kyrkliga kulturarvet. I skrivelsen anges ingen summa. För budget-året 2009 handlar det emellertid om 465 miljoner. Det är en ersättning som trappats upp genom åren med noll kronor under de två första S-åren 2000 och 2001, därefter har det varit en kontinuerlig ökning med 50 miljoner om året.
Hans Wallmark
Hans Wallmark
Lillebror ser dig…
Under ett års turnerande har utställningen med detta namn, om kommunismens brott mot mänskligheten, nått över 50 000 personer i ett dussin städer i regi av Forum för levande historia. Till hösten besöks Östersund, Kalmar, Trollhättan, Göteborg och Örebro.
Förutom ett fyrtiotal föreläsningar har en faktaskrift på temat beställts i 20 000 ex och ett elevmaterial i form av en tidning spritts i 50 000 ex.
Till hösten öppnar ännu en utställning, ”Middag med Pol Pot”, som vittnar om de röda khmerernas folkmord på kambodjaner under 70-talet. Under 2010 presenteras en särskild skolpjäs, monologen ”Stalins skitiga näsduk”, som tagits fram av skådespelerskan Helena Thörnqvist för att åskådliggöra 30-talets svältpolitik i Ukraina.
På agendan står också lärarresor till Gulag-lägret Perm, kring vilket ett utbildnings-material utformas i samarbete med den icke-statliga ryska forskningsorganisationen Memorial.
Detta är några av resultaten från det projekt som alliansen beslöt att finansiera efter valsegern 2006. Mer information på FLH:s hemsida:
http://www.levandehistoria.se/
Mats Johansson
mats.johansson@riksdagen.se
Förutom ett fyrtiotal föreläsningar har en faktaskrift på temat beställts i 20 000 ex och ett elevmaterial i form av en tidning spritts i 50 000 ex.
Till hösten öppnar ännu en utställning, ”Middag med Pol Pot”, som vittnar om de röda khmerernas folkmord på kambodjaner under 70-talet. Under 2010 presenteras en särskild skolpjäs, monologen ”Stalins skitiga näsduk”, som tagits fram av skådespelerskan Helena Thörnqvist för att åskådliggöra 30-talets svältpolitik i Ukraina.
På agendan står också lärarresor till Gulag-lägret Perm, kring vilket ett utbildnings-material utformas i samarbete med den icke-statliga ryska forskningsorganisationen Memorial.
Detta är några av resultaten från det projekt som alliansen beslöt att finansiera efter valsegern 2006. Mer information på FLH:s hemsida:
http://www.levandehistoria.se/
Mats Johansson
mats.johansson@riksdagen.se
måndag 15 juni 2009
Den liberalkonservativa kulturtidskriften på nätet
Veckans nya läsning i http://www.svensktidskrift.se/
- Finanskrisen kan innebära nya möjligheter till företagande och strukturomvandling - om den hanteras rätt. Det skriver Robert Gidehag och Nima Sanandaji, Skattebetalarnas Förening, med Stefan Fölster, Svenskt Näringsliv.
- Hur självständiga riksdagsledamöter behöver vi? Anne-Marie Pålsson svarar på Erik Weimans inlägg. Riksdagsledamöterna ska inte sköta regeringens marknadsföring, utan tvärtom kontrollera den, hävdar hon.
- Varken en eller två stater är lösningen på Israel/Palestina-konflikten, menar historikern Benny Morris i en bok som Franz Cohn har läst.
Och ämnet för Veckan som gick är förstås EU-valet och Ulvskogs "fantastiska" valrörelse.
Mats Johansson
mats.johansson@riksdagen.se
- Finanskrisen kan innebära nya möjligheter till företagande och strukturomvandling - om den hanteras rätt. Det skriver Robert Gidehag och Nima Sanandaji, Skattebetalarnas Förening, med Stefan Fölster, Svenskt Näringsliv.
- Hur självständiga riksdagsledamöter behöver vi? Anne-Marie Pålsson svarar på Erik Weimans inlägg. Riksdagsledamöterna ska inte sköta regeringens marknadsföring, utan tvärtom kontrollera den, hävdar hon.
- Varken en eller två stater är lösningen på Israel/Palestina-konflikten, menar historikern Benny Morris i en bok som Franz Cohn har läst.
Och ämnet för Veckan som gick är förstås EU-valet och Ulvskogs "fantastiska" valrörelse.
Mats Johansson
mats.johansson@riksdagen.se
torsdag 4 juni 2009
Public service för ökad mångfald och stärkt kvalitet
Regeringen har idag tagit beslut om propositionen för nya villkor för offentligt finansierad public service. Riksdagen behandlar förslagen under hösten och de nya reglerna träder i kraft från årskiftet. I korthet innebär förslagen följande:
- SVT, SR och UR får 200 miljoner kronor mer nästa år och en stor del av går till att öka kulturutbudet. Dessutom satsas ytterligare fem miljoner kronor per år på Berwaldhallen. Totalt kommer bolagen att få drygt 6,7 miljarder kronor 2010.
- Radio och TV-avgiften föreslås vara oförändrad på 2076 kronor per år. Tack vare att fler betalar kan den även hållas oförändrad under åren 2010 och 2011. Det är jättebra att avgiften inte behöver höjas, särskilt i dessa kärva ekonomiska tider.
- Oberoendet för bolagen ökar när regeringen inte längre utser personer till styrelserna för SR, SVT och UR. Det är viktigt för tilltron till radio och TV i allmänhetens tjänst att verksamheten är oberoende av direkt politisk styrning.
- Tillgängligheten ska öka då alla TV-program på svenska ska textas. SVT ska också ha mer program på teckenspråk. Det är viktigt att programmen kan komma alla till del.
- Det är ett otyg med reklamintäkter så bestämmelserna för sponsring i SVT skärps. Maximalt 20 evenemang per år ska få sponsras. Det är centralt för programbolagens trovärdighet att programmen är fria från reklam och att produktionernas oberoende inte ska kunna ifrågasättas.
Målet för regeringens mediepolitik är ökad mångfald och stärkt kvalitet. Med det stora utbud som finns på mediemarknaden är det viktigt att uppdraget för radio och TV i allmänhetens tjänst är tydligt. Samtidigt måste även dessa företag ha stor frihet att kunna genomföra sina uppdrag på ett rationellt sätt.
Cecilia Magnusson
- SVT, SR och UR får 200 miljoner kronor mer nästa år och en stor del av går till att öka kulturutbudet. Dessutom satsas ytterligare fem miljoner kronor per år på Berwaldhallen. Totalt kommer bolagen att få drygt 6,7 miljarder kronor 2010.
- Radio och TV-avgiften föreslås vara oförändrad på 2076 kronor per år. Tack vare att fler betalar kan den även hållas oförändrad under åren 2010 och 2011. Det är jättebra att avgiften inte behöver höjas, särskilt i dessa kärva ekonomiska tider.
- Oberoendet för bolagen ökar när regeringen inte längre utser personer till styrelserna för SR, SVT och UR. Det är viktigt för tilltron till radio och TV i allmänhetens tjänst att verksamheten är oberoende av direkt politisk styrning.
- Tillgängligheten ska öka då alla TV-program på svenska ska textas. SVT ska också ha mer program på teckenspråk. Det är viktigt att programmen kan komma alla till del.
- Det är ett otyg med reklamintäkter så bestämmelserna för sponsring i SVT skärps. Maximalt 20 evenemang per år ska få sponsras. Det är centralt för programbolagens trovärdighet att programmen är fria från reklam och att produktionernas oberoende inte ska kunna ifrågasättas.
Målet för regeringens mediepolitik är ökad mångfald och stärkt kvalitet. Med det stora utbud som finns på mediemarknaden är det viktigt att uppdraget för radio och TV i allmänhetens tjänst är tydligt. Samtidigt måste även dessa företag ha stor frihet att kunna genomföra sina uppdrag på ett rationellt sätt.
Cecilia Magnusson
tisdag 2 juni 2009
EU viktigt för kulturutbyten
Med ett bra fungerande EU-samarbete kan olika konst- och kulturformer utbytas mellan länderna och svetsa människorna närmare varandra. Förståelsen mellan folk ökar när man lär känna varandras kulturer.
Det är klart att musik från exempelvis en nyckelharpa känns väldigt exotiskt för en fransman och i lagom doser kan det bidra till en fördjupad förståelse för de konstiga människorna uppe i norr.
Lika självklart som europeiska kulturutbyten är tycker jag att globala dito ska vara. Det är själva meningen med en UNESCO-konvention som ålägger staterna att underlätta för konstnärer att komma och resa mellan världens länder.
Vi har en väg kvar att vandra för att uppnå de ambitionerna. Enligt internationell ranking är vårt land duktiga på att behandla visumansökningar från konstnärer utanför EU men hela unionen måste få ett gemensamt system.
Vår migrationsminister Tobias Billström jobbar idogt med dessa frågor. Precis som i andra frågor är det inte bara Sverige som behöver EU utan EU behöver också Sverige!
Nu ska jag ut och kampanja - vi ses på barrikaderna!
Du har väl röstat?
Cecilia Magnusson
Det är klart att musik från exempelvis en nyckelharpa känns väldigt exotiskt för en fransman och i lagom doser kan det bidra till en fördjupad förståelse för de konstiga människorna uppe i norr.
Lika självklart som europeiska kulturutbyten är tycker jag att globala dito ska vara. Det är själva meningen med en UNESCO-konvention som ålägger staterna att underlätta för konstnärer att komma och resa mellan världens länder.
Vi har en väg kvar att vandra för att uppnå de ambitionerna. Enligt internationell ranking är vårt land duktiga på att behandla visumansökningar från konstnärer utanför EU men hela unionen måste få ett gemensamt system.
Vår migrationsminister Tobias Billström jobbar idogt med dessa frågor. Precis som i andra frågor är det inte bara Sverige som behöver EU utan EU behöver också Sverige!
Nu ska jag ut och kampanja - vi ses på barrikaderna!
Du har väl röstat?
Cecilia Magnusson
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
