Förbättringar för närradion

I den senaste utgåvan av den moderata kulturkommitténs nyhetsbrev som går till något tusental kontakter i kulturvärlden skriver jag om vad som händer på närradioområdet:

I skymundan av arbetet på nya villkor för den kommersiella radion pågår också en diskussion inom alliansen om förbättringar för närradion. Den lever ett eget liv vid sidan av Sveriges Radio och de privatägda nätverken, men fyller en viktig funktion på lokalplanet som komplement för kanske 100 000 regelbundna lyssnare i hundratalet sändningsområden med tusentalet sändningstillstånd.

En tanke är att avskaffa det nuvarande förbudet mot rikssändningar och även medge större sändningsområden än en kommun, en avreglering som skulle stärka möjligheterna att utveckla mediet. Å andra sidan ska en ökad frihet inte gå ut över den kommersiella radions möjligheter att expandera.

Det är viktigt att de olika radioformerna skiljer sig åt för att bevara sin särart. Idag noteras en tendens att smygkommersialisera närradion genom att privata ägare går in som tillståndsinnehavare och dessutom finansierar verksamheten i vinstsyfte. En tydligare gränsdragning kan bli nödvändig för att inte förfuska grundidén med ideell radio.

En lösning kan vara att utöver ideella föreningar ge sändningstillstånd till non-profit-bolag som förenar offentlig insyn med kravet på att intäkterna ska stanna i verksamheten. I väntan på propositionen om en ny radio-tv-lag kan den nyfikne söka information i Radio-TV-verkets utredning ”Närradio och när-tv i fokus” (2007), som finns här:

http://www.rtvv.se/_upload/infomatrial/Närradio%20och%20när-TV.pdf

Mats Johansson
mats.johansson@riksdagen.se
Mejla mig om du vill ha det moderata kulturbrevet!

Hej! Det är Ingrid!

För en dryg vecka sedan hade jag Fredrik Reinfeldt här i Skåne. Det blev besök bland annat vid Öresundsbrons fäste på Lernacken. På ena sidan Sverige, på den andra bron, tunneln och sedan Danmark. Med tullarna och dem som arbetar vid gränsen blev det många aspekter kring den organiserade kriminaliteten som lyftes fram. Vi två fick utöver fakta med oss hem var sin orange skyddsväst på vilken står Tull.

Dagen efter rapporterade media om vårt besök. Ingrid Eiken, god vän och duktig statsekreterare vid kulturdepartementet, ringde på morgonen: Hej! Det är Ingrid! Hon sa sig gilla artikeln hon läst, bilden, texten och innehållet. Finns det något jag kan göra, undrade hon med ett glatt skratt. Det är ju europavalrörelse! För egen del var jag denna morgon i Kävlinge för att sedan söka mig mot Jönköping.

Men om vi ses imorn så kan jag se till att du får information om Uppåkra. Perfekt, sa Ingrid.

Michael Sandin, kommunstyrelsens utmärkte ordförande i Staffanstorp, tillsammans med en lysande guide doktorerande på vikingarnas religiösa föreställningsvärld visade runt på det lilla historiska museet i Lund. Det är till yta inte stort men det är imponerande. Här presenteras en enastående skatt av historia från ett par hundra år efter Kristus till ca 1000-talet. Det visar både på konstskatter som hur Skåne vid denna tid påverkats både av Romarriket, som Öst och Väst.

Uppåkra är något fantastiskt! Mer finns att erbjuda. Jag är glad att ha kunnat sammanföra Ingrid Eiken med dessa samlingar i Lund. Därmed har en statsekreterare från Kulturdepartementet för första gången på plats kunnat beskåda detta. När alla återkom efter guidningen till min plats som broschyrutdelare vid Gleerups hade flera hundra foldrar distribuerats samtidigt som Ingrids kunskapsmängd ökat. En bra eftermiddag för alla!

Hans Wallmark

Kulturen viktig i EU-samarbetet

Mitt under den allt mer intensivare EU-valrörelsen har jag roat mig med att läsa Annika Ström Melins bok "Européerna, arvet efter EU´s pionjärer."

En bok jag verkligen kan rekommendera till den som är historiskt intresserad. Det är ett medryckande och vackert språk som väcker intresse rakt igenom de 300 sidorna.

Författaren berättar historien om Jean Monnet och Robert Schuman. Varifrån de kom, deras uppväxt och karriärer broderas varsamt och spännande fram. De målande beskrivningarna av tidsandan är fantastiska. Man får en förståelse från vilka olika utgångspunkter dessa två udda herrar kom som tillsammans skapade och drev fram avtalet om kol- och stålunionen år 1950. Avtalet som är grunden till dagens EU.

Jean Monnet var federalist och arbetade för ett Europas förenta stater medan Schuman trodde på nära samarbeten mellan stater.

På ålderns höst sa Jean Monnet att om han med den kunskap han nu besatt skulle skapa ett nytt avtal för att bättre förena Europa - så skulle han välja ett avtal kring kulturen.

Jag är tacksam för att kulturen inte är ett kompentensområde för det europeiska samarbetet. Vi har i mångt och mycket en gemensam kultur men kulturpolitik lämpar sig inte för en överstatlighet. Frivilliga samarbeten mellan fria staters kulturaktiva är det som jag tror fungerar och det finns mycket kvar att utveckla på det området!

Cecilia Magnusson

Många enkäter blir det...

Som en av europavalets nationella kandidater med möjlighet att komma in i parlamentet har jag tagit emot och besvarat rätt många enkäter. Det har handlat om trettiotalet med allt från rätt snåriga frågor om kemikaliedirektiv till mer generella resonemang om polisiärt samarbete med tre möjliga svarsalternativ.

Fortfarande väntar jag dock på en enkät. Den kommer nog inte. I vart fall inte till europavalet 7 juni.

I sin Nobelföreläsning, som finns återgiven i essaysamlingen Sorg och förnuft, konstaterar Joseph Brodsky: ”Jag hyser inga tvivel om att det skulle finnas mindre sorg i världen om vi valde våra härskare på grundval av deras läserfarenhet och inte på grundval av deras politiska program. En potentiell härskare över våra öden borde, tycker jag, inte i första hand utfrågas om hur han tänker sig den utrikespolitiska kursen utan om sin syn på Stendahl, Dickens och Dostojevskij.”

Kemikalier, jordbruksstöd, klimathot och internationell kriminalitet. Frågor och svar. Men vad läser du?

För egen del lyder svaret: Wislawa Szymborska och gärna R S Thomas. Tack för frågan ingen ställt!

Hans Wallmark

Klarar medierna krisen?

Det är en bekymmersam tid i många mediehus. Strukturförändringar sammanfaller med konjunkturkatastrofer. Första kvartalets intäkter har rasat dramatiskt, det talas om sammanlagt miljardbortfall i redan ansträngda budgetar.

Flera stora medier varslar, t ex Aftonbladet 100 tjänster. Dagens Nyheter är tunnare än någonsin och har ansökt om presstöd! Från Svenska Dagbladet ryktas om nedskärningar som skulle drabba de få kvarvarande profilerna, prenumerationsdragande namn som Rolf Gustafsson och Richard Swartz, hela utrikesbevakningen.

Den senare skriver initierat om läget i branschen:
http://www.svd.se/kulturnoje/nyheter/artikel_2876113.svd

Äntligen är språklagen på plats

Klockan 16.10 onsdagen den 20 maj 2009 beslutade Sveriges riksdag att införa en språklag i den svenska lagstiftningen. Nu är svenskan huvudspråk i vårt land, äntligen!

Som Kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth sa i debatten så handlar Språklagen om det allmännas ansvar att värna och vårda vårt gemensamma huvudspråk. För domstolar, myndigheter och andra som utför uppgifter i offentlig verksamhet är det språk som ska användas svenska. Inte nog med detta, språket ska vara vårdat, enkelt och begripligt! Detta är egentligen inget nytt, men jag tror att en del myndigheter kan behöva en påminnelse om detta.

Var och en som är bosatt i Sverige ska ha rätt att lära sig, utveckla och använda svenska. Ytterst är detta en fråga om demokrati och var och ens rättighet att kunna göra sig förstådd och också förstå. Förstå vilka beslut som fattas här i riksdagen, förstå vad som händer i våra domstolar, förstå vilka beslut som fattas på förvaltningsmyndigheterna.

Det föreligger inte något allvarligt hot mot svenska språket idag, trots att vi är ett litet språkområde. Jag är dock övertygad om att det farligt att ta språket för givet. Av de 6 500 olika språk som talas i världen idag är, enligt UNESCO, nästan hälften i farozonen och riskerar att försvinna detta sekel. I vår omedelbara närhet kan vi med sorg konstatera att liviskan, som talades i Lettland, inom kort kommer att försvinna. Idag finns det endast en(!) person som talar liviska.

Utan ett gemensamt språk riskerar vi att demokratin sakta, men säkert, urholkas. Ett samhälles språk är en omistlig och viktig del av den demokratiska processen och därför är det nödvändigt att fastställa detta i lag och nu är det gjort! Nu tar vi sikte mot nya utmaningar.

Cecilia Magnusson

Svensk Tidskrift: Hon är mest frånvarande i riksdagen

Ny läsning i den liberalkonservativa kulturtidskriften på nätet:

- Vem är oftast borta från riksdagens voteringar? Och vilket tidigare statsråd kallades "premiärministern"?

Svaren ges i:
http://www.svensktidskrift.se/

Fler nya artiklar:

- De politiker som föreslår krafttag för att hejda klimatförändringen måste samtidigt medge att de i viss mån ger upp fattigdomsbekämpningen. Det skriver Pär Krause, ekonom och frilansskribent med inriktning på utvecklingsfrågor.

- Historien har lärt oss att frasen "det får aldrig hända igen" inte betyder mycket, menar Niklas Elert, som har läst Philip Gourevitchs bästsäljare om folkmordet i Rwanda.

- Under våren har Svensk Tidskrift publicerat utdrag ur nio essäer på temat "Politikens nya villkor". Veckans text är den sista och där diskuterar Evelina Lorentzon ansvarsutkrävande och hur det påverkas av EU, globalisering och bloggosfären.

Seminarium: Hur ska det gå för public service?

Onsdagens heldagsseminarium om public service i regi av SVT, SR och UR blev som vanligt en spänstig genomgång av aktuella problem och trender i etermediabranschen, sedda genom det filter som de avgiftsfinansierade företagen applicerar.

Besvikelsen var stor över att regeringens public service-proposition dröjer och som en tråd genom dagen löpte företagens krav på mer pengar, som om den ekonomiska krisen (med en krympning av BNP med fyra procent under 2009) inte äger rum.

Nye radiochefen Mats Svegfors pekade entydigt ut en anslagshöjning på tre procent som prioritering för att undvika fortsatta nedskärningar. TV-chefen Eva Hamilton instämde och påpekade att kraven på bantning av apparaten med råge uppfylls i de rationaliseringsprogram som nu genomförs.

För egen del fann jag BBC: föredragshållare mest intressanta. VD Mark Thompson frågade jag vad en ny tory-regering skulle innebära för BBC och fick svaret att den skulle vara BBC-vänlig och se företagets utbud som en nationell tillgång. Den omorientering bort från lättare underhållning som jag noterade vid ett besök förra året är delvis på gång, men i varumärket ingår fortfarande god komedi, fast i mer kritiskt urval än tidigare. Vilket är mer än man kan säga om SVT:s satsning på "Grillad".

Bagdad-korrespondenten Hugh Sykes berättade gripande om sitt arbete under Irak-kriget och redogjorde på min fråga för vilka regler som gäller om säkerhet och balans i krigsrapportering.

Mats Johansson
mats.johansson@riksdagen.se

Framträdandena finns på SVT Play:

http://svtplay.se/v/1556477/public_service-dagen_2009/public_service_broadcasting_in_the_digital_age

Demokratin måste vinnas varje dag!

Forum för levande historia är en myndighet som har uppdraget att – med utgångspunkt i Förintelsen – arbeta med frågor som rör tolerans, demokrati och mänskliga rättigheter. Genom att belysa de mörkaste delarna av mänsklighetens historia är ambitionen att kunna påverka framtiden.

Så står det på Forum för levande historias hemsida. Jag brukar säga att de påminner mig om att demokratin måste värnas varje dag. Det är en uppgift som kan vara lätt att glömma bort i det vardagliga arbetet som förtroendevald politiker.

Härom dagen hade alliansen i kulturutskottet bett chefen Eskil Franck och hans medarbetare komma och redogöra för det tilläggsuppdrag som alliansregeringen gett myndigheten. Uppdraget går ut på att också arbeta med kommunismens brott mot mänskligheten. Arbetet bedrivs för nävarande i projektform men det planeras att permanentas.

Det finns många berättelser som måste komma fram. Ett av deras kommande projekt heter "Middag med Pol Pot" och berättar om Kambodja och de svenskar som försvarade det som gjordes mot befolkningen där. Jag är ju så pass gammal att jag vet vad som hände där men till och med mina yngsta kollegor i Riksdagen kan svårligen ha minnen från den tiden. Vi behöver ständigt påminnas och informeras för att vaccinet mot diktaturen ska ha kvar sin verkan.

Cecilia Magnusson

Manifestation för kulturens betydelse för hälsan

I måndags var det fullt hus på Dramaten med människor från forskningen,kulturen och politiken. Jag och Solveig Ternström var ansvariga för dagen tillsammans med Dramatens ledning, 1,6 miljonersklubben och riksdagens kultur- och hälsagrupp.

Vi började med detta stora projekt för över ett år sedan och det har varit mycket arbete men värt varenda minut. Helgen som gick var det genrep på stora scenen.

Kulturministern Lena Adelsohn Liljeroth och socialförsäkringsministern Cristina Husmark Persson var båda där, två moderata ministrar vi kan vara stolta över. De pratade varmt om samarbete mellan olika politikområde samt lovade nya pengar till en försöksverksamhet med kultur som en del i rehabiliteringen vilket vi verkligen kämpat för. Stort tack för det.

Vi fick även lyssna på 10 skådespelare från Dramaten och amatörer samt en kör av 88 pensionärer från Umeå som sjöng rock. Publiken jublade.

Gunnar Bjursell, Michael Nilsson och Fredrik Ullen medverkade som forskare. Det var mycket bra och lärorikt. Många fick upp ögonen för vad kulturen betyder för hälsan och för vår hjärnas
välmående men också rehabilitering.

Gunilla von Bahr var som en levande flöjt som höll ihop programmet tillsammans med oss på ett fantastiskt sätt. Musiken fanns med genom hela dagen.

Jag är övertygad om att alla de 550 människor som lämnade Dramaten på måndagen var helnöjda.Vi är själva mycket nöjda och har redan planeringen på gång för nästa år.

Anne Marie Brodén
Ordförande i kultur- och hälsagruppen i riksdagen

Arbetsförmedlingen har hittat Europa

För ungefär ett år sedan var jag på besök på Kulturarbetsförmedlingen i Göteborg. Många intressanta möten med förmedlare och arbetssökande. Då var marknaden växande och tillgången till jobb var många. Förmedlarna tyckte dock då att en hel del verktyg de haft tidigare nu förvägrades dem och det var synd.

Nu har jag gjort återbesök på den arbetsförmedlingen och fick del av förmedlarnas intryck av dagens situation. Antalet arbetslösa har ökat men de upplever att det är kontroll på situationen. De var mycket nöjda med att de fått en utökad verktygslåda och kan erbjuda de arbetssökande kompetensutveckling. Förmedlingen har kompletterats med en coach som alla var mycket nöjda med.

Under året har man utvecklat ett samarbete med övriga Europa och de har upptäckt, med viss förvåning, att det finns en stor arbetsmarknad för våra duktiga konstnärer och artister nere på kontinenten. Bättre sent än aldrig - vi har bara varit medlemmar i EU hur länge??

Cecilia Magnusson

Hus i Haparanda

Säg Haparanda och vad tänker man på då? Idag kanske den spektakulära Ikea-etableringen som lockar kunder från hela Barentsområdet. Euro flyter in då finländare köper Billybokhyllor vid gränsen (just nu töms också affärerna på livsmedel då valutakursen gör det mycket förmånligt att handla på den svenska sidan). För några årtionden sedan var det Jolos festliga roman ”De tre från Haparanda” som sedan blev TV-serie som satte platsen på kartan. Och under två världskrig var det en central ort, i början då tsarens Ryssland fanns på andra sidan och sedan under 1940-talet då Finland slogs mot Sovjetunionen och Tyskland drog sig norrut brännandes byar.

Visst är Haparandas historia spännande. Och som intresserad av litteratur är det ju lika märkligt som fantastiskt vad uppdiktade berättelser, som dem Jolo skrev, ändå kan skänka charm och mystik. Det visar på fantasins förmåga.

Men Haparanda är också hus. Här finns några träbyggnader som upplevt åtskilligt. Stadshotellet vid torget ser ut som ett mindre holländskt barockslott. Här smörjde smuggelkungarna och andra figurer kråset under första världskriget då detta var en av de få öppna gränspassagerna. På kyrkogården finns det så kallade Invalidmonumentet som är rest till minne av de krigsfångar från olika länder som utväxlades här uppe. Den väldiga och mycket moderna svarta kyrkan väcker starka känslor och stort intresse. Lika mörk som den är utanpå är den ljus och luftig på insidan. Järnvägsstationen kan på alla sätt beskrivas som överdimensionerad. Men så hamnade den på plats då världens blickar riktades mot just Haparanda under rasande världskrig. Det brukar hävdas att arkitektritningen från en tilltänkt ångbåtsterminal i Helsingfors helt enkelt fick göra nytta i händelsernas centrum.

Hus och byggnader skänker karaktär till samhällen. Men egentligen är det inget riksdagsutskott som handlägger frågor kring just stadsbyggnadskonst. Byggregler ligger på civilutskottet. Skatter på skatteutskottet. Materialutveckling på näringsutskottet. Men helhetens estetik borde egentligen vara en kulturfråga!

Hans Wallmark

Kulturtidskriften på nätet

Ny läsning i den liberalkonservativa kulturtidningen på nätet:

- Det har varit en turbulent vecka i Prag med ny regering, omröstning om Lissabonfördraget och EU-toppmöte. Svensk Tidskrifts Maria Eriksson rapporterar på plats.

- Murens fall och händelserna i Polen för 20 år sedan förtjänar att firas, inte bara i Öst- och Centraleuropa, utan också i Sverige, menar Gustav Blix och Mats Johansson, moderater i riksdagens utrikesutskott.

- I vår serie "Politikens nya villkor" har vi nått fram till den näst sista texten, där Waldemar Ingdahl, VD för tankesmedjan Eudoxa, slår ett slag för e-demokrati.

- Dessutom noterar Mediegurun i "Veckan som gick" att det går bättre för Svensk Tidskrift än för vissa andra publikationer. Men så har vi ju heller ingen Åsa Linderborg.

http://www.svensktidskrift.se/

Äntligen får vårt språk en status!

På kulturutskottets sammanträde idag, den 7 maj, justerade vi betänkandet som ska ligga som underlag för Riksdagens beslut om att införa en språklag. Lagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2009.

Äntligen tycker många med mig att vårt språk, svenskan, får status som officiellt språk i landet Sverige. Vårt språks status har hittills varit oreglerat till skillnad från våra minoritetsspråk som redan finns reglerade i lag.

Vi har väntat länge. År 1998 presenterade Språknämnden ett handlingsprogram för att främja det svenska språket där man föreslog en lag som reglerade det svenska språkets ställning som landets huvudspråk. Trots att en parlamentarisk utredning år2002 lämnade ett förslag på en sådan lag valde den förra socialdemokratiska regeringen att inte lägga fram den för beslut i Riksdagen.

I förslaget till lag sägs bland annat att språket i domstolar, förvaltningsmyndigheter och andra organ som fullgör uppgifter i offentlig verksamhet är svenska. Språket i offentlig verksamhet ska vara vårdat, enkelt och begripligt.

Lagen förstärker också de nationella minoritetsspråkens och teckenspråkets ställning ytterligare. Debatt och beslut om språklagen är den 20 maj. Kulturministern kommer delta i debatten.

Cecilia Magnusson

Dalarna - Del 2

En dag i Avesta med kommunens ledande moderat, riksdagskollegan Ulf Berg, blir fullmatad. Jag inleder vid lunchtid med Rotaryföredrag som huvudsakligen handlar om Norden och avslutar kvällen med M-möte på Europatema. Däremellan har det varit en del besök, inklusive en snabb titt på det mycket vackra blåkaklade hus ritat av Alvar Aalto som skänker karaktär till Avesta.

Kulturchefen är en engagerad guide då han visar hur det gamla, nedlagda järnverket från 1800-talet tagits om hand. Efter att legat nere och bokstavligen samlat damm i årtionden kom det så på nytt till användning. I de 5000 kvadratmeter omfattande lokalerna lyfts ett stort stycke industrihistoria fram. Det handlar om rostugnar, krossverk och masugnar. Genom att vandra bland allt rostbrunt järn och gråfärgat trä går det att uppleva en del av de hårda och tuffa villkor som präglade denna arbetsplats vilken genom export medverkat till det svenska välståndet.

Det riktigt lyckade är att industritiden nu kombineras med att de väldiga ytorna också används för konstutställningar. Här finns plats för vernissage och installationer. Interaktivt arbetas med optik. För den lek- och fantasifulle är det en stimulerande miljö.

För många kommuner och bygder tas industriepoken för självklar. I modern tid har den alltid funnits där. Just därför är det viktigt att ibland stanna upp och inse vad dessa fabriker och arbetsplatser betytt just för en ort och dess människor. Avesta som så tydligt är präglat av metallhanteringen sedan 1600-talet visar stolt upp sin historia. Och försöker kombinera det som varit med nuet genom kopplingen till kultur och vetenskap. Ibland kan man bli hemmablind och missa det man ser. Det gör inte kulturchefen i Avesta eller Ulf Berg (M). De har öppna ögon och gillar det de ser!

http://www.verket.se

Hans Wallmark

Dalarna - Del 1

Media har rapporterat om att spelmännens strejk till midsommar i Dalarna inte blir av. Upprinnelsen till den något ovanliga konfliktåtgärden var svårigheterna att få ett antal kommuner att ställa upp och ekonomiskt stödja Folkmusikens hus i Rättvik. Det verkar nu ha löst sig hjälpligt.

I måndags besökte jag Folkmusikens hus och fick då information om bland annat det ekonomiska läget. Det handlar om att samla många olika sorters parter och intressenter. Alla känner kanske inte delaktighet.

I lokalerna i Rättvik bedrivs verksamhet som kretsar kring begreppen bevara, berätta och berika. Det handlar om en fast utställning av instrument men också att erbjuda en scen och plats för konserter och festivaler. Det sker en digitalisering av ljudarkivet som getts den mycket intelligenta liknelsen vid ”elektronisk själavandring”.

Det blev ett bra samtal som kom att handla om både hot och möjligheter för Folkmusikens hus. En tanke som väcktes hos mig var också faran i att motsvara andras bilder och fördomar. Just därför är det viktigt med nya impulser och erfarenheter utifrån. I annat fall kan exempelvis Dalarna drabbas av vad som i Skåne skulle kunna beskrivas som ”Edvard Persson-romantik”. Alla har en bild av Skåne med gästgiveri, gäss och en bred påg så att man ibland anpassar sig för att just motsvara detta. Risken är dock stor att det leder till cementering och en mycket stel kultursyn. För Dalarnas del kan det bli knätofsar och ”fiolgnissel”. En sådan romantik kan även vara mycket exkluderande, där det mer handlar om att definiera sig mot andra och vad man inte är.

Kring folkmusiken i Dalarna behöver man dock inte vara rädd för en sådan utveckling. Det handlar både om närvaro på olika skolor i Dalarna som exempelvis Ethno som är ett av världens största ungdomsläger för folk- och världsmusik. Här finns nya tankar, idéer och tonfall. Och sådant behövs både i Dalarna som i Skåne, i Sverige som i Europa.

Hans Wallmark

Chopin och Warszawa

Europaparlamentets största politiska gruppering, EPP (European People´s Party), har haft kongress i Warszawa. Det har varit tal och framföranden av kontinentens ledande borgerliga företrädare. EPP närstående partier sitter i regeringsställning i 19 av EU-områdets 27 medlemsstater (däribland i Sverige).

Starkt intryck gjorde Warszawas borgmästare Gronkiewicz-Waltz. Hon är dessutom minister och kopplad till riksbanken. Självfallet lyfte hon fram den egna stadens fördelar. Hon underströk dess kosmpolitiska ställning och närvaron av bortåt 300 000 studenter. Tydligt stolt var hon också i samband med att det nämndes att Fredric Chopin tillbringat ett antal år i Warszawa. Han har dessutom fått skänka sitt namn till flygplatsen.

Och det handlar om en stor kompositör. Idag kanske inte lika ofta spelad som förut. I vart fall inte på min CD-spelare! Som det ibland händer med stor musik får man plötsligt smak och några veckor eller månader kan plötsligt helt upptas av enstaka verk och stycken. För egen del har det varit Bach och senast Sibelius. Men efter besöket i Polen känns det som att Chopin ligger bra till.

Borgmästare Gronkiewicz-Waltz förstår också den starka koppling som finns mellan stor kultur och en ort eller bygd. Det är detta som ibland brukar benämnas ”kulturell ekonomi”. Även om man som jag tror att kulturen har ett värde i sig går det ju inte att bortse från att den dessutom kan användas för att framhäva eller förstärka en egen identitet. Så är det med Polen, Warszawa och Chopin.

Europas styrka är dess mångfald. Här finns olika röster och traditioner.

Den som mer är intresserad av EPP-kongressen ur en politisk synvinkel kan läsa om Lech Walesa och andra på min valblogg: http://hanswallmark.blogspot.com

Hans Wallmark

Yttrandefrihet - även för Dawit Isaak

Fallet med den sedan åtta år fängslade svensk-eritreanen Dawit Isaak visar att yttrandefriheten - grunden för kulturskapande och demokratisering - måste försvaras världen över. Därför talade jag i tisdags vid manifestationen för Dawit Isaak på Mynttorget, inför pressfrihetens dag 3 maj, som riksdagsledamot och f d pol chefredaktör i SvD, men också som medlem i Amnesty, Publicistklubben och PEN-klubben:

Mötet uppmärksammades av flera web-kanaler:

http://www.medievarlden.se/etik-a-politik/dawit-isaak/9383-roerligt-daerfoer-kaempar-vi-foer-dawit

http://www.dn.se/webbtv/nyheter/det-galler-livet-1.854417

Här min appell:

Yttrandefrihetsvänner! Att få yttra sig fritt är en universell rättighet. I alltför många länder finner vi dagligen exempel på motsatsen, hur rätten inte respekteras. Enligt Amnesty International bryter ett 70-tal länder mot denna grundläggande mänskliga rättighet. Enligt Reportrar utan gränser sitter idag över hundra journalister fängslade runt om i världen.

Många avtjänar långa straff för sin kamp för mänskliga rättigheter, demokrati och yttrandefrihet. Det är skribenter som anklagats för ”statsfientlig verksamhet”, som fängslats för kontakter med utländska medier, för att ha kritiserat makthavare eller för att ha avslöjat korruption. Vi känner några av deras namn:Dominique Makeli i Rwanda, Win Tin i Burma, Reza Alijani i Iran, 20 olyckskamrater på Kuba.

Dawit Isaak är dessvärre inte ensam. Därför är hans kamp också många andras. Vi som har en bakgrund i journalistiken vet vilken makt det fria ordet kan ge och hur det kan störa dem för vilka sanningen är ett hot. En sanning som därför måste tystas.

Det händer inte bara långt borta utan även i vår del av världen. Jag tänker på aktuella namn som Roberto Saviano, hotad till livet av maffian i Italien. Ayaan Hirsi Ali, mordhotad i Holland. Anna Politkovskaja och Anastasia Baburova, mördade i Ryssland bland flera hundra regimkritiker.

I dag står vi här för Dawit Isaaks skull, men också för vår egen. För hans yttrandefrihet är också vår, eller rättare sagt omvänt – vår yttrandefrihet borde vara också hans. Det kan den bli om Eritreas statsledning inser att hans fall blockerar Eritreas möjligheter att få internationellt stöd för den folkrätt man åberopar i gränskonflikten med Etiopien. Det borde vara viktigare för Eritrea än att hålla en oskyldig man fängslad. Därför vädjar jag som andra i riksdagens stödgrupp för Dawit Isaak om hans frigivning.

Därför har jag också tagit upp hans fall i Nordiska rådet för att få mina riksdagskolleger från våra grannländer att uppmärksamma vårt krav: Frige Dawit Isaak!

Mats Johansson