Den höga svenska ungdomsarbetslösheten är mycket allvarlig och det är viktigt att vi bekämpar den så att ungdomar snabbt kommer in i arbetslivet.
Problemet bottnar från tiden när Göran Persson var skolminister. Han genomförde den stora gymnasiereformen vars utgångspunkten att alla gymnasieelever skulle tvingas läsa in teoretisk högskolebehörighet.
Ett jämlikt samhälle skapas inte genom att alla elever tvingas genom en gymnasieskola med höga, teoretiska krav. Därför satsar alliansregeringen 515 miljoner under tre år på lärlingsutbildning. 450 av dessa ges som ersättning för lärlingsplatser och 75 miljoner för handledarutbildning.
Lärlingsutbildning kan bidra till att rädda hotade kulturarvsyrken. Många hantverksföretagare ser inte någon återväxt inom sitt område, trots att efterfrågan på produkterna finns. Att till sin verksamhet kunna knyta till sig en lärling kan vara avgörande för framtiden.
Kalkstensfabriken i Burgsvik på Gotland är ett exempel. Där bedrivs en helt kommersiell industriverksamhet sida vid sida med ambitionen att tillvarata och utveckla ett gammalt hantverk. Stenhuggare har funnits sedan urminnes tider och med regeringens lärlingsutbildning öppnas möjligheten för fabriken i Burgsvik att föra vidare kunnandet om hantverket till yngre generationer och förutsättningar ges för nyanställningar.
Dessutom, inte enbart i egenintresse, värnar man vikten att bryta sten på Gotland också i framtiden. Genom att upplåta stenhuggeriet för konstnärer under sommaren säkrar man också stenhuggarkonstens utveckling. Ett mycket gott exempel på hur kultur och näringsliv kan gå hand i hand.
Cecilia Magnusson
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar