Betraktelser från Rosengård

Det var en strålande vacker sensommarmorgon, bilen jag satt i svängde vänster efter motorvägsviadukten. Då öppnades ett stort grönt fält och vid slutet av vägen låg en gullig kyrka på en liten höjd. Bredvid kyrkan låg ett lågt församlingshem som var målet för dagens första möte.

Jag skulle träffa Ann Alldén som är kyrkoherde i Västra Skrävlinge församling vars gulliga kyrka jag nyss passerat. Man kan tro att jag befinner mig i en lantlig idyll men församlingen jag befinner mig i har bara 15 % av innevånarna som medlemmar och den består till största delen av stadsdelen Rosengård i Malmö.

Nu blir bilden annorlunda, kanske. Faktum är att Rosengård är väldigt grön. Många små parker och grönytor separerar bostadshusen. Mellan Rosengård och Herrgården ligger ett idrottscentrum med simhall, idrottshall och fotbollsplaner. Dessutom ligger här familjens Kockums vackra gamla herrgård som kommunen äger men som ser ut att underhållas dåligt eller inte alls.

I ett av husen som tillhör herrgården har FC Rosengård sina lokaler. Fotbollsklubben som är stolta över att vara Zlatan Ibrahimovics moderklubb. Det är en ovanlig klubb på många sätt men det får jag berätta om en annan gång.

Jag hade bett att få komma och prata med Ann om hur förhållandena är i Rosengård utifrån hennes perspektiv. Hon bjöd på kaffe och ett samtal tillsammans med hennes medarbetare och jag kunde nyansera den bild jag hade med mig av stadsdelen och problemen här.

Mer än hälften av invånarna i Anns församling har en årsinkomst som är 100 000 kronor eller lägre. Det är knappt tio procent som har arbete! Det största problemet är dock inte området Herrgården utan det området som heter Almgården där det bor "fattiga svenskar" och där Sverigedemokraterna fick 35% procent i valet förra året.

Rosengård är väldigt uppdelat inom sig. På vänster sida Amiralsgatan, som tar dig på 10 minuter in till Centralstationen, finns bostadsrätter och på höger sida om vägen är det hyresrätter. Bostadsrättshusen omgärdas av stängsel och kraftiga, låsta, järngrindar.

När jag frågar boende om anledningen till inhägnaden svarar de att det är för alla de små barnen som leker på gården men jag undrar jag.

En av mina slutsatser efter ett dygn i Rosengård är hur viktigt det är att staten och för den delen kommunen aktivt stödjer det civila samhället. Kraften att förändra finns, det gäller att uppmuntra och släppa fram den.


Cecilia Magnusson