Kulturmotioner vid moderata stämman

Under årets arbetstämma i Västerås den gångna veckan behandlades två motioner från ledamöterna i riksdagens moderata kulturkommitté. Stämman beslöt i enlighet med partistyrelsens yttranden att anse dem besvarade eller avslagna.

Motion 19: Kulturen – en murbräcka för integration

Att finna vägar för att få människor som flyttar till Sverige från hela världen att också komma in i det svenska samhället är absolut nödvändigt. Då menar vi inte enbart att de ska hitta en bra bostad och ett arbete utan bli en del av vårt samhälle. Propositionen ”Fler vägar in” tar upp problematiken och vi vill peka på fler krafter som kan användas för att accelerera integrationsprocessen.

Kulturen är en kraft av sällan skådat slag. Vi underskattar den många gånger och är rädda att använda den då det finns en felaktig föreställning kring att om man använder kulturen som ett redskap förlorar den sitt egenvärde. I ett antal sammanhang kan kulturen användas som nyckel för en bredare integration.

Ett exempel är Sunnadalskolan i Karlskrona som kallar sig för hela världens skola. Skolan har 400 barn och ungdomar – 85 procent av dem har annat modersmål än svenska och eleverna kommer från 45 olika nationer.

Vi kan alla rada upp exempel på skolor som denna och de allra flesta har stora problem. På Sunnadalskolan är eleverna stolta, här gillar personalen sina elever och eleverna sina vuxna. Man har goda resultat. Självklart finns det också konflikter på denna stora arbetsplats som på många andra arbetsplatser. Men de är hanterbara.

Sunnadalskolan är en stolthet för Karlskrona kommun. I hela landet känner man till läraren Peter Skogsbergs kulturarbete som är något unikt i svenskt skolväsende. Kultur och undervisning går ihop i samverkan med Marinmuseum.

För snart tio år sedan fick Peter Skogsberg ta hand om ett antal pojkar som inte kunde vara på skolan och han gick till Marinmuseum med dem och bedrev undervisning därifrån. Det fungerade jättebra och en samverkan var född. I dag är elevernas alla skolår på skolan på något sätt involverat med museet i undervisningen. Sunnadalskolan har funnit en modell av kunskapsinhämtning via museisamverkan och teaterprojekt med marintema. Det har berikat pedagogiken, stimulerat eleverna och ökat lusten att gå till skolan. Sunnadalskolan har kommit in i en god cirkel. Det finns skolor som går före och bildar modell för modern pedagogik och kunskapsinhämtning. Sunnadalskolan i Karlskrona är ett sådant exempel.

Ur integrationsaspekten är exemplet om museiguidning underbart. Eleverna lär sig om museets samlingar i den ordinarie undervisningen och blir guider. Som avslutning bjuder eleverna in sina familjer och släktingar för att guida dem i museet. Vuxna människor från hela världen som inte ens vetat om att det finns ett museum kommer dit och går därifrån med kunskap och en enorm stolthet över sin unga släktings insats som museiguide.

Genom barnen är kulturen en murbräcka i integrationsarbetet också för de vuxna. Ett liknande arbete kan säkert vara framgångsrikt på flera orter i landet. Föreningarna, både idrotts- och kulturföreningar bär upp mycket av det civila samhället. Att uppmuntra dem att i högre utsträckning delta i integrationsarbetet tror vi är ännu ett verktyg att använda. Via regler för bidragsgivning kan man påverka föreningarnas insatser och genom att staten sluter avtal med ideella föreningar inom kulturområdet, på samma sätt som man gjort inom det sociala området, kan man liera sig med en kraft i det civila samhället som har en stor potential.

Vi förslår därför att arbetsstämman beslutar

att kulturen skall vara ett verktyg i arbetet att åstadkomma en bättre integration, samt
att ställa sig bakom vad som i motionen anförs om samarbete mellan den civila sektorn och de samhälleliga sektorer som aktivt arbetar med frågan kring kultur.

Cecilia Magnusson, Innerstaden, Göteborg
Anne Marie Brodén, Laholm, Hallands län
Mats Johansson, City, Stockholms stad
Hans Wallmark, Ängelholm, Skåne
Olof Lavesson, Slottsstaden, Skåne
Göran Montán, Kristianstad, södra Skåne

Motion 27: Integrera kulturen i grundskolans pedagogiska verksamhet

Vi lever i ett komplext och föränderligt samhälle, vilket också ställer allt större krav på skolor och andra utbildningsinstanser. Det är därför viktigt att ställa krav på en fungerande och kunskapsinriktad utbildningskedja. I slutrapporten ”Jobb, välfärd och kunskap” betonas vikten av samverkan mellan skola och näringsliv, liksom att det finns individuella utvecklingsplaner.

Vi ledamöter i den moderata kulturkommittén anser att detta är ett bra inriktningsmål. Vi vill dock understryka att kultur bör integreras i grundskolans pedagogiska verksamhet då vi anser att detta har en stor betydelse för barnets lärandeprocess. Den moderna pedagogiska forskningen visar att lusten till lärandet är en nyckel i allt framgångsrikt skolarbete.

Barn och ungdomar lär sig bättre och fortare när den ansvarige pedagogen använder sig av färg, form, dans, scenisk gestaltning, hörsel, syn och känsel. Ett mer organiserat samarbete mellan utbildning och kultur skapar stora möjligheter att göra den svenska skolan bättre utan att detta behöver innebära ökade kostnader.

I begreppet kultur ryms många olika företeelser. Skolbiblioteken utgör exempelvis en viktig funktion i gränslandet mellan kultur och skola. Enligt kulturutredningen har cirka hälften av landets kommuner ett utvecklat samarbete med specialpedagoger, särskolor och modersmålslärare kring lättläst litteratur och specialanpassade medier.

Ändå har bara 36 procent av eleverna tillgång till ett skolbibliotek som är bemannat mer än fem timmar i veckan. Bibliotek liksom museum är också institutioner som möjliggör att barnet får tillgång till sitt eget kulturarv liksom andra kulturer. De spelar således en viktig funktion för barnets kunskap om sig själva och sin omvärld. Bättre tillgänglighet till skolbiblioteken borde därför vara ett för moderaterna prioriterat område.

Olika konstformer skulle också kunna spela en större roll för att komplettera den vanliga pedagogiken. Att skriva, måla och uttrycka sig sceniskt kan ha stor betydelse för det individuella barnets möjligheter att utveckla sin egen kommunikation. Vissa barn är blyga medan andra är utåtriktade och rastlösa. Kulturen kan därför spela en stor roll för det individuella barnets lärande.

Vi ser därför positivt på ett ökat samarbete mellan kultursektorn och skolan och vill i linje med regeringens satsning på Skapande skola, det statliga stödet till kultur i skolan, som sedan starten 2008 engagerar högstadieelever i 235 kommuner, 24 stadsdelar och 59 friskolor uppmuntra till aktiva partnerskap mellan skolor, kulturorganisationer och kulturutövare.

Den stora utvecklingspotential som ett närmare samarbete mellan kultur och utbildningssektorn innebär bör vi nyttja. Kulturen skall, som en konsekvens av detta, vara en naturlig del för oss moderater när vi formulerar våra framtida visioner om den svenska skolan.

Vi förslår därför att arbetsstämman beslutar

att ställa sig bakom vad som i motionen anförs om bättre tillgänglighet till skolbibliotek, samt
att ställa sig bakom vad som i motionen anförs om aktiva partnerskap mellan kultursektorn och utbildningssektorn.

Cecilia Magnusson, Innerstaden, Göteborg
Anne Marie Brodén, Laholm, Hallands län
Mats Johansson, City, Stockholms stad
Hans Wallmark, Ängelholm, Skåne
Olof Lavesson, Slottsstaden, Skåne
Göran Montán, Kristianstad, södra Skåne