Almgrens skrivelse - och vårt stöd!

Professor Birgitta Almgren har som forskare och författare försökt visa på DDR-diktaturens mekanismer. Hennes inriktning är tyska språket och inte historia men just genom det annorlunda perspektivet inom ramen för seriöst akademiskt arbete lyckas hon se sammanhang och samband där andra kanske mest noterar ett myller av uppgifter.

I Berlin har hon redan getts möjlighet att på plats granska en del av den östtyska säkerhetstjänsten Stasis hemligheter. Hon vill nu följa upp vad som finns i svenska arkiv som kan ge ytterligare ledtråder men också göra det möjligt att förstå.

Säpo har hittills vägrat att släppa något av vad den svenska polisen har till professor Almgren. Hon har överklagat och fått avslag. Nu utnyttjas istället möjligheten att gå direkt till regeringen och begära undantag från sekretess. Det är inte precis en samhällsomstörtande anarkist som i en välformulerad skrivelse vänder sig till den politiska makten utan istället en respekterad forskare. Hennes bok om Stasi och DDR som utkom förra året har rikligt uppmärksammats och dessutom har hon personligen tilldelats ett pris av Svenska Akademien.

Enbart den som på oklara grunder vill hålla hemligt och lägga locket på avslår blankt Almgrens begäran. Det är svårt att tro att Alliansregeringen gör detta.

Tillsammans med riksdagskollegerna Carl B Hamilton, Mats Johansson och Rolf K Nilsson har jag i Kvällsposten i dag en debattartikel om varför Stasiarkiven bör öppnas. Vi citerar bland annat Birgitta Almgren och hennes skrivelse: ”Härmed ansöker jag med stöd av 10 kap. 6 § offentlighets- och sekretesslagen att Regeringen ska besluta om undantag från den sekretess som Säpo åberopat till stöd för sitt beslut. I den mån någon enskild uppgift i materialet oundvikligen enligt lag måste skyddas av sekretess, så önskar jag ta del av samtliga övriga uppgifter i materialet. I förarbetena till bestämmelsen om Regeringens möjlighet att besluta om undantag från sekretess diskuterades särskilt utlämnande enligt den allmänna dispensregeln för angelägna forskningsändamål.”

Vår slutsats lyder: ” Önskemålen om att Stasiarkiven skall öppnas i Sverige har ju sin grund i vår rätt till historien, även den i närtid. Förr eller senare kommer uppgifter att offentliggöras men ifall det kan ske redan nu med tjugo till trettio års distans till det inträffade har skyldiga möjligheter att både förklara sitt agerande som att söka försoning med sina offer. I stora delar av Europa, inte minst i öst, har arkiv öppnats och granskning tillåtits, rent av uppmuntrats. Europarådet har också rekommenderat medlemsstaterna, däribland Sverige, att inte hemligstämpla. I ljuset av detta känns det märkligt att Säpo tillåts fortsätta ruva på sina Stasiakter angående det så kallade Rosenholz-kartoteket.
Birgitta Almgren har hos regeringen ansökt om undantag från sekretess. Vi tycker att det är en rimlig begäran och hoppas att den får bifall. För sanningens och öppenhets skull!”

Hela debattartikeln i Kvällsposten finns här: http://kvp.expressen.se/ledare/1.1958484/debatt-oppna-stasiarkiven

På min egen blogg har jag ytterligare utvecklat något argument: http://hanswallmark.blogspot.com

Hans Wallmark

Almgren prisas av Akademien

Birgitta Almgren är en forskare och författare som hårt engagerat sig i att få tillgång till Säpos arkivuppgifter om den östtyska säkerhetstjänsten Stasi som kommit svenska myndigheter till del via CIA. Östtyskarna höll koll på sina kontrakterade informatörer och med stor noggrannhet antecknade vilka de var, vad de rapporterade, uppdrag de sändes ut på och i vissa fall om de tilldelats ordnar eller andra utmärkelser av DDR-staten. I ett antal andra länder, exempelvis Danmark, har det så kallade Rosenholz-kartoteket öppnats för forskare och andra. Så inte i Sverige.

Birgitta Almgren kom för några månader sedan ut med den uppmärksammade boken ”Inte bara Stasi….”, med underrubriken relationer Sverige-DDR 1949-1990. För att vara en ganska tung faktabok har det glädjande hänt att Carlssons förlag fått trycka en andra upplaga.

Nu meddelas att Svenska Akademien tilldelat Birgitta Almgren ett extra pris på 100 000 kronor. Välförtjänt kan man som utomstående betraktare tycka både för hennes senaste bok (som jag själv skrivit en längre anmälan om i Svensk Tidskrift) och hennes envetna kamp som forskare. Nu förbereds nämligen för andra gången ett överklagande till regeringsrätten för att få tillgång till de uppgifter hon söker.

Svenska Akademiens ständige sekreterare, historikern och författaren Peter Englund, har i en personlig bloggkommentar tydligt gett tillkänna sin uppfattning om Säpoarkivens hemligheter. Han skriver: ”Dock vill jag personligen tillägga att jag tycker att det är högst märkligt att en sådan välrenommerad forskare som Almgren inte tillåts fullborda sin viktiga och gedigna kartläggning genom att få tillgång till SÄPO-arkivets uppgifter om det 50-tal svenskar vilka arbetade åt östtyska Stasi. Detta är en begäran som skulle varit fullkomligt okontroversiell i de flesta andra länder, men inte här: den svenska statens hemlighetsmakeri kring delar av det Kalla krigets historia går sorgligt nog vidare; och detta oavsett färgen på ministären."

Jag har i en annan bloggkommentar (http://hanswallmark.blogspot.com/) spekulerat i möjligheten att ett uttalande av justitieminister Beatrice Ask i förra veckan kan vara en öppning. Ifall forskare direkt vänder sig till regeringen med en begäran om att få tillgång kan sekretessen kanske komma att hävas för dem.

Birgitta Almgren är värd sitt pris från Svenska Akademien. Som forskare är hon också värd att få tillgång till de Stasiuppgifter som finns hos Säpo! Och alla vi andra är värda att få reda på sanningen!

Södertörns högskola skriver här om Birgitta Almgrens pris:
http://webappo.web.sh.se/

Hans Wallmark