Moderata kulturmanifestet uppmärksammas

I tisdags presenterade den moderata kulturkommittén manifestet "För ett skapande Sverige" vid ett seminarium under politikveckan i Visby. Texten uppmärksammades i måndags av radions Kulturnytt - http://www.sr.se/sida/Artikel.aspx?ProgramId=478&artikel=2934753 - i tisdags av SvD Kultur och i onsdags av DN Kultur.

I torsdagens Nya Wermlandstidningen skriver kommittén om manifestet i en debattartikel:
http://www.nwt.se/asikter/debatt/article551143.ece

Manifestet ger svar på en del av de frågor kulturutredningen väckt, samt moderata prioriteringar inför alliansens diskussioner om en gemensam kulturpolitik under nästa mandatperiod.

Texten består av två delar: grundprinciper för den framtida kulturpolitiken, samt prioriterade satsningar.

Grundprinciper

- Kulturskapandet ska vara fritt. Kulturens visioner och mål formuleras främst av kulturskaparna själva. Det är grunden för det kreativa Sverige.

- Kulturpolitikens roll är att stödja institutioner och utövare, inte styra innehållet. Yttrandefrihet, mångfald och kvalitet är ledstjärnor för de politiska prioriteringarna. Till det politiska ansvaret för den offentligt finansierade kulturen hör att utöva ekonomisk kontroll och utvärdera måluppfyllelse. Armlängds avstånd ska råda.

- Konstarterna har ett egenvärde, oavsett samhällelig nytta. Det finns dock positiva spridningseffekter av kulturutbud i andra sektorer, som arbetslivet, vården och skolan. Det stärker kulturens ställning i hela samhället, som en del av den intellektuella infrastrukturen, och bidrar till att kulturskapandet genomsyrar det offentliga, så kallad aspektpolitik.

- I ekonomiskt svåra tider är det en av politikens kärnuppgifter att värna anslagen till kulturen. Som kulturbärande parti slår vi vakt om bildningens och folkbildningens betydelse som en del av kulturarvet, en grund för ett civiliserat samhälle, liksom humaniora i forskningen.

- Regional förnyelse är ett viktigt tillskott till en liberalkonservativ kulturpolitik, som utgår från att inte allt kulturskapande ska styras från något tänkt centrum. ”Portföljmodellen” är ett sådant verktyg för decentralisering av statens ansvar som ska prövas, givet att kvalitetskriterier respekteras. Det faktum att förutsättningarna varierar över landet talar för olika avtalslösningar, ”asymmetri”, vilket erfarenheterna från Västra Götaland och Skåne understryker.

- På kommunal nivå vill vi värna de kommunala kulturskolorna och skolbiblioteken, samt de estetiska ämnenas ställning i gymnasieskolan.

- Kulturskapandet känner inga nationella gränser, särskilt inte i en tid när Internet underlättar det kulturella utbytet. Politiken ska på olika plan – det lokala, nationella, nordiska, europeiska och globala – underlätta samexistens mellan och korsbefruktning av olika kulturer, identiteter och traditioner. Laglig fildelning med respekt för upphovsrätten är ett medel för detta.

- Kultursektorns växande ekonomiska betydelse är glädjande. Som tillväxtfaktor stärks kulturskaparnas ställning och arbetsmöjligheter. Det ökar alla medborgares möjligheter att ta del av ett brett kulturutbud och underlättar kulturaspektens spridning till andra samhällssektorer, till gagn för alla.

- Utan kulturskapare, ingen kulturell eller konstnärlig förnyelse. I takt med ekonomins återhämtning efter den globala krisen förbättras också deras villkor, dels via den marknadsfinansierade kultursektorn när köpkraften åter ökar, dels tack vare stabila offentliga finanser som underlättar arbetet med att häva den underfinansiering som kännetecknar många institutioner och utövare.

- Kulturanslagens andel av statsbudgeten har ökat de senaste åren. Men kulturpolitiken får inte förringas till bidragspolitik och kulturens finansieringsproblem kan inte lösas enbart med offentliga anslagsökningar. Idag utgör de enskildas kulturkonsumtion två tredjedelar av finansieringen och fler privata källor behövs som komplettering: pengar från stiftelser, vänföreningar, avdragsrätt för gåvor och donationer, ändrade skatteregler för sponsring och företags konstinköp.

- En växande insikt i kulturkretsar om behovet av entreprenörskap och kunskap om egenföretagandets villkor är en tillgång i arbetet på att utveckla kulturmarknaderna, inte minst för professionella utövare med långa utbildningar. Till statens uppgifter hör att förbättra matchning och karriärväxling i utsatta kulturyrken.

Kulturpolitiska prioriteringar inför valet:

- Bygg ut ”Skapande skola” till att omfatta hela grundskolan
- Grunda en efterföljare till Framtidens kultur för nyskapande kulturprojekt
- Öka avbetalningen på ”(s)pringnotan”, institutionernas eftersatta underhåll
- Styr arbetsmarknadspengar till centrumbildningarna för fler kulturjobb
- Öronmärk även arbetsmarknadspengar till kulturlärlingar, enligt brittisk förebild
- Inrätta särskilda medel i näringspolitiken för satsningar på konst och design

Mer information:
Mats Johansson
mats.johansson@riksdagen.se