fredag 1 maj 2009

Yttrandefrihet - även för Dawit Isaak

Fallet med den sedan åtta år fängslade svensk-eritreanen Dawit Isaak visar att yttrandefriheten - grunden för kulturskapande och demokratisering - måste försvaras världen över. Därför talade jag i tisdags vid manifestationen för Dawit Isaak på Mynttorget, inför pressfrihetens dag 3 maj, som riksdagsledamot och f d pol chefredaktör i SvD, men också som medlem i Amnesty, Publicistklubben och PEN-klubben:

Mötet uppmärksammades av flera web-kanaler:

http://www.medievarlden.se/etik-a-politik/dawit-isaak/9383-roerligt-daerfoer-kaempar-vi-foer-dawit

http://www.dn.se/webbtv/nyheter/det-galler-livet-1.854417

Här min appell:

Yttrandefrihetsvänner! Att få yttra sig fritt är en universell rättighet. I alltför många länder finner vi dagligen exempel på motsatsen, hur rätten inte respekteras. Enligt Amnesty International bryter ett 70-tal länder mot denna grundläggande mänskliga rättighet. Enligt Reportrar utan gränser sitter idag över hundra journalister fängslade runt om i världen.

Många avtjänar långa straff för sin kamp för mänskliga rättigheter, demokrati och yttrandefrihet. Det är skribenter som anklagats för ”statsfientlig verksamhet”, som fängslats för kontakter med utländska medier, för att ha kritiserat makthavare eller för att ha avslöjat korruption. Vi känner några av deras namn:Dominique Makeli i Rwanda, Win Tin i Burma, Reza Alijani i Iran, 20 olyckskamrater på Kuba.

Dawit Isaak är dessvärre inte ensam. Därför är hans kamp också många andras. Vi som har en bakgrund i journalistiken vet vilken makt det fria ordet kan ge och hur det kan störa dem för vilka sanningen är ett hot. En sanning som därför måste tystas.

Det händer inte bara långt borta utan även i vår del av världen. Jag tänker på aktuella namn som Roberto Saviano, hotad till livet av maffian i Italien. Ayaan Hirsi Ali, mordhotad i Holland. Anna Politkovskaja och Anastasia Baburova, mördade i Ryssland bland flera hundra regimkritiker.

I dag står vi här för Dawit Isaaks skull, men också för vår egen. För hans yttrandefrihet är också vår, eller rättare sagt omvänt – vår yttrandefrihet borde vara också hans. Det kan den bli om Eritreas statsledning inser att hans fall blockerar Eritreas möjligheter att få internationellt stöd för den folkrätt man åberopar i gränskonflikten med Etiopien. Det borde vara viktigare för Eritrea än att hålla en oskyldig man fängslad. Därför vädjar jag som andra i riksdagens stödgrupp för Dawit Isaak om hans frigivning.

Därför har jag också tagit upp hans fall i Nordiska rådet för att få mina riksdagskolleger från våra grannländer att uppmärksamma vårt krav: Frige Dawit Isaak!

Mats Johansson

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar