I veckans nummer av Svensk Tidskrift recenserar Mats Johansson Slavenka Drakulics nya bok "Katt i Warszawa", underhållande läsning om kommunismen.
http://www.svensktidskrift.se
Fler artiklar:
- De amerikanska republikanerna är en genuin gräsrotsrörelse, till skillnad från den svenska högern. Det menar Anders Edwardsson, som studerat partiet på nära håll.
- Somalia vid Östersjön? Nej, men illa nog i Lettland, konstaterar Bo Ture Larsson.
- Johan Lundberg, chefredaktör för Axess Magasin, skriver om kulturkonservatism kontra radikalism.
- I veckan som gick har en högt uppsatt facklig ledare avslöjats som KGB-agent.
Inbjudningar till Svensk Tidskrifts event skickas till prenumeranter som också får vårt nyhetsbrev varje vecka. Att prenumerera kostar inget.
söndag 29 november 2009
lördag 28 november 2009
Kyrkan mitt i byn - och mitt i debatten
Under de senaste dagarna har det varit många debatter och beslut som handlat både om Svenska kyrkan som om landets övriga trossamfund. Det har funnits betänkanden att ta ställning till från kulturutskottet respektive konstitutionsutskottet. Istället för frejdig och rak opposition har den rödgröna sidan varit pipigt gnällig utan egentliga konkreta motförslag. Det har talats en hel del om ekonomi och då är siffror långt viktigare än bokstäver!
Den centrala frågan har varit regeringens långsiktiga åtagande när det gäller den kyrkoantikvariska ersättningen. I samband med de nya relationerna mellan Svenska kyrkan och staten år 2000 lovades ekonomiskt stöd för övertagandet av de kulturhistoriska skatter som fanns i form av kyrkor, andra byggnader, inventarier, textilier och metallarbeten. Svenska kyrkan har i dag ett sammanhållet och unikt kulturhistoriskt viktigt innehav. Det är en del av allas vår historia. Det handlar också om saker som används för vad de en gång skapats för. Det är kyrkor från 1100- och 1200-talet som fortfarande används, kalkar och dopfuntar som lägger århundrade till århundrade. Till det kommer den lagstiftning och myndighetskontroll staten lägger på den som har ansvaret för att förvalta allt detta. Och som kompensation för de antikvariska merkostnader som kan uppstå lovade staten viss ersättning. Den har nu fastställts till 460 miljoner kronor om året i fem år till utgången av 2014.
Visst finns besvikelse hos en del inom Svenska kyrkan som hoppats på mer. Till grund för summan ligger utredningar som med prisförändringar skulle ha lett till ett högre belopp i dag. Samtidigt började de första årens utbetalningar i låg skala, noll kronor och sedan gradvis upptrappning. Det gör att Svenska kyrkan för kulturvård tagit emot 1,9 miljarder under tio år mot de 2,3 miljarder som nu kommer under fem år! En rätt radikal skillnad. Och även om oppositionen påstår annat finns ju inga som helst garantier för att det blivit så mycket som 460 miljoner ifall det funnits rödgrön majoritet. Att det nu markerats från S, V och MP är bra för det gör ju det politiskt svårare att i framtiden se 460 miljoner som annat än ett ekonomiskt golv!
Omvänt finns en bland politiker utbredd missuppfattning att Svenska kyrkan är rik. Den som är van vid ett hierarkiskt betraktelsesätt tror ju att allt styrs uppifrån medan Svenska kyrkans viktigaste enhet är de enskilda församlingarna. Och ekonomin i dessa varierar väldigt mycket. Från central nivå finns ett tillsynsansvar och en ambition att hjälpa och stötta. Men det tunga ansvaret finns just på församlingsnivå.
Det har också från oppositionens sida uttryckts besvikelse över att kontakterna mellan Svenska kyrkan och staten inte varit så formaliserade som ärkebiskopen önskat. Kritik och invändningar från Uppsala bör man lyssna till men det är knappast något annat än opportunism när nu vänsterföreträdare ställer frågor och reser frågetecken när de haft år på sig att dessförinnan göra det. Men då brydde man sig inte. För egen del var en av de första skriftliga frågor jag formulerade som riksdagsledamot ställd till kulturministern i december 2006 om just processen kring bland annat den kyrkoantikvariska ersättningen. Så när dagens bullrande opposition ser tillbaka kan den ställa sig frågan vad den själv har gjort.
Debatten har också handlat om beskattningen av prästlönetillgångar samt rätten till tjänstledighet för uppdrag inom Svenska kyrkan. Båda frågorna hanterades i samband med de ändrade relationerna för tio år sedan med en övergångslagstiftning. Ifall inte aktivt andra beslut fattas skulle beskattningsfriheten och rätten till tjänstledighet försvinna.
Från finansdepartementets sida har tydligt visats att enhetlighet eftersträvas. Av den anledningen vill man inte se någon förlängning av skattebefrielsen. Vad som också ibland bortses ifrån är den rådande finansiella krisen, det är inte någon vanlig lågkonjunktur utan ett svårt ekonomiskt läge. Bara under de senaste dagarna har den svenska kronan tappat i värde och börserna runt om i världen hickat till därför att företag i Dubai begärt anstånd med betalningen av sina lån. Att under dessa omständigheter ändå avge löfte om 460 miljoner kronor i kyrkoantikvarisk ersättning till utgången av 2014 är ett betydande ansvarstagande! Ifråga om tjänsteledigheten finns en ambition att se på alla samfund, församlingar och kyrkor på ett likartat sätt. Även inom Svenska kyrkan finns en vilja att inte vara myndighetskyrka. Visst är Svenska kyrkan i en speciell ställning genom att vara utpekad i lag, vara det i särklass största trossamfundet, arrangera återkommande kyrkoval samt ifråga om begravningsväsendet axla visst myndighetsansvar. Samtidigt finns det aktiva moderater, centerpartister och socialdemokrater som har förtroendeuppdrag inom frikyrkor, romersk-katolska, ortodoxa, judiska samt muslimska församlingar och de klarar av detta utan lagreglerad rätt till tjänstledighet.
Att politik är det möjligas konst märks då V och MP säger sig vara bekymrade över frågan om tjänstledighet samtidigt som just de två partierna driver kravet på att Skatteverket inte skall få hjälpa trossamfund som Svenska kyrkan att ta in medlemsavgiften. Eller som de två partierna skriver i en gemensam reservation: ”Människor ska i Sverige fritt kunna ägna sig åt föreningsliv utan statens inblandning. Skatteverkets hjälp med uppbörd av medlemsavgifter åt religiösa samfund bör därför upphöra.”
Riksdagen har också fattat beslut om förenklat trossamfundsregister, vilket Svenska kyrkan tillstyrkt. Omröstningen slutade 308 för och 0 emot. Sånt händer faktiskt också ibland!
Hans Wallmark
Den centrala frågan har varit regeringens långsiktiga åtagande när det gäller den kyrkoantikvariska ersättningen. I samband med de nya relationerna mellan Svenska kyrkan och staten år 2000 lovades ekonomiskt stöd för övertagandet av de kulturhistoriska skatter som fanns i form av kyrkor, andra byggnader, inventarier, textilier och metallarbeten. Svenska kyrkan har i dag ett sammanhållet och unikt kulturhistoriskt viktigt innehav. Det är en del av allas vår historia. Det handlar också om saker som används för vad de en gång skapats för. Det är kyrkor från 1100- och 1200-talet som fortfarande används, kalkar och dopfuntar som lägger århundrade till århundrade. Till det kommer den lagstiftning och myndighetskontroll staten lägger på den som har ansvaret för att förvalta allt detta. Och som kompensation för de antikvariska merkostnader som kan uppstå lovade staten viss ersättning. Den har nu fastställts till 460 miljoner kronor om året i fem år till utgången av 2014.
Visst finns besvikelse hos en del inom Svenska kyrkan som hoppats på mer. Till grund för summan ligger utredningar som med prisförändringar skulle ha lett till ett högre belopp i dag. Samtidigt började de första årens utbetalningar i låg skala, noll kronor och sedan gradvis upptrappning. Det gör att Svenska kyrkan för kulturvård tagit emot 1,9 miljarder under tio år mot de 2,3 miljarder som nu kommer under fem år! En rätt radikal skillnad. Och även om oppositionen påstår annat finns ju inga som helst garantier för att det blivit så mycket som 460 miljoner ifall det funnits rödgrön majoritet. Att det nu markerats från S, V och MP är bra för det gör ju det politiskt svårare att i framtiden se 460 miljoner som annat än ett ekonomiskt golv!
Omvänt finns en bland politiker utbredd missuppfattning att Svenska kyrkan är rik. Den som är van vid ett hierarkiskt betraktelsesätt tror ju att allt styrs uppifrån medan Svenska kyrkans viktigaste enhet är de enskilda församlingarna. Och ekonomin i dessa varierar väldigt mycket. Från central nivå finns ett tillsynsansvar och en ambition att hjälpa och stötta. Men det tunga ansvaret finns just på församlingsnivå.
Det har också från oppositionens sida uttryckts besvikelse över att kontakterna mellan Svenska kyrkan och staten inte varit så formaliserade som ärkebiskopen önskat. Kritik och invändningar från Uppsala bör man lyssna till men det är knappast något annat än opportunism när nu vänsterföreträdare ställer frågor och reser frågetecken när de haft år på sig att dessförinnan göra det. Men då brydde man sig inte. För egen del var en av de första skriftliga frågor jag formulerade som riksdagsledamot ställd till kulturministern i december 2006 om just processen kring bland annat den kyrkoantikvariska ersättningen. Så när dagens bullrande opposition ser tillbaka kan den ställa sig frågan vad den själv har gjort.
Debatten har också handlat om beskattningen av prästlönetillgångar samt rätten till tjänstledighet för uppdrag inom Svenska kyrkan. Båda frågorna hanterades i samband med de ändrade relationerna för tio år sedan med en övergångslagstiftning. Ifall inte aktivt andra beslut fattas skulle beskattningsfriheten och rätten till tjänstledighet försvinna.
Från finansdepartementets sida har tydligt visats att enhetlighet eftersträvas. Av den anledningen vill man inte se någon förlängning av skattebefrielsen. Vad som också ibland bortses ifrån är den rådande finansiella krisen, det är inte någon vanlig lågkonjunktur utan ett svårt ekonomiskt läge. Bara under de senaste dagarna har den svenska kronan tappat i värde och börserna runt om i världen hickat till därför att företag i Dubai begärt anstånd med betalningen av sina lån. Att under dessa omständigheter ändå avge löfte om 460 miljoner kronor i kyrkoantikvarisk ersättning till utgången av 2014 är ett betydande ansvarstagande! Ifråga om tjänsteledigheten finns en ambition att se på alla samfund, församlingar och kyrkor på ett likartat sätt. Även inom Svenska kyrkan finns en vilja att inte vara myndighetskyrka. Visst är Svenska kyrkan i en speciell ställning genom att vara utpekad i lag, vara det i särklass största trossamfundet, arrangera återkommande kyrkoval samt ifråga om begravningsväsendet axla visst myndighetsansvar. Samtidigt finns det aktiva moderater, centerpartister och socialdemokrater som har förtroendeuppdrag inom frikyrkor, romersk-katolska, ortodoxa, judiska samt muslimska församlingar och de klarar av detta utan lagreglerad rätt till tjänstledighet.
Att politik är det möjligas konst märks då V och MP säger sig vara bekymrade över frågan om tjänstledighet samtidigt som just de två partierna driver kravet på att Skatteverket inte skall få hjälpa trossamfund som Svenska kyrkan att ta in medlemsavgiften. Eller som de två partierna skriver i en gemensam reservation: ”Människor ska i Sverige fritt kunna ägna sig åt föreningsliv utan statens inblandning. Skatteverkets hjälp med uppbörd av medlemsavgifter åt religiösa samfund bör därför upphöra.”
Riksdagen har också fattat beslut om förenklat trossamfundsregister, vilket Svenska kyrkan tillstyrkt. Omröstningen slutade 308 för och 0 emot. Sånt händer faktiskt också ibland!
Hans Wallmark
torsdag 26 november 2009
New Moon-fallet måste få konsekvenser
I fredags förra vecka hade den andra filmen i Twiligt-serien premiär. Samma dag meddelade Kammarrätten att de ändrade åldersgränsen på filmen New Moon från Biografbyråns 15-års gräns till 11 år.
Det var ett mycket välkommet beslut, i alla fall för oss föräldrar som har döttrar i åldrarna från elva år till fjorton år och elva månader. Det är ju nämligen så att 15-års gränsen är absolut. Du som förälder har inget som helst inflytande över den.
Att du är övertygad om att din dotter klarar av att se filmen i ditt sällskap och ni går tillsammans till biografen spelar ingen roll. Biografägaren riskerar att bli av med sitt tillstånd om de släpper in någon som inte fyllt femton. Det spelar ingen roll hur många vuxna som än är medföljande - den underårige kommer inte in.
Detta måste vi ändra på! Just nu pågår ett arbete i dessa frågor och förhoppningsvis kan jag gå på en femtonårsfilm med min dotter också innan hon uppnår åldern i september nästa år!
Cecilia Magnusson
Det var ett mycket välkommet beslut, i alla fall för oss föräldrar som har döttrar i åldrarna från elva år till fjorton år och elva månader. Det är ju nämligen så att 15-års gränsen är absolut. Du som förälder har inget som helst inflytande över den.
Att du är övertygad om att din dotter klarar av att se filmen i ditt sällskap och ni går tillsammans till biografen spelar ingen roll. Biografägaren riskerar att bli av med sitt tillstånd om de släpper in någon som inte fyllt femton. Det spelar ingen roll hur många vuxna som än är medföljande - den underårige kommer inte in.
Detta måste vi ändra på! Just nu pågår ett arbete i dessa frågor och förhoppningsvis kan jag gå på en femtonårsfilm med min dotter också innan hon uppnår åldern i september nästa år!
Cecilia Magnusson
tisdag 24 november 2009
In the Loop
Politiska nördar brukar gilla den brittiska TV-serien Yes Minister. Själv är jag lycklig ägare till DVD-boxen med samtliga avsnitt liksom fortsättningen Yes Primeminister. I en hylla står även två böcker med texterna. Detta var ju 1980-talets stora succé. Drygt tio år senare var det dags för en ny publikframgång, nu från andra sidan Atlanten. Vita Huset, West Wing, har minst lika många intresserade som följer en amerikansk presidents utmaningar. En skicklig gestaltning av de svåra avvägningar en världsledare ställs inför. För egen del har jag tappat räkning på vilken säsong man är inne på. Nu finns emellertid den ultimata kombinationen. Filmen In the Loop sammanjämkar humorn med mörka inslag av toppolitikens villkor. Bitvis är det riktigt skruvat, men ändå tankeväckande.
I regi av Armando Iannucci får biobesökaren följa ett drama där Storbritannien och USA förbereder sig för krig baserat på fejkade uppgifter. I de båda länderna finns krafter som arbetar på att förhindra respektive vill få till stånd en militär urladdning. I centrum står en milt uttryckt förvirrad brittisk minister samt två företrädare för den amerikanska administrationen med diametralt olika åsikter. Och mediala rådgivare, som i själva verket är de som styr och ställer, har lånat drag av Tony Blairs legendariske skotske medarbetare Alastair Campbell. Den som är i behov av att uppdatera förrådet av invektiv ges rikliga möjligheter att lära sig nytt.
På rollistan återfinns bland andra Peter Capaldi, Tom Hollander och Gina McKee. Och visst är det mer humor, rapp dialog och komik än försök till trovärdig gestaltning. Men när skratten tystnat, och ett och annat litet igenkännandets leende, finns plats för eftertanke. Det är ett bra manus och filmen flyter på i ett rappt tempo med växlingar mellan London, Washington och New York.
För den politiskt intresserade som gottar sig åt TV-serier som Yes Minister och West Wing vore det direkt tjänstefel att missa In the Loop när den nu går på bio!
Hans Wallmark
I regi av Armando Iannucci får biobesökaren följa ett drama där Storbritannien och USA förbereder sig för krig baserat på fejkade uppgifter. I de båda länderna finns krafter som arbetar på att förhindra respektive vill få till stånd en militär urladdning. I centrum står en milt uttryckt förvirrad brittisk minister samt två företrädare för den amerikanska administrationen med diametralt olika åsikter. Och mediala rådgivare, som i själva verket är de som styr och ställer, har lånat drag av Tony Blairs legendariske skotske medarbetare Alastair Campbell. Den som är i behov av att uppdatera förrådet av invektiv ges rikliga möjligheter att lära sig nytt.
På rollistan återfinns bland andra Peter Capaldi, Tom Hollander och Gina McKee. Och visst är det mer humor, rapp dialog och komik än försök till trovärdig gestaltning. Men när skratten tystnat, och ett och annat litet igenkännandets leende, finns plats för eftertanke. Det är ett bra manus och filmen flyter på i ett rappt tempo med växlingar mellan London, Washington och New York.
För den politiskt intresserade som gottar sig åt TV-serier som Yes Minister och West Wing vore det direkt tjänstefel att missa In the Loop när den nu går på bio!
Hans Wallmark
söndag 22 november 2009
Kulturchef på villovägar (Svensk Tidskrift)
Veckans uppdatering av den liberalkonservativa kulturtidskriften finns här:
http://www.svensktidskrift.se/
- Politiker har små möjligheter att skapa nya jobb. Är det inte dags att i god tid inför valet klargöra att egenföretagande kanske är en långsiktigt bättre lösning? Det skriver Anita Lignell Du Rietz, forskare och författare till Svenskornas företagsamma historia.
- En resa till Östtyskland i början av 1980-talet fick stor betydelse för den då tolvårige Markus Lagerquist. Vad var det han såg i det delade Berlin som Åsa Linderborg tycks ha missat?
- Eric Ericson har i det närmaste blivit geniförklarad. Det var därför med spänning som Maria Eriksson gav sig i kast med hans senaste bok, Så fungerar samhället.
Och i Veckan som gick har det hållits kommunalval i Danmark. Vann rätt parti?
http://www.svensktidskrift.se/
- Politiker har små möjligheter att skapa nya jobb. Är det inte dags att i god tid inför valet klargöra att egenföretagande kanske är en långsiktigt bättre lösning? Det skriver Anita Lignell Du Rietz, forskare och författare till Svenskornas företagsamma historia.
- En resa till Östtyskland i början av 1980-talet fick stor betydelse för den då tolvårige Markus Lagerquist. Vad var det han såg i det delade Berlin som Åsa Linderborg tycks ha missat?
- Eric Ericson har i det närmaste blivit geniförklarad. Det var därför med spänning som Maria Eriksson gav sig i kast med hans senaste bok, Så fungerar samhället.
Och i Veckan som gick har det hållits kommunalval i Danmark. Vann rätt parti?
torsdag 19 november 2009
Isaak-kampanjen i riksdagen
Idag debatterade kammaren regeringens public service-proposition. Jag passade på att avsluta med en passus om yttrandefrihet med anledning av dagens dagspressmanifestation för Dawit Isaak.
Mitt anförande finns här:
http://www.matsjohansson.net/
Kulturutskottets betänkande finns här:
http://www.riksdagen.se/webbnav/?nid=3322&rm=2009/10&bet=KrU3
Mats Johansson
Mitt anförande finns här:
http://www.matsjohansson.net/
Kulturutskottets betänkande finns här:
http://www.riksdagen.se/webbnav/?nid=3322&rm=2009/10&bet=KrU3
Mats Johansson
Idag blir det kultur i Sveriges Riksdag
Klockan är 08.45 och jag förbereder dagens arbete. På kulturutskottets sammanträde börjar vi att bearbeta propositionen Tid för kultur. Det går en lyckokänsla genom kroppen när jag tänker på hur bra förslag som finns i den lilla oranga skriften. Oppositionen har skrivit ett antal motioner men samtliga av dem kan bäst beskrivas med uttrycket "tomma tunnor skramlar mest"
Senare idag debatteras två betänkanden i i Riksdagens plenisal. Först är det public service -propositionen som också direktsänds i TV24. Mats Johansson företräder oss och kulturministern Lena Adelsohn Liljeroth kommer att kasta sig in i debatten. Hon är fantastisk!
Sedan ska det nya avtalet med svenska kyrkan debatteras. Det är ju tio år sedan kyrka och staten gick skilda vägar och ett nytt fyraårigt avtal om hur ansvarsfördelningen för vårt gemensamma kulturarv ska debatteras. Även i denna debatt deltar Lena Adelsohn Liljeroth.
Min dag avslutas också med kultur. Tillsammans med mina barn och ett antal vänner ska jag gå och se uppsättningen The producers med bla Pernilla Wahlgren på Lorensbergs teatern i Göteborg. Vilken underbar dag det kan bli!
Cecilia Magnusson
Senare idag debatteras två betänkanden i i Riksdagens plenisal. Först är det public service -propositionen som också direktsänds i TV24. Mats Johansson företräder oss och kulturministern Lena Adelsohn Liljeroth kommer att kasta sig in i debatten. Hon är fantastisk!
Sedan ska det nya avtalet med svenska kyrkan debatteras. Det är ju tio år sedan kyrka och staten gick skilda vägar och ett nytt fyraårigt avtal om hur ansvarsfördelningen för vårt gemensamma kulturarv ska debatteras. Även i denna debatt deltar Lena Adelsohn Liljeroth.
Min dag avslutas också med kultur. Tillsammans med mina barn och ett antal vänner ska jag gå och se uppsättningen The producers med bla Pernilla Wahlgren på Lorensbergs teatern i Göteborg. Vilken underbar dag det kan bli!
Cecilia Magnusson
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
