Voksenåsen är Norges nationalgåva till Sverige efter andra världskriget. 2010 firas femtioårsjubileum. Alla håller tummarna för att kungaparen från de båda nationerna den 2 oktober kan träffas tillsammans med andra gäster på anläggningen som finns 501 meter ovanför Oslo med en bedårande utsikt över stad, fjord och med svenska berg bortom skogarna i öster.
Svenska Fastighetsverket förvaltar det som utvecklats till ett ledande konferenshotell och en betydande kulturinstitution. En del av programverksamheten finansieras via det svenska kulturdepartementet. Huvudsakligen lever och frodas man av sina gäster som inte minst uppskattar matsalarna. Karl Einar Ellingsen är en stolt chef som varit på plats sedan slutet av 1990-talet. På klingande norska säger han att Voksenåsen med åren kommit att innebära allt mer svensk närvaro i Norge och det är något han uppskattar. Och det är mycket marknad och litet katedral, något som jag borde uppskatta säger han med en blinkning till den moderate riksdagsmannen. Goda affärer och gäster som vill komma tillbaka har gjort det möjligt att finansiera utbyggnad och nya rum. Användandet av ordet ”katedral” syftar på ambitionen att vara en mötesplats, inte bara för nordiska företrädare utan med en vidare spejande blick än så. Det arrangeras seminarier, föreläsningar, utställningar och konserter.
Voksenåsen är mycket Norden när det är som bäst. Lokalerna präglas av utrymme, luft och funktionalitet. De flesta möbler är från Småland. Det finns vacker konst. Och olika framträdande personer hedras med att få låna sina namn till delar av byggnaden: Dag Hammarskjöld, Gustav Wasa och mindre grupprum som påminner om Astrid Lindgrens skapelser Pippi Långstrump och Emil. Vid ingången finns skulpturer och byster, bland annat en föreställande den legendariske chefredaktören Torgny Segerstedt.
Under en rundvandring med Karl Einar Ellingsen går det verkligen att uppfatta den genuina varma hemkänsla som finns på Voksenåsen som att detta är hans egen ögonsten. Han är dessutom något inte alldeles vanligt som en ledande kulturperson - kompositör och pianist - som kan kombinera engagemang och klappande hjärta för fantasi och kultur med sunt ekonomiskt tänkande. Det här handlar också om en bortglömd del av Sveriges historia. Ibland talas det kritiskt om vad man inte gjorde under andra världskriget, menar Karl Einar Ellingsen. Med Voksenåsen säger vi i Norge ”Tack för maten”. Under krigsåren försågs många nämligen med soppa från Sverige. Näringstillskott som betydde mycket för inte minst de mindre. Under 1940-talet uppfördes fler än 700 ”svenskhus” på olika håll i Norge. Kåkar för barnfamiljer som erbjöd både trygghet och värme. Min guide har själv vuxit upp i en sådan fastighet. Och sedan utbildades en så kallad norsk polisstyrka på andra sidan gränsen som hade stor betydelse efter freden 1945.
Voksenåsen innebär närvaro och delaktighet. Men också en påminnelse om att våga stå upp för rätt och sanning i en svår tid. Allt detta är onekligen värt att fira nästa år!
Hans Wallmark
måndag 7 september 2009
lördag 5 september 2009
Svensk Tidskrift: Gotlandsmysteriet tätnar
Veckans uppdatering av den liberalkonservativa kulturtidningen på nätet:
- Liberaler har goda skäl att förhålla sig skeptiska till genusteorier. Dessutom kan man vara liberal på mer än ett sätt, menar Patrik Lindqvist i en replik på Erika Aldenbergs "Sanna liberaler tar avstånd från biologisk determinism".
- Stefan Olsson, verksam vid FOI, recenserar Dick Sundevalls bok "Peter Rätz" om infiltratörer i polisens tjänst - en olaglig verksamhet som ingen tycks vilja utreda.
- "Att brottas med en bläckfisk" är det uttryck som diplomaten, affärsmannen och ministern Ulf Dinkelspiel använder för att beskriva de långa förhandlingarna på vägen mot ett svenskt EU-medlemskap i sin bok "Den motvillige europén". Mats Johansson recenserar.
- Och i Veckan som gick har dimman tätnat kring mysterierna i Östersjön: Gotland, Putingaz och Arctic Sea.
Finns att läsa här:http://www.svensktidskrift.se/
- Liberaler har goda skäl att förhålla sig skeptiska till genusteorier. Dessutom kan man vara liberal på mer än ett sätt, menar Patrik Lindqvist i en replik på Erika Aldenbergs "Sanna liberaler tar avstånd från biologisk determinism".
- Stefan Olsson, verksam vid FOI, recenserar Dick Sundevalls bok "Peter Rätz" om infiltratörer i polisens tjänst - en olaglig verksamhet som ingen tycks vilja utreda.
- "Att brottas med en bläckfisk" är det uttryck som diplomaten, affärsmannen och ministern Ulf Dinkelspiel använder för att beskriva de långa förhandlingarna på vägen mot ett svenskt EU-medlemskap i sin bok "Den motvillige europén". Mats Johansson recenserar.
- Och i Veckan som gick har dimman tätnat kring mysterierna i Östersjön: Gotland, Putingaz och Arctic Sea.
Finns att läsa här:http://www.svensktidskrift.se/
fredag 4 september 2009
Alliansen sparar inte på kulturen!
Kommunernas och Landstingens egen tidning Dagens Samhälle dimper ner i min brevlåda varje torsdag. Sällan väcker den mitt mitt intresse dock blev jag denna vecka sittande med den en lång stund.
Anledningen är den bilaga som fanns med kallad Kultur och Fritid där man ger politikområdet 20 sidor egen plats. Det är i stora stycken en intressant läsning där det bland annat framgår att kulturanslagen inte alls håller på att förintas ute i kommuner och landsting. Det är ju ingen nyhet men i media framställs situationen som om den stora kulturskymningen vore här och då är det välkommet med bevis på motsatsen!
Lite förundrad är jag över redaktionens nyvakna insikt att de alliansstyrda kommunerna är de som sparar minst på kulturområdet. Två av tre kommuner som sparar mindre på kulturen än på annat är just alliansstyrda. Jag kan inte låta bli och fundera på vilka grunduppfattningar som journalisten ger uttryck för.
Man insinuerar på flera ställen i artikeln att Fredrik Reinfeldt och Anders E Borg gett uttryck för att man i kommunerna ska prioritera ned kulturen. Vad kan man fått det ifrån?
Slutsatsen för mig är att vi måste bli mycket bättre på att nå ut med de stora satsningar som vi inom alliansen gjort på kulturområdet. Okunskapen och fördomarna lever kvar på många ställen i vårt samhälle!
Cecilia Magnusson
Anledningen är den bilaga som fanns med kallad Kultur och Fritid där man ger politikområdet 20 sidor egen plats. Det är i stora stycken en intressant läsning där det bland annat framgår att kulturanslagen inte alls håller på att förintas ute i kommuner och landsting. Det är ju ingen nyhet men i media framställs situationen som om den stora kulturskymningen vore här och då är det välkommet med bevis på motsatsen!
Lite förundrad är jag över redaktionens nyvakna insikt att de alliansstyrda kommunerna är de som sparar minst på kulturområdet. Två av tre kommuner som sparar mindre på kulturen än på annat är just alliansstyrda. Jag kan inte låta bli och fundera på vilka grunduppfattningar som journalisten ger uttryck för.
Man insinuerar på flera ställen i artikeln att Fredrik Reinfeldt och Anders E Borg gett uttryck för att man i kommunerna ska prioritera ned kulturen. Vad kan man fått det ifrån?
Slutsatsen för mig är att vi måste bli mycket bättre på att nå ut med de stora satsningar som vi inom alliansen gjort på kulturområdet. Okunskapen och fördomarna lever kvar på många ställen i vårt samhälle!
Cecilia Magnusson
måndag 31 augusti 2009
Kulturmotioner vid moderata stämman
Under årets arbetstämma i Västerås den gångna veckan behandlades två motioner från ledamöterna i riksdagens moderata kulturkommitté. Stämman beslöt i enlighet med partistyrelsens yttranden att anse dem besvarade eller avslagna.
Motion 19: Kulturen – en murbräcka för integration
Att finna vägar för att få människor som flyttar till Sverige från hela världen att också komma in i det svenska samhället är absolut nödvändigt. Då menar vi inte enbart att de ska hitta en bra bostad och ett arbete utan bli en del av vårt samhälle. Propositionen ”Fler vägar in” tar upp problematiken och vi vill peka på fler krafter som kan användas för att accelerera integrationsprocessen.
Kulturen är en kraft av sällan skådat slag. Vi underskattar den många gånger och är rädda att använda den då det finns en felaktig föreställning kring att om man använder kulturen som ett redskap förlorar den sitt egenvärde. I ett antal sammanhang kan kulturen användas som nyckel för en bredare integration.
Ett exempel är Sunnadalskolan i Karlskrona som kallar sig för hela världens skola. Skolan har 400 barn och ungdomar – 85 procent av dem har annat modersmål än svenska och eleverna kommer från 45 olika nationer.
Vi kan alla rada upp exempel på skolor som denna och de allra flesta har stora problem. På Sunnadalskolan är eleverna stolta, här gillar personalen sina elever och eleverna sina vuxna. Man har goda resultat. Självklart finns det också konflikter på denna stora arbetsplats som på många andra arbetsplatser. Men de är hanterbara.
Sunnadalskolan är en stolthet för Karlskrona kommun. I hela landet känner man till läraren Peter Skogsbergs kulturarbete som är något unikt i svenskt skolväsende. Kultur och undervisning går ihop i samverkan med Marinmuseum.
För snart tio år sedan fick Peter Skogsberg ta hand om ett antal pojkar som inte kunde vara på skolan och han gick till Marinmuseum med dem och bedrev undervisning därifrån. Det fungerade jättebra och en samverkan var född. I dag är elevernas alla skolår på skolan på något sätt involverat med museet i undervisningen. Sunnadalskolan har funnit en modell av kunskapsinhämtning via museisamverkan och teaterprojekt med marintema. Det har berikat pedagogiken, stimulerat eleverna och ökat lusten att gå till skolan. Sunnadalskolan har kommit in i en god cirkel. Det finns skolor som går före och bildar modell för modern pedagogik och kunskapsinhämtning. Sunnadalskolan i Karlskrona är ett sådant exempel.
Ur integrationsaspekten är exemplet om museiguidning underbart. Eleverna lär sig om museets samlingar i den ordinarie undervisningen och blir guider. Som avslutning bjuder eleverna in sina familjer och släktingar för att guida dem i museet. Vuxna människor från hela världen som inte ens vetat om att det finns ett museum kommer dit och går därifrån med kunskap och en enorm stolthet över sin unga släktings insats som museiguide.
Genom barnen är kulturen en murbräcka i integrationsarbetet också för de vuxna. Ett liknande arbete kan säkert vara framgångsrikt på flera orter i landet. Föreningarna, både idrotts- och kulturföreningar bär upp mycket av det civila samhället. Att uppmuntra dem att i högre utsträckning delta i integrationsarbetet tror vi är ännu ett verktyg att använda. Via regler för bidragsgivning kan man påverka föreningarnas insatser och genom att staten sluter avtal med ideella föreningar inom kulturområdet, på samma sätt som man gjort inom det sociala området, kan man liera sig med en kraft i det civila samhället som har en stor potential.
Vi förslår därför att arbetsstämman beslutar
att kulturen skall vara ett verktyg i arbetet att åstadkomma en bättre integration, samt
att ställa sig bakom vad som i motionen anförs om samarbete mellan den civila sektorn och de samhälleliga sektorer som aktivt arbetar med frågan kring kultur.
Cecilia Magnusson, Innerstaden, Göteborg
Anne Marie Brodén, Laholm, Hallands län
Mats Johansson, City, Stockholms stad
Hans Wallmark, Ängelholm, Skåne
Olof Lavesson, Slottsstaden, Skåne
Göran Montán, Kristianstad, södra Skåne
Motion 27: Integrera kulturen i grundskolans pedagogiska verksamhet
Vi lever i ett komplext och föränderligt samhälle, vilket också ställer allt större krav på skolor och andra utbildningsinstanser. Det är därför viktigt att ställa krav på en fungerande och kunskapsinriktad utbildningskedja. I slutrapporten ”Jobb, välfärd och kunskap” betonas vikten av samverkan mellan skola och näringsliv, liksom att det finns individuella utvecklingsplaner.
Vi ledamöter i den moderata kulturkommittén anser att detta är ett bra inriktningsmål. Vi vill dock understryka att kultur bör integreras i grundskolans pedagogiska verksamhet då vi anser att detta har en stor betydelse för barnets lärandeprocess. Den moderna pedagogiska forskningen visar att lusten till lärandet är en nyckel i allt framgångsrikt skolarbete.
Barn och ungdomar lär sig bättre och fortare när den ansvarige pedagogen använder sig av färg, form, dans, scenisk gestaltning, hörsel, syn och känsel. Ett mer organiserat samarbete mellan utbildning och kultur skapar stora möjligheter att göra den svenska skolan bättre utan att detta behöver innebära ökade kostnader.
I begreppet kultur ryms många olika företeelser. Skolbiblioteken utgör exempelvis en viktig funktion i gränslandet mellan kultur och skola. Enligt kulturutredningen har cirka hälften av landets kommuner ett utvecklat samarbete med specialpedagoger, särskolor och modersmålslärare kring lättläst litteratur och specialanpassade medier.
Ändå har bara 36 procent av eleverna tillgång till ett skolbibliotek som är bemannat mer än fem timmar i veckan. Bibliotek liksom museum är också institutioner som möjliggör att barnet får tillgång till sitt eget kulturarv liksom andra kulturer. De spelar således en viktig funktion för barnets kunskap om sig själva och sin omvärld. Bättre tillgänglighet till skolbiblioteken borde därför vara ett för moderaterna prioriterat område.
Olika konstformer skulle också kunna spela en större roll för att komplettera den vanliga pedagogiken. Att skriva, måla och uttrycka sig sceniskt kan ha stor betydelse för det individuella barnets möjligheter att utveckla sin egen kommunikation. Vissa barn är blyga medan andra är utåtriktade och rastlösa. Kulturen kan därför spela en stor roll för det individuella barnets lärande.
Vi ser därför positivt på ett ökat samarbete mellan kultursektorn och skolan och vill i linje med regeringens satsning på Skapande skola, det statliga stödet till kultur i skolan, som sedan starten 2008 engagerar högstadieelever i 235 kommuner, 24 stadsdelar och 59 friskolor uppmuntra till aktiva partnerskap mellan skolor, kulturorganisationer och kulturutövare.
Den stora utvecklingspotential som ett närmare samarbete mellan kultur och utbildningssektorn innebär bör vi nyttja. Kulturen skall, som en konsekvens av detta, vara en naturlig del för oss moderater när vi formulerar våra framtida visioner om den svenska skolan.
Vi förslår därför att arbetsstämman beslutar
att ställa sig bakom vad som i motionen anförs om bättre tillgänglighet till skolbibliotek, samt
att ställa sig bakom vad som i motionen anförs om aktiva partnerskap mellan kultursektorn och utbildningssektorn.
Cecilia Magnusson, Innerstaden, Göteborg
Anne Marie Brodén, Laholm, Hallands län
Mats Johansson, City, Stockholms stad
Hans Wallmark, Ängelholm, Skåne
Olof Lavesson, Slottsstaden, Skåne
Göran Montán, Kristianstad, södra Skåne
Motion 19: Kulturen – en murbräcka för integration
Att finna vägar för att få människor som flyttar till Sverige från hela världen att också komma in i det svenska samhället är absolut nödvändigt. Då menar vi inte enbart att de ska hitta en bra bostad och ett arbete utan bli en del av vårt samhälle. Propositionen ”Fler vägar in” tar upp problematiken och vi vill peka på fler krafter som kan användas för att accelerera integrationsprocessen.
Kulturen är en kraft av sällan skådat slag. Vi underskattar den många gånger och är rädda att använda den då det finns en felaktig föreställning kring att om man använder kulturen som ett redskap förlorar den sitt egenvärde. I ett antal sammanhang kan kulturen användas som nyckel för en bredare integration.
Ett exempel är Sunnadalskolan i Karlskrona som kallar sig för hela världens skola. Skolan har 400 barn och ungdomar – 85 procent av dem har annat modersmål än svenska och eleverna kommer från 45 olika nationer.
Vi kan alla rada upp exempel på skolor som denna och de allra flesta har stora problem. På Sunnadalskolan är eleverna stolta, här gillar personalen sina elever och eleverna sina vuxna. Man har goda resultat. Självklart finns det också konflikter på denna stora arbetsplats som på många andra arbetsplatser. Men de är hanterbara.
Sunnadalskolan är en stolthet för Karlskrona kommun. I hela landet känner man till läraren Peter Skogsbergs kulturarbete som är något unikt i svenskt skolväsende. Kultur och undervisning går ihop i samverkan med Marinmuseum.
För snart tio år sedan fick Peter Skogsberg ta hand om ett antal pojkar som inte kunde vara på skolan och han gick till Marinmuseum med dem och bedrev undervisning därifrån. Det fungerade jättebra och en samverkan var född. I dag är elevernas alla skolår på skolan på något sätt involverat med museet i undervisningen. Sunnadalskolan har funnit en modell av kunskapsinhämtning via museisamverkan och teaterprojekt med marintema. Det har berikat pedagogiken, stimulerat eleverna och ökat lusten att gå till skolan. Sunnadalskolan har kommit in i en god cirkel. Det finns skolor som går före och bildar modell för modern pedagogik och kunskapsinhämtning. Sunnadalskolan i Karlskrona är ett sådant exempel.
Ur integrationsaspekten är exemplet om museiguidning underbart. Eleverna lär sig om museets samlingar i den ordinarie undervisningen och blir guider. Som avslutning bjuder eleverna in sina familjer och släktingar för att guida dem i museet. Vuxna människor från hela världen som inte ens vetat om att det finns ett museum kommer dit och går därifrån med kunskap och en enorm stolthet över sin unga släktings insats som museiguide.
Genom barnen är kulturen en murbräcka i integrationsarbetet också för de vuxna. Ett liknande arbete kan säkert vara framgångsrikt på flera orter i landet. Föreningarna, både idrotts- och kulturföreningar bär upp mycket av det civila samhället. Att uppmuntra dem att i högre utsträckning delta i integrationsarbetet tror vi är ännu ett verktyg att använda. Via regler för bidragsgivning kan man påverka föreningarnas insatser och genom att staten sluter avtal med ideella föreningar inom kulturområdet, på samma sätt som man gjort inom det sociala området, kan man liera sig med en kraft i det civila samhället som har en stor potential.
Vi förslår därför att arbetsstämman beslutar
att kulturen skall vara ett verktyg i arbetet att åstadkomma en bättre integration, samt
att ställa sig bakom vad som i motionen anförs om samarbete mellan den civila sektorn och de samhälleliga sektorer som aktivt arbetar med frågan kring kultur.
Cecilia Magnusson, Innerstaden, Göteborg
Anne Marie Brodén, Laholm, Hallands län
Mats Johansson, City, Stockholms stad
Hans Wallmark, Ängelholm, Skåne
Olof Lavesson, Slottsstaden, Skåne
Göran Montán, Kristianstad, södra Skåne
Motion 27: Integrera kulturen i grundskolans pedagogiska verksamhet
Vi lever i ett komplext och föränderligt samhälle, vilket också ställer allt större krav på skolor och andra utbildningsinstanser. Det är därför viktigt att ställa krav på en fungerande och kunskapsinriktad utbildningskedja. I slutrapporten ”Jobb, välfärd och kunskap” betonas vikten av samverkan mellan skola och näringsliv, liksom att det finns individuella utvecklingsplaner.
Vi ledamöter i den moderata kulturkommittén anser att detta är ett bra inriktningsmål. Vi vill dock understryka att kultur bör integreras i grundskolans pedagogiska verksamhet då vi anser att detta har en stor betydelse för barnets lärandeprocess. Den moderna pedagogiska forskningen visar att lusten till lärandet är en nyckel i allt framgångsrikt skolarbete.
Barn och ungdomar lär sig bättre och fortare när den ansvarige pedagogen använder sig av färg, form, dans, scenisk gestaltning, hörsel, syn och känsel. Ett mer organiserat samarbete mellan utbildning och kultur skapar stora möjligheter att göra den svenska skolan bättre utan att detta behöver innebära ökade kostnader.
I begreppet kultur ryms många olika företeelser. Skolbiblioteken utgör exempelvis en viktig funktion i gränslandet mellan kultur och skola. Enligt kulturutredningen har cirka hälften av landets kommuner ett utvecklat samarbete med specialpedagoger, särskolor och modersmålslärare kring lättläst litteratur och specialanpassade medier.
Ändå har bara 36 procent av eleverna tillgång till ett skolbibliotek som är bemannat mer än fem timmar i veckan. Bibliotek liksom museum är också institutioner som möjliggör att barnet får tillgång till sitt eget kulturarv liksom andra kulturer. De spelar således en viktig funktion för barnets kunskap om sig själva och sin omvärld. Bättre tillgänglighet till skolbiblioteken borde därför vara ett för moderaterna prioriterat område.
Olika konstformer skulle också kunna spela en större roll för att komplettera den vanliga pedagogiken. Att skriva, måla och uttrycka sig sceniskt kan ha stor betydelse för det individuella barnets möjligheter att utveckla sin egen kommunikation. Vissa barn är blyga medan andra är utåtriktade och rastlösa. Kulturen kan därför spela en stor roll för det individuella barnets lärande.
Vi ser därför positivt på ett ökat samarbete mellan kultursektorn och skolan och vill i linje med regeringens satsning på Skapande skola, det statliga stödet till kultur i skolan, som sedan starten 2008 engagerar högstadieelever i 235 kommuner, 24 stadsdelar och 59 friskolor uppmuntra till aktiva partnerskap mellan skolor, kulturorganisationer och kulturutövare.
Den stora utvecklingspotential som ett närmare samarbete mellan kultur och utbildningssektorn innebär bör vi nyttja. Kulturen skall, som en konsekvens av detta, vara en naturlig del för oss moderater när vi formulerar våra framtida visioner om den svenska skolan.
Vi förslår därför att arbetsstämman beslutar
att ställa sig bakom vad som i motionen anförs om bättre tillgänglighet till skolbibliotek, samt
att ställa sig bakom vad som i motionen anförs om aktiva partnerskap mellan kultursektorn och utbildningssektorn.
Cecilia Magnusson, Innerstaden, Göteborg
Anne Marie Brodén, Laholm, Hallands län
Mats Johansson, City, Stockholms stad
Hans Wallmark, Ängelholm, Skåne
Olof Lavesson, Slottsstaden, Skåne
Göran Montán, Kristianstad, södra Skåne
lördag 29 augusti 2009
Svensk Tidskrift om Tobissons bok
I söndags hölls internationella minnesdagen för att hedra offren för kommunismen och nationalsocialismen och för att fira Europas återförening. Svensk Tidskrift publicerar EU-minister Cecilia Malmströms tal.
- Anders Edwardsson, historiker och författare, recenserar Lars Tobissons bok Främling i folkhemmet.
- Journalisten Carolina Jemsby svarar på kritiken mot hennes TV4-reportage om situationen på UD.
- I Veckan som gick har Gotlands kommun plötsligt sagt nej tack till Nord Stream.
http://svensktidskrift.se
- Anders Edwardsson, historiker och författare, recenserar Lars Tobissons bok Främling i folkhemmet.
- Journalisten Carolina Jemsby svarar på kritiken mot hennes TV4-reportage om situationen på UD.
- I Veckan som gick har Gotlands kommun plötsligt sagt nej tack till Nord Stream.
http://svensktidskrift.se
måndag 24 augusti 2009
Nu skrotar vi filmcensuren!
Före sommaren mottog regeringen en utredning som föreslår ett avskaffande av den svenska filmcensuren. Det är sannerligen på tiden!
Den svenska filmcensuren är äldst i världen och har funnits sedan 1911. När den infördes var tanken att utifrån någon slags gemensam grundsyn på etik och moral skulle skydda folket från stötande material. Censur som princip är något som de flesta förknippar med diktatur och förtryck. Sverige är i dag en av de sista demokratierna i världen som har kvar en statlig censur.
Filmcensuren är en tydlig symbolfråga för demokrati. Inte sedan 1995 har statens biografbyrå klippt i någon film. Systemet är förlegat och flera partier har pragmatiskt svängt i frågan. Vänsterpartiet är däremot av ideologiska skäl fortfarande varma anhängare och enligt tidningen Riksdag & departement, har de stämmobeslut på att behålla filmcensuren.
Att staten via sina myndigheter ska inskränka yttrandefriheten genom censur hör inte hemma i en modern demokrati 2009. Om detta skrev jag även i Kvällsposten den 28 juli. Du kan läsa hela artikeln här: http://www.kvp.se/nyheter/1.1653390/debatt-nu-skrotar-vi-filmcensuren
Olof Lavesson
olof.lavesson@riksdagen.se
Den svenska filmcensuren är äldst i världen och har funnits sedan 1911. När den infördes var tanken att utifrån någon slags gemensam grundsyn på etik och moral skulle skydda folket från stötande material. Censur som princip är något som de flesta förknippar med diktatur och förtryck. Sverige är i dag en av de sista demokratierna i världen som har kvar en statlig censur.
Filmcensuren är en tydlig symbolfråga för demokrati. Inte sedan 1995 har statens biografbyrå klippt i någon film. Systemet är förlegat och flera partier har pragmatiskt svängt i frågan. Vänsterpartiet är däremot av ideologiska skäl fortfarande varma anhängare och enligt tidningen Riksdag & departement, har de stämmobeslut på att behålla filmcensuren.
Att staten via sina myndigheter ska inskränka yttrandefriheten genom censur hör inte hemma i en modern demokrati 2009. Om detta skrev jag även i Kvällsposten den 28 juli. Du kan läsa hela artikeln här: http://www.kvp.se/nyheter/1.1653390/debatt-nu-skrotar-vi-filmcensuren
Olof Lavesson
olof.lavesson@riksdagen.se
lördag 22 augusti 2009
Köp Lars Tobissons memoarbok!
"Främling i folkhemmet" heter den förre partisekreteraren med mera Lars Tobissons minnen, nedtecknade i en tegelsten från bokförlaget Atlantis. För alla oss som varit med de senaste 40 åren är det en elegant sammanfattning av vad vi bidragit till. För nypåstigna är det en lärobok i svensk politisk historia med en sådan där härlig överblick som memoarskrivare kan åstadkomma med lite större penseldrag.
Boken finns att köpa här:
http://www.atlantisbok.se/
En rapport från presentationen finns här:
http://www.svensktidskrift.se/?p=494
Mats Johansson
mats.johansson@riksdagen.se
Boken finns att köpa här:
http://www.atlantisbok.se/
En rapport från presentationen finns här:
http://www.svensktidskrift.se/?p=494
Mats Johansson
mats.johansson@riksdagen.se
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
