I den senaste utgåvan av den moderata kulturkommitténs nyhetsbrev som går till något tusental kontakter i kulturvärlden skriver jag om vad som händer på närradioområdet:
I skymundan av arbetet på nya villkor för den kommersiella radion pågår också en diskussion inom alliansen om förbättringar för närradion. Den lever ett eget liv vid sidan av Sveriges Radio och de privatägda nätverken, men fyller en viktig funktion på lokalplanet som komplement för kanske 100 000 regelbundna lyssnare i hundratalet sändningsområden med tusentalet sändningstillstånd.
En tanke är att avskaffa det nuvarande förbudet mot rikssändningar och även medge större sändningsområden än en kommun, en avreglering som skulle stärka möjligheterna att utveckla mediet. Å andra sidan ska en ökad frihet inte gå ut över den kommersiella radions möjligheter att expandera.
Det är viktigt att de olika radioformerna skiljer sig åt för att bevara sin särart. Idag noteras en tendens att smygkommersialisera närradion genom att privata ägare går in som tillståndsinnehavare och dessutom finansierar verksamheten i vinstsyfte. En tydligare gränsdragning kan bli nödvändig för att inte förfuska grundidén med ideell radio.
En lösning kan vara att utöver ideella föreningar ge sändningstillstånd till non-profit-bolag som förenar offentlig insyn med kravet på att intäkterna ska stanna i verksamheten. I väntan på propositionen om en ny radio-tv-lag kan den nyfikne söka information i Radio-TV-verkets utredning ”Närradio och när-tv i fokus” (2007), som finns här:
http://www.rtvv.se/_upload/infomatrial/Närradio%20och%20när-TV.pdf
Mats Johansson
mats.johansson@riksdagen.se
Mejla mig om du vill ha det moderata kulturbrevet!
fredag 29 maj 2009
onsdag 27 maj 2009
Hej! Det är Ingrid!
För en dryg vecka sedan hade jag Fredrik Reinfeldt här i Skåne. Det blev besök bland annat vid Öresundsbrons fäste på Lernacken. På ena sidan Sverige, på den andra bron, tunneln och sedan Danmark. Med tullarna och dem som arbetar vid gränsen blev det många aspekter kring den organiserade kriminaliteten som lyftes fram. Vi två fick utöver fakta med oss hem var sin orange skyddsväst på vilken står Tull.
Dagen efter rapporterade media om vårt besök. Ingrid Eiken, god vän och duktig statsekreterare vid kulturdepartementet, ringde på morgonen: Hej! Det är Ingrid! Hon sa sig gilla artikeln hon läst, bilden, texten och innehållet. Finns det något jag kan göra, undrade hon med ett glatt skratt. Det är ju europavalrörelse! För egen del var jag denna morgon i Kävlinge för att sedan söka mig mot Jönköping.
Men om vi ses imorn så kan jag se till att du får information om Uppåkra. Perfekt, sa Ingrid.
Michael Sandin, kommunstyrelsens utmärkte ordförande i Staffanstorp, tillsammans med en lysande guide doktorerande på vikingarnas religiösa föreställningsvärld visade runt på det lilla historiska museet i Lund. Det är till yta inte stort men det är imponerande. Här presenteras en enastående skatt av historia från ett par hundra år efter Kristus till ca 1000-talet. Det visar både på konstskatter som hur Skåne vid denna tid påverkats både av Romarriket, som Öst och Väst.
Uppåkra är något fantastiskt! Mer finns att erbjuda. Jag är glad att ha kunnat sammanföra Ingrid Eiken med dessa samlingar i Lund. Därmed har en statsekreterare från Kulturdepartementet för första gången på plats kunnat beskåda detta. När alla återkom efter guidningen till min plats som broschyrutdelare vid Gleerups hade flera hundra foldrar distribuerats samtidigt som Ingrids kunskapsmängd ökat. En bra eftermiddag för alla!
Hans Wallmark
Dagen efter rapporterade media om vårt besök. Ingrid Eiken, god vän och duktig statsekreterare vid kulturdepartementet, ringde på morgonen: Hej! Det är Ingrid! Hon sa sig gilla artikeln hon läst, bilden, texten och innehållet. Finns det något jag kan göra, undrade hon med ett glatt skratt. Det är ju europavalrörelse! För egen del var jag denna morgon i Kävlinge för att sedan söka mig mot Jönköping.
Men om vi ses imorn så kan jag se till att du får information om Uppåkra. Perfekt, sa Ingrid.
Michael Sandin, kommunstyrelsens utmärkte ordförande i Staffanstorp, tillsammans med en lysande guide doktorerande på vikingarnas religiösa föreställningsvärld visade runt på det lilla historiska museet i Lund. Det är till yta inte stort men det är imponerande. Här presenteras en enastående skatt av historia från ett par hundra år efter Kristus till ca 1000-talet. Det visar både på konstskatter som hur Skåne vid denna tid påverkats både av Romarriket, som Öst och Väst.
Uppåkra är något fantastiskt! Mer finns att erbjuda. Jag är glad att ha kunnat sammanföra Ingrid Eiken med dessa samlingar i Lund. Därmed har en statsekreterare från Kulturdepartementet för första gången på plats kunnat beskåda detta. När alla återkom efter guidningen till min plats som broschyrutdelare vid Gleerups hade flera hundra foldrar distribuerats samtidigt som Ingrids kunskapsmängd ökat. En bra eftermiddag för alla!
Hans Wallmark
måndag 25 maj 2009
Kulturen viktig i EU-samarbetet
Mitt under den allt mer intensivare EU-valrörelsen har jag roat mig med att läsa Annika Ström Melins bok "Européerna, arvet efter EU´s pionjärer."
En bok jag verkligen kan rekommendera till den som är historiskt intresserad. Det är ett medryckande och vackert språk som väcker intresse rakt igenom de 300 sidorna.
Författaren berättar historien om Jean Monnet och Robert Schuman. Varifrån de kom, deras uppväxt och karriärer broderas varsamt och spännande fram. De målande beskrivningarna av tidsandan är fantastiska. Man får en förståelse från vilka olika utgångspunkter dessa två udda herrar kom som tillsammans skapade och drev fram avtalet om kol- och stålunionen år 1950. Avtalet som är grunden till dagens EU.
Jean Monnet var federalist och arbetade för ett Europas förenta stater medan Schuman trodde på nära samarbeten mellan stater.
På ålderns höst sa Jean Monnet att om han med den kunskap han nu besatt skulle skapa ett nytt avtal för att bättre förena Europa - så skulle han välja ett avtal kring kulturen.
Jag är tacksam för att kulturen inte är ett kompentensområde för det europeiska samarbetet. Vi har i mångt och mycket en gemensam kultur men kulturpolitik lämpar sig inte för en överstatlighet. Frivilliga samarbeten mellan fria staters kulturaktiva är det som jag tror fungerar och det finns mycket kvar att utveckla på det området!
Cecilia Magnusson
En bok jag verkligen kan rekommendera till den som är historiskt intresserad. Det är ett medryckande och vackert språk som väcker intresse rakt igenom de 300 sidorna.
Författaren berättar historien om Jean Monnet och Robert Schuman. Varifrån de kom, deras uppväxt och karriärer broderas varsamt och spännande fram. De målande beskrivningarna av tidsandan är fantastiska. Man får en förståelse från vilka olika utgångspunkter dessa två udda herrar kom som tillsammans skapade och drev fram avtalet om kol- och stålunionen år 1950. Avtalet som är grunden till dagens EU.
Jean Monnet var federalist och arbetade för ett Europas förenta stater medan Schuman trodde på nära samarbeten mellan stater.
På ålderns höst sa Jean Monnet att om han med den kunskap han nu besatt skulle skapa ett nytt avtal för att bättre förena Europa - så skulle han välja ett avtal kring kulturen.
Jag är tacksam för att kulturen inte är ett kompentensområde för det europeiska samarbetet. Vi har i mångt och mycket en gemensam kultur men kulturpolitik lämpar sig inte för en överstatlighet. Frivilliga samarbeten mellan fria staters kulturaktiva är det som jag tror fungerar och det finns mycket kvar att utveckla på det området!
Cecilia Magnusson
söndag 24 maj 2009
Många enkäter blir det...
Som en av europavalets nationella kandidater med möjlighet att komma in i parlamentet har jag tagit emot och besvarat rätt många enkäter. Det har handlat om trettiotalet med allt från rätt snåriga frågor om kemikaliedirektiv till mer generella resonemang om polisiärt samarbete med tre möjliga svarsalternativ.
Fortfarande väntar jag dock på en enkät. Den kommer nog inte. I vart fall inte till europavalet 7 juni.
I sin Nobelföreläsning, som finns återgiven i essaysamlingen Sorg och förnuft, konstaterar Joseph Brodsky: ”Jag hyser inga tvivel om att det skulle finnas mindre sorg i världen om vi valde våra härskare på grundval av deras läserfarenhet och inte på grundval av deras politiska program. En potentiell härskare över våra öden borde, tycker jag, inte i första hand utfrågas om hur han tänker sig den utrikespolitiska kursen utan om sin syn på Stendahl, Dickens och Dostojevskij.”
Kemikalier, jordbruksstöd, klimathot och internationell kriminalitet. Frågor och svar. Men vad läser du?
För egen del lyder svaret: Wislawa Szymborska och gärna R S Thomas. Tack för frågan ingen ställt!
Hans Wallmark
Fortfarande väntar jag dock på en enkät. Den kommer nog inte. I vart fall inte till europavalet 7 juni.
I sin Nobelföreläsning, som finns återgiven i essaysamlingen Sorg och förnuft, konstaterar Joseph Brodsky: ”Jag hyser inga tvivel om att det skulle finnas mindre sorg i världen om vi valde våra härskare på grundval av deras läserfarenhet och inte på grundval av deras politiska program. En potentiell härskare över våra öden borde, tycker jag, inte i första hand utfrågas om hur han tänker sig den utrikespolitiska kursen utan om sin syn på Stendahl, Dickens och Dostojevskij.”
Kemikalier, jordbruksstöd, klimathot och internationell kriminalitet. Frågor och svar. Men vad läser du?
För egen del lyder svaret: Wislawa Szymborska och gärna R S Thomas. Tack för frågan ingen ställt!
Hans Wallmark
fredag 22 maj 2009
Klarar medierna krisen?
Det är en bekymmersam tid i många mediehus. Strukturförändringar sammanfaller med konjunkturkatastrofer. Första kvartalets intäkter har rasat dramatiskt, det talas om sammanlagt miljardbortfall i redan ansträngda budgetar.
Flera stora medier varslar, t ex Aftonbladet 100 tjänster. Dagens Nyheter är tunnare än någonsin och har ansökt om presstöd! Från Svenska Dagbladet ryktas om nedskärningar som skulle drabba de få kvarvarande profilerna, prenumerationsdragande namn som Rolf Gustafsson och Richard Swartz, hela utrikesbevakningen.
Den senare skriver initierat om läget i branschen:
http://www.svd.se/kulturnoje/nyheter/artikel_2876113.svd
Flera stora medier varslar, t ex Aftonbladet 100 tjänster. Dagens Nyheter är tunnare än någonsin och har ansökt om presstöd! Från Svenska Dagbladet ryktas om nedskärningar som skulle drabba de få kvarvarande profilerna, prenumerationsdragande namn som Rolf Gustafsson och Richard Swartz, hela utrikesbevakningen.
Den senare skriver initierat om läget i branschen:
http://www.svd.se/kulturnoje/nyheter/artikel_2876113.svd
onsdag 20 maj 2009
Äntligen är språklagen på plats
Klockan 16.10 onsdagen den 20 maj 2009 beslutade Sveriges riksdag att införa en språklag i den svenska lagstiftningen. Nu är svenskan huvudspråk i vårt land, äntligen!
Som Kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth sa i debatten så handlar Språklagen om det allmännas ansvar att värna och vårda vårt gemensamma huvudspråk. För domstolar, myndigheter och andra som utför uppgifter i offentlig verksamhet är det språk som ska användas svenska. Inte nog med detta, språket ska vara vårdat, enkelt och begripligt! Detta är egentligen inget nytt, men jag tror att en del myndigheter kan behöva en påminnelse om detta.
Var och en som är bosatt i Sverige ska ha rätt att lära sig, utveckla och använda svenska. Ytterst är detta en fråga om demokrati och var och ens rättighet att kunna göra sig förstådd och också förstå. Förstå vilka beslut som fattas här i riksdagen, förstå vad som händer i våra domstolar, förstå vilka beslut som fattas på förvaltningsmyndigheterna.
Det föreligger inte något allvarligt hot mot svenska språket idag, trots att vi är ett litet språkområde. Jag är dock övertygad om att det farligt att ta språket för givet. Av de 6 500 olika språk som talas i världen idag är, enligt UNESCO, nästan hälften i farozonen och riskerar att försvinna detta sekel. I vår omedelbara närhet kan vi med sorg konstatera att liviskan, som talades i Lettland, inom kort kommer att försvinna. Idag finns det endast en(!) person som talar liviska.
Utan ett gemensamt språk riskerar vi att demokratin sakta, men säkert, urholkas. Ett samhälles språk är en omistlig och viktig del av den demokratiska processen och därför är det nödvändigt att fastställa detta i lag och nu är det gjort! Nu tar vi sikte mot nya utmaningar.
Cecilia Magnusson
Som Kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth sa i debatten så handlar Språklagen om det allmännas ansvar att värna och vårda vårt gemensamma huvudspråk. För domstolar, myndigheter och andra som utför uppgifter i offentlig verksamhet är det språk som ska användas svenska. Inte nog med detta, språket ska vara vårdat, enkelt och begripligt! Detta är egentligen inget nytt, men jag tror att en del myndigheter kan behöva en påminnelse om detta.
Var och en som är bosatt i Sverige ska ha rätt att lära sig, utveckla och använda svenska. Ytterst är detta en fråga om demokrati och var och ens rättighet att kunna göra sig förstådd och också förstå. Förstå vilka beslut som fattas här i riksdagen, förstå vad som händer i våra domstolar, förstå vilka beslut som fattas på förvaltningsmyndigheterna.
Det föreligger inte något allvarligt hot mot svenska språket idag, trots att vi är ett litet språkområde. Jag är dock övertygad om att det farligt att ta språket för givet. Av de 6 500 olika språk som talas i världen idag är, enligt UNESCO, nästan hälften i farozonen och riskerar att försvinna detta sekel. I vår omedelbara närhet kan vi med sorg konstatera att liviskan, som talades i Lettland, inom kort kommer att försvinna. Idag finns det endast en(!) person som talar liviska.
Utan ett gemensamt språk riskerar vi att demokratin sakta, men säkert, urholkas. Ett samhälles språk är en omistlig och viktig del av den demokratiska processen och därför är det nödvändigt att fastställa detta i lag och nu är det gjort! Nu tar vi sikte mot nya utmaningar.
Cecilia Magnusson
söndag 17 maj 2009
Svensk Tidskrift: Hon är mest frånvarande i riksdagen
Ny läsning i den liberalkonservativa kulturtidskriften på nätet:
- Vem är oftast borta från riksdagens voteringar? Och vilket tidigare statsråd kallades "premiärministern"?
Svaren ges i:
http://www.svensktidskrift.se/
Fler nya artiklar:
- De politiker som föreslår krafttag för att hejda klimatförändringen måste samtidigt medge att de i viss mån ger upp fattigdomsbekämpningen. Det skriver Pär Krause, ekonom och frilansskribent med inriktning på utvecklingsfrågor.
- Historien har lärt oss att frasen "det får aldrig hända igen" inte betyder mycket, menar Niklas Elert, som har läst Philip Gourevitchs bästsäljare om folkmordet i Rwanda.
- Under våren har Svensk Tidskrift publicerat utdrag ur nio essäer på temat "Politikens nya villkor". Veckans text är den sista och där diskuterar Evelina Lorentzon ansvarsutkrävande och hur det påverkas av EU, globalisering och bloggosfären.
- Vem är oftast borta från riksdagens voteringar? Och vilket tidigare statsråd kallades "premiärministern"?
Svaren ges i:
http://www.svensktidskrift.se/
Fler nya artiklar:
- De politiker som föreslår krafttag för att hejda klimatförändringen måste samtidigt medge att de i viss mån ger upp fattigdomsbekämpningen. Det skriver Pär Krause, ekonom och frilansskribent med inriktning på utvecklingsfrågor.
- Historien har lärt oss att frasen "det får aldrig hända igen" inte betyder mycket, menar Niklas Elert, som har läst Philip Gourevitchs bästsäljare om folkmordet i Rwanda.
- Under våren har Svensk Tidskrift publicerat utdrag ur nio essäer på temat "Politikens nya villkor". Veckans text är den sista och där diskuterar Evelina Lorentzon ansvarsutkrävande och hur det påverkas av EU, globalisering och bloggosfären.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
